Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 891-892 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Monaco, furstendöme - Monaco, italiensk målare. Se Lorenzo 1. - Monad - Monad 1. Filos. - Monad 2. Bot. zool. Se Monas - Monadelphia, bot. - Monadologi, filos. - Monaghan - Monaghan 1. Grefskap i irländska Ulster

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utöfvar lagstiftningsrätten. M:s flagga är afbildad å
pl. till art. Flagga. Landet är deladt i 3 kommuner,
styrda af municipalråd, vid hvilkas val äfven kvinnor
äro valberättigade. M. är en af de naturskönaste
trakterna på hela den fransk-italienska kusten,
och denna skönhet förnöjes ytterligare af en rik
sydländsk växtlighet. Viktigaste produkterna äro
apelsiner, citroner och oliver, hvilka jämte parfymer
och likörer bilda landets exportvaror. På en i hafvet
utskjutande, 60 m. hög, befäst klippa ligger staden
M. (se fig. 1) med residensslottet, katedralen
(M. är biskopssäte sedan 1878), det antropologiska
och det oceanografiska museet och en liten hamn ö. om
klippan. Nedanför staden ligger byn La Condamine
(6,218 inv. 1900), med hafsbad, och längre österut
på den klippiga sluttningen af Spélugues ligger Monte
Carlo (station vid järnvägslinjen Marseille–Mentone,
3,794 inv.) med sin ryktbara spelbank, Casino
(fig. 2), samt de många villor och hotell den
framkallat. Där ligger ock Palais des beaux-arts
med utställning hvarje vinter. Spélugues, förr
endast nakna klippor, ha, sedan jord ditförts,
förskönats med parkanläggningar, i synnerhet efter
1858, då Casino anlades. Spelbanken, som innehas
af ett aktiebolag, öppnades i M. 1858, men blef
ryktbar först med 1863, då spelhusvärden Blanc,
utdrifven från Homburg, slog sig ned därstädes. Ingen
af stadens invånare har tillträde till spelborden,
men de ha intresse af bankens bibehållande därför,
att de genom den äro befriade från alla skatter och
ha en direkt inkomst af de många främlingarna. –
Namnet M. härledes af ett åt Herakles monoikos
helgadt tempel, som sannolikt massilier anlagt på
klippan. Monæci portus l. Herculis portus omnämnes
ofta af senare latinska författare. Från 1300-talet
har platsen tillhört släkten Grimaldi (se d. o.),
som först på 1500-talet antog furstetitel. 1793
förenades furstendömet med franska republiken, men
återgafs släkten Grimaldi 1814 och ställdes 1815
under Sardiniens beskydd. När Nizza 1860 förenades
med Frankrike, afträdde fursten af M., Karl III,
äfven kommunerna Mentone och Roquebrune till detta
land mot 4 mill. francs samt ställde sitt land under
Frankrikes beskydd. 1865 förenades M. med det franska
tullområdet. Karl III dog 1889 och efterträddes
af sin son Albert, f. 1848, hvilken gjort sig känd
genom sina undersökningar af hafsfaunan samt i
M. 1899 upprättat Institut océanographique de M.,
som består af lärde från alla länder, förvaltar
oceanografiska institutet i Paris och oceanografiska
museet i M. samt utger (sedan 1904) en "Bulletin". I
mars 1896 erhöll Casinobolaget en ny koncession på 50
år, hvarvid furstens årsränta höjdes från 60 till 80
tusen pd st. Litt.: R. Lundborg, "Från furst Alberts
land. Skildringar af furstendömet Monacos land och
folk" (1902).
(J. F. N.)

Fig. 2. Casinot (spelbanken) i Monte Carlo.

Monaco [må’nakå], italiensk målare. Se Lorenzo 1.

Monad (af grek. monas, enhet, det enkla). 1. Filos.,
eg. detsamma som atom, positivt och negativt
uttryckt (det enkla = det odelbara). Men vanligt
är att kalla verklighetens enkla beståndsdelar för
atomer, om de fattas som kroppsliga, och för monader,
om de anses till sitt väsen vara rent andliga. I
den pytagoreiska filosofien är enheten, monas,
ett af de metafysiska grundbegreppen, – talet ett,
fattadt som den första skapade gudomligheten. Platon
kallar idéerna monader. Men framför allt har termen
erhållit filosofiskt burskap genom Leibniz (se
d. o., sp. 78–79), som därmed betecknar de enkla,
andliga, individuella substanser, som enligt hans
åsikt utgöra all verklighets väsen. Närbesläktade
teorier ha utvecklats af många senare tänkare,
med eller utan användning af den leibnizska termen,
så af Kant under dennes förkritiska period, Goethe,
Herbart, Lotze, Wundt, Fouillée, Renouvier m. fl. –
Jfr O. Svahn, "Monadlärans uppkomst, utveckling
och upplösning" (1863), och G. Sjöberg, "Historisk
öfversikt af den på monadläran grundade metafysikens
utveckling" (1868). – 2. Bot. zool. Se Monas.
1. S-e.

Monadelphia (af grek. monos, ensam, och adelfos,
broder), bot., sextonde klassen i Linnés sexualsystem,
har ståndarna sammanvuxna medelst strängarna i en
stam. Inom denna klass, likasom i de öfriga, där
ståndarsträngarnas sammanväxning kännetecknar klassen,
bestämmas ordningarna efter de sammanvuxna ståndarnas
antal. Ordningarna i dessa klasser ha därför samma
namn som de klasser, i hvilka ståndarna äro fria och
af samma höjd (Pentandria, Octandria, Decandria
o. s. v.). Till Monadelphia höra fam. Malvaceæ,
Linaceæ, Oxalidaceæ, Sterculiaceæ, de flesta
Meliaceæ, Amarantaceæ, de flesta Genisteæ bland
leguminoserna m. fl., som ha mer eller mindre
monadelfiska ståndare. Jfr Andrœceum, sp. 995. –
Monadelfist, till klassen Monadelphia hörande
växt.
O. T. S. (G. L-m.)

Monadologi (af grek. monas) enhet, och logos,
vetenskap), filos., monadlära, titeln på en af
Leibniz’ skrifter, som i 90 paragrafer innehåller en
sammanfattning af hans filosofi. Ett af Renouviers
senaste arbeten, som röjer stark inverkan af Leibniz,
är "La nouvelle monadologie" (1899), vid hvars
författande Renouvier haft sin lärjunge L. Prat
som medarbetare.
S-e.

Monaghan [matchen]. 1. Grefskap i irländska
prov. Ulster, mellan Armagh i ö. och Cavan i v. 1,290
kvkm. Nordvästra delen tillhör det stora centrala
irländska slättlandet, men i sydöstra delen ligga
några mindre berg. De många sjöarna (nära 200) och
strömmarna (bl. a. Finn och Blackwater)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>