Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Morton, John - Mortorp, socken i Kalmar län - Moru, negerfolk. Se Madi - Morungen, H. von. Se Heinrich, tyska medeltidsskalder 7. - Morup, socken i Hallands län - Morus L., Mullbärsträdet, bot. Se vidare Silkesodling - Morus, Thomas. Se More - Morvan, granitplatå mellan franska Nivernais och Bourgogne - Morveau, Louis Bernard Guyton de - Morven - Morven 1. Bergstrakt i norra Skottland - Morven 2. Halfö i Skottland - Morvenit, miner. Se Harmotom - Morän, geol. Se Glaciärer - Morängrus. Jökelgrus, Krosstensgrus, geol. Se Glaciärer - Moränlera l. Jökellera, Krosstenslera, geol. Se Glaciärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom detta steg många ovänner. M. var
också en af dem, som undertecknade
själfständighetsförklaringen. Efteråt var han
ordf. i den kommitté, åt hvilken uppdrogs att
utarbeta en grundlag för den nya republiken,
de s. k. konfederationsartiklarna. Han dog midt
under detta arbete. På M:s graf på kyrkogården i
Chester, Pennsylvania, restes 1845 ett ståtligt
monument, och i Independence hall i Philadelphia
har en minnestafla med M:s namn blifvit
uppsatt. Jfr O. A. Linder, "John Morton, en af
revolutionstidens svenskamerikaner" (i "Yearbook
of the Swedish-american historical society", 1907).
O. A. L-r.
Mortorp, socken i Kalmar län, Södra Möre härad. 10,119
har. 1,660 inv. (1911). M. bildar med Oskar ett
pastorat i Kalmar stift, Södra Möre kontrakt.
Moru, negerfolk. Se Madi.
Morungen [måron-], H. von. Se Heinrich, tyska
medeltidsskalder 7.
Morup, socken i Hallands län, Faurås härad. 4,500
har. 2,471 inv. (1911). M. utgör ett pastorat i
Göteborgs stift, Falkenbergs kontrakt.
Morus L., Mullbärsträdet, bot., ett släkte af träd
eller buskar af fam. Moraceæ med omkr. 10 arter i
länder med tempereradt klimat. Blommorna
sitta i enkönade hängelika ax (fig. A). Hanblommornas
kalk är 4-delad, honblommornas 4-bladig. Frukterna
äro små nötter, som äro inneslutna i ett småknöligt,
saftigt kött, bildande ett "falskt bär", uppkommet
genom sammanväxning af honblommornas till sist saftiga
och köttiga kalkblad. Dessa hallonliknande "mullbär"
(ty. maulbeere, da. morbær, af lat. morus) äro hos
M. alba L. hvita samt föga smakliga, hvaremot de
hos M. nigra L. (fig. B) äro svarta och angenämt
sötsyrliga samt med fördel använda till sylt
och till sirap (förr officinell). Mullbärsträden
odlas i varmare tempererade luftstreck i stor skala
utmed vägar och åkerskillnader. Med bladen uppfödas
silkesmaskarna. M. alba L., som har mindre blad,
antingen äggrunda och hela eller 3–5-flikiga, ojämnt
sågade, tunna och nästan glatta, härstammar från Kina
och är nu allmänt odlad i södra Europa. M. nigra L.,
urspr. från Persien, kan odlas i Sverige upp till
Stockholmstrakten och norra Uppland. Dess blad äro
större, hjärtlikt-äggrunda, 3–5-flikiga, groftandade,
tjockare och under sträfhåriga. I Skåne och på
Gottland mogna dess bär förträffligt under varma
somrar. Se vidare Silkesodling.
O. T. S. (G. L-m.)
Morus nigra: A honblomställning, B fruktställning ("mullbär"). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>