Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 231-232 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Messina - Messina 2. Hufvudstad i M. 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid Piazza del duomo, den största af stadens
öppna platser. De många förstörelser, som genom
människohand eller naturrevolutioner öfvergått
M., ha utplånat det mesta från antikens tid och i
detta hänseende gjort det till den fattigaste bland
öns städer. Inom näringslifvet spela sjöfart och
handel hufvudrollerna. 1909 inlupo 2,106 fartyg,
med en totaldräktighet af 1,5 mill. ton. Utförseln
är ansenlig af olja, vin, sydfrukter (apelsiner),
svafvel och silke. Af industriprodukterna förtjäna
nämnas endast siden, läder och essenser. M. är säte
för prefekten och en ärkebiskop, har ett universitet
(sedan 1838) med 4 fakulteter och en farmaceutisk
skola, bibliotek och åtskilliga samlingar, ett
tekniskt institut, lyceum och gymnasium samt ett
stort hospital. Mot sjösidan försvaras staden af
kustforten San Salvatore, Campana och Don Blasco och
mot landsidan af befästningar, som började anläggas
1884, nämligen af 6 i v. och n. längre
framskjutna fort, hvarjämte som skydd för sundet
flera delvis mycket starka verk anlagts på båda
stränderna.

Utsikt öfver Messina (före jordbävningen 1908) och sundet (med Kalabriens kust midt emot).

– M. var urspr, en sikulisk stad och
hette som sådan Zankle (af grek. zanklon, "skära"),
troligen med anspelning på den halfmånformigt
utspringande landtunga, som bildar stadens hamn. Där
nedsatte sig (omkr. 732 f. Kr.) en skara grekiska
nybyggare från Chalkis på Eubea och från Cumæ i
Kampanien. Staden vann snart sådan tillväxt, att
den själf kunde grundlägga kolonier (Mylai 716
och Himera 649). 493 eröfrades den af Anaxilas,
envåldshärskaren i Rhegion, som dit öfverflyttade
en del af sina messeniska landsmän, hvilka
efter det andra messeniska kriget utvandrat till
Syd-Italien. Efter dem erhöll platsen namnet Messana
(en dorisk, äfven af romarna upptagen namnform)
l. Messene (den allmänt grekiska namnformen). Den
republikanska styrelseformen återställdes 461. År 396
förstördes staden af kartagerna, men uppbyggdes ånyo
af Dionysios d. ä. Efter förjagandet af Dionysios
d. y. njöt staden en kort tids frihet, men föll
312 i händerna på Agathokles, envåldshärskaren i
Syrakusa, och efter hans död (289) intogs den af hans
legotrupper, mamertinerna, efter hvilka den länge
kallades Civitas mamertina. Huru deras uppträdande
blef en af anledningarna till utbrottet af det
första puniska kriget se Mamertiner. Under detta
krig blef M. en romersk besittning och erhöll romersk
medborgarrätt. Staden var ännu i 1:a årh. e. Kr. en
rik och betydande stad, berömd i synnerhet för sin
ypperliga hamn. Under medeltiden var den skiftevis
ett byte för sarasener, normander och hohenstaufer,
till dess Peter af Aragonien efter Sicilianska
aftonsången (1282) tog den i besittning. Som
lärdomssäte åtnjöt M. stort anseende under 1400-talet,
och äfven i konsthistorien fick det ett rum genom
målarna Antonello da M., Polidoro da Caravaggio
och Alibrandi. Till följd af det tryckande spanska
öfverväldet gaf M.
sig 1675 under Frankrike, men återeröfrades snart
af Spanien och straffades med förlusten af alla sina
gamla privilegier 1679. Sedermera lydde staden jämte
ön under Savojen (1713–18) och Österrike (1719–35)
samt tillhörde till 1860 konungariket Neapel och var
vid Garibaldis befrielsetåg 1860 den sista plats
de neapolitanska trupperna höllo besatt. Själfva
citadellet gaf sig först 13 mars 1861. Sedan
dess är M. hufvudstad i den liknämnda prov. inom
konungariket Italien. M. har flera gånger hemsökts af
jordbäfningar, t. ex. 1783. Men den mest ödeläggande
af dem var dock den, som på morgonen 28 dec. 1908 lade
nästan hela staden i grus och spillror och förstörde
flera andra städer (bl. a. Reggio) på bägge sidor om
sundet. Af befolkningen omkommo 60,325 pers., nästan
alla offentliga byggnader rasade eller förstördes
af eld, som utbröt i ruinerna; hvad som återstod af
staden var blott de fattigaste kvarteren vid dess
gränser. Emellertid reser sig M. åter snabbt ur
förödelsen. Att denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>