Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montana, stat i Förenta staterna - Montanaktier. Se Montanpapper - Montanari, Geminidiao - Montánchez, kretsstad i spanska Cáceres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inverkan af den varma, torra chinookvinden från
Stilla hafvet mildare i västra delen än i den östra,
där vintern i allmänhet är mycket kall, sommaren
torr och het. Årstemperaturen varierar mellan +3°
i n. ö. och +8° i skyddade dalar bland bergen. På
slätterna äro ytterligheterna under ett år ej sällan
-40° och +38°, i dalarna sällan större än -30°
och +32° C. Under åren 1880–1907 voro de +47 (juli
1893 i Glendive vid Yellowstonefloden) och nära -53
(jan. 1885 i Poplar n. om Missouri). Nederbörden är
ej stor: på gränsen mot N. Dakota 356 mm., i Helena
372 mm. Nära hälften af nederbörden faller under
månaderna maj–aug. och på ett fåtal regndagar;
öfver hufvud är torkan, som vissa år kan räcka
i månader, jordbrukets största fara. Våldsamma
snöstormar äro på slätterna vanliga under vintern
(se Blizzard). De västra bergen äro täckta af täta
barrskogar (Pinus ponderosa, P. murrayana, Picea alba,
Abies Douglassi, Ab. grandis, hvilken i synnerhet
förekommer i Bitter Root mountains), och endast de
högsta topparna äro kala. Nordiska löfträd växa i
bergdalarna. Östra delen af M. är en kuperad hög präri
(Rolling plains 560–1,500 m. ö. h.), hvilande på
en kritformation. Dess flora består hufvudsakligen
af gräs (buffelgräset Bulbilis dactyloides o. a.),
men utefter floderna växa löfträd. Djurvärlden på
prärien har, sedan buffeln försvunnit, inga andra
karakteristiska djur än prärihunden och prärivargen
(coyote), harar, prärihönan och skallerormen. I
bergen förekomma, ehuru nu mera sällsynt, björnar,
vargar, lodjur och vildkattor.
Till följd af den ringa nederbörden kräfver
jordbruket i regel konstgjord bevattning, och såväl
staten som unionsregeringen och bolag ha gjort
vidsträckta anläggningar härför, och ännu större
äro planerade. Ännu 1900 var blott 1,2 proc. af
hela ytan uppodlad. Viktigast är odlingen af hafre
(1910 4,6 mill. hl.) och hvete, som 1910 afkastade
3,7 mill. hl. (för 1911 beräknades skörden till
6,7 mill. hl.), därefter korn (1910 0,5 mill. hl.) och
lin. Dessutom idkas fruktodling i stigande skala
(1,5 mill. fruktträd) och odling af potatis. Majs
förekommer däremot ej mycket. Af större betydelse är
boskapsskötseln, för hvilken landet bättre passar,
då prärierna äro goda betesmarker. M. eger flera får
(1910 4,8 mill.) och producerar mera ull (nära 20
mill. kg. s. å.) än någon annan stat i unionen, och
i fråga om nötkreatur (1910 922,000) öfverträffas
det endast af Colorado och New Mexico. Äfven antalet
hästar (1910 319,000) är större än i de flesta andra
stater. – Emellertid har M:s viktigaste näringskälla
hittills varit bergsbruket. Särskildt äro Big
mountains rika på malmer af flera slag. Det är numera
hela världens förnämsta koppardistrikt; de viktigaste
koppargrufvorna ligga i Silverbow, Broadwater,
Jefferson och Beaverhead counties i statens sydvästra
del. 1910 producerades i M. 128,200 ton koppar till
värde af omkr. 35,95 mill. doll. Dessutom vunnos 2,9
mill. ton stenkol, hufvudsakligen från Bozemanfälten
i sydvästra M., och 1,790 ton bly. Men M. har ock
guld och silfver. Guldet upptäcktes 1852, och 1862
började ordentlig grufdrift; därtill kommo 1864 fynden
vid Helena och snart därefter upptäckten af de stora
koppar-, guld- och silfvergångarna i Silverbow creek
vid Butte. 1880 steg produktionen
till 4,7 mill. doll. och värderades 1910 till 3,72
mill. doll. guld (5,600 kg.) och 6,63 mill. i
silfver (382,000 kg.). Andra bergverksprodukter
äro järn, zink, kalk- och sandsten samt safirer
(vid Helena). Hela värdet af bergverksprodukterna
var 1910 54,4 mill. doll. Industrien levererade
1905 varor till ett värde af 66,4 mill. doll. De
viktigaste industrigrenarna äro kopparverk,
blysmältverk och sågverk. Järnvägarna hade
1910 en längd af 7,565 km.; de viktigaste äro
Chicago–Milwaukee–Pugetsundjärnvägen, Northern
Pacificbanan och Great Northernbanan, som skära landet
från ö. till v.
- Befolkningen, som 1870 utgjorde
20,595 pers., var 1900 243,329 och 1910 376,053
pers. (1 inv. på 1 kvkm.), af hvilka s. å.
6,409 voro födda i Sverige. 1900 funnos 1,523
negrer eller mulatter, 1,739 kineser, 2,441 japaner
och 11,343 indianer, de sistnämnde hufvudsakligen
boende på reservationer (omkr. 30,000 kvkm.).
De tillhöra mestadels stammarna sioux (crow,
assiniboine, yanktonai), algonkin (svartfötter,
cheyenne, grosventre, piegan) och salish
(flatheads, kalispel, pend d’oreilles). – Skolväsendet
står under uppsikt af statens, grefskapets och
skoldistriktets ämbetsmän och uppehålles till stor
del af fonder, bildade genom försäljning af land, som
för ändamålet anslagits af kongressen. Folkskolorna
skola vara öppna minst 3 månader af året och besökas
minst lika lång tid af alla barn mellan 8 och 14 år.
Statens undervisningsanstalter äro statsuniversitetet
(1905, i Missoula), normalskolan i Dillon, landtbruks-
och tekniska skolan i Bozeman samt bergsskolan i
Butte. Femton counties och tio städer hade 1908
en högre skola. – Folkrepresentationen, som
samlas till ordinarie session i jan. hvarje udda år
under högst 60 dagar, är delad i en senat med f. n. 29
ledamöter, valda för 4 år (1 för hvarje county) och
ett representanthus med f. n. 80 medlemmar utsedda
för 2 år. Guvernören utses för 4 år. I unionens
kongress representeras M. af 2 senatorer och 2
representanter. – 1906 intogs i konstitutionen en lag
om initiativ och referendum. M:s hufvudstad
är Helena (se d. o.), men den största staden
är Butte (se d. o.), som är centrum i kopparområdet.
– M:s område ö. om Rocky mountains ingick
i Louisiana-köpet (1803) och utgjorde därefter
successivt en del af territorierna Missouri
(1812), Nebraska (1854), Dakota (1861)
och Idaho (1863); den västra delen ingick
successivt i territorierna Oregon (1848),
Washington (1853) och Idaho (1863).
1864 organiserades M. som särskildt territorium
och upptogs 8 nov. 1889 som stat i unionen.
J. F. N.
Montanaktier. Se Montanpapper.
Montanari [mån-], Geminiano, italiensk
astronom, f. 1 juni 1633 i Modena, d. 13 okt. 1687,
var först advokat, blef 1664 professor i matematik vid
universitetet i Bologna och 1679 professor i astronomi
och meteorologi vid universitetet i Padua. M., som
publicerade och efterlämnade en mängd arbeten inom
astronomi, matematik och fysik, är mest bekant genom
upptäckten af ljusväxlingarna hos vissa föränderliga
stjärnor, framför allt Algol. Se Variabla stjärnor.
B-d.
Montánchez [månta’ntjes], kretsstad i spanska
prov. Cáceres (Estremadura), vid foten af Sierra de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
