Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 1037-1038 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mont Perdu, hög topp i Pyrenéerna - Montrachet, ett bourgognevin - Montre, fr. Se Monter. - Montreal, största staden i Dominion of Canada

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

toppen i Pyrenéerna, ligger på spanskt område, emellan
Pic du Midi d’Ossau i v. och Maladetta i ö. samt
tillhör gruppen Las tres sorores (de tre systrarna):
Tour de Marboré (3,253 m.), Cylindre de Marboré
(3,327 m.) och M. (3,352 m.). V. om gruppen leder
passet Rolandsbreschen (2,804 m.) öfver bergskedjan.
(J. F. N.)

Montrachet [mlraje], ett bourgognevin (se d. o.).

Montre [måtr], fr. Se Monter.

Utsikt (från Notre dame) öfver en del af Montreal. I bakgrunden Mont Royal.

Montreal [märea’1; eng. uttal måntriå’1], största
staden och viktigaste handelsplatsen i Dominion of
Canada, ligger i prov. Quebec under 45° 30’ 17"
n. br. och 73° 34’ 38" v. lgd (observatoriet), på
östra sidan af en omkr. 50 km. lång och 12 km. bred ö
vid föreningen af floderna Ottawa och S:t Lawrence,
240 km. ofvanför Quebec och omkr. 1,600 km. från
Atlantiska hafvet. Lachinefallen, som S:t Lawrence
bildar strax ofvanför staden och som lämna en ofantlig
vattenkraft åt stadens industriella verk, kringgås
af den 13,5 km. långa Lachinekanalen (5 slussar med
tills. nära 14 m. lyfthöjd). 266,826 inv. (1901),
hvaraf öfver 50 proc. af fransk härkomst, 16
proc. irländare, 15 proc. engelsmän, 8 proc. skottar
o. s. v. Omkr. 75 proc. äro katoliker. 1911 var
folkmängden, förstäderna medräknade, omkr. 466,000
pers. Staden byggdes urspr. utmed floden, där
affärslifvet fortfarande är koncentreradt, men har
utvidgat sig öfver de forna flodterrasserna ända till
foten af Mont Royal (eng. Mount Royal), efter hvilket
staden fått sitt namn, och äfven på andra sidan om
detta. Mont Royal, som omdanats till en synnerligen vacker offentlig
park (186 har), består af trapp, som trängt genom
omgifvande kalkstenslager till en höjd af 230
m. ö. h. De flesta offentliga byggnaderna och många
privata äro uppförda af fin, grå kalksten, bruten i
närheten. Bland mera framstående byggnader må nämnas
den katolska katedralen S:t James (vanl. kallad S:t
Peter), en nästan exakt kopia i half storlek af S:t
Peter i Rom, påbörjad 1868, men ännu ej fullbordad,
på östra sidan af Dominion square, på hvars midt
står en staty af den kanadensiske statsmannen
sir John Macdonald, den protestantiska domkyrkan
(Christchurch), från 1859, Notre dame (1824), en af
de största kyrkobyggnaderna i Amerika, jesuitkyrkan, till stilen
påminnande om Gesùkyrkan i Rom, Notre dame de Lourdes
(byggd 1874 till minne af Jungfruns uppenbarelse i
Lourdes), den vackra S:t James metodistkyrka, Court
house och City hall, postbyggnaden, tullhuset, den
stora saluhallen Bonsecours, ett par stora banhallar,
bl. a. den borgliknande Windsor street station för
Kanadiska Stillahafsbanan. Midtemot City hall
ligger det intressanta gamla Château Ramezay,
som byggdes omkr. 1705 af M:s guvernör Claude de
Ramezay och senare under namn af India house var
centrum för pälshandeln i Canada. Det var länge de
brittiske guvernörernas officiella residens, var
senare departementslokal, domstolslokal, normalskola,
Lavaluniversitetets medicinska skola och innehåller
från 1895, sedan huset köpts af staden, dess museum
(under vård af Numismatic and antiquarian society)
och offentliga bibliotek. Staden är säte för en
katolsk ärkebiskop och en anglikansk biskop. Den
blandning af folk och trosbekännelser, som är så
utmärkande för M., har skänkt staden ej blott många
vackra kyrkor, utan ock en mångfald filantropiska
stiftelser, bl. a. Hôtel Dieu, ett från 1644
härrörande sjukhus och kloster under ledning af S:t
Josefssystrarna, Grey nunnery, ett stort sjukhus,
barnhus, barnhem och ålderdomshem, inrättadt 1738
och stående under ledning af gråsystrarna (Sœurs
grises), R. Victoria hospital, ett stort sjukhus,
gåfva af lord Mount Stephen och lord Strathcona, det
protestantiska house of refuge, de katolska Nazareth
asylum för blinda barn och S:t François Xavier orphan
asylum. Staden tillhöra M. general hospital, Alexandra
hospital och S:t Paul’s hospital (för smittsamma
sjukdomar). Bland de många klosterliga inrättningarna
må nämnas systrarnas af Notre-dame-kongregationen
kloster Monklands samt moderhus (systrarna af
denna orden ha omkr. 45,000 flickor i sina skolor
i Canada). Katoliker och protestanter ha skilda
offentliga skolor under olika skolstyrelser. Högre
undervisning meddelas af Mc Gill college and
university (från 1821), nu omfattande 5 fakulteter
och bestående af Mc Gill college, Victoria college
för kvinnor, 4 affilierade colleges i M., Macdonald
college i S:t Anne de Bellevue, 32 km. från M., Mc
Gill university coll. of British Columbia i Vancouver,
Stanstead wesleyan coll. i Stanstead, prov. Quebec,
Victoria coll. i Victoria, Brittiska Columbia,
samt Alberta coll. i Edmonton. Denna högskola,
som i M. har omkr. 1,200 stud., är rikt utrustad med
laboratorier och samlingar, bl. a. Redpathbiblioteket
och Redpathmuseet. Katolikerna ha ett université
Laval, som har sin hufvudafdelning i Quebec och filial
i M. med 4 fakulteter, den teologiska i seminary of
S:t Sulpice (Grand och Petit seminaire och college
of philosophy) och därjämte en polyteknisk skola
och veterinärskola. Jesuiterna ha ock ett college,
S:t Mary. Andra bildningsanstalter äro stadens
konstgalleri, naturhistoriska museet och Fraser
institute, med bibliotek och tafvelsamling. Staden
har en icke obetydlig industri (tillverkning
af skodon, kläder, socker, tobaksvaror, öl,
maskiner, gummivaror, textilvaror, vagnar och
elektriska artiklar samt kvarn- och sågverk), med
ett tillverkningsvärde af minst 80 mill. doll.,
men är hufvudsakligen en handelsstad med ett för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>