Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Max. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1311
Max.-Maxim.
1312
(1867), Anatomen (läkaren inför en ung, skön flickas
lik, 1869), Kristushufvudet på Veronikas duk (1874),
en kristen flicka på arenan (s. å.), Andehälsningen
(en dam, som spelar piano, vidrö-res af en andehand,
1879), Vivisektorn (1883), Katarina Emerich i extas
(1885, nya pina-koteket i München). Han valde
motiv äfven ur dikter: Julia (på båren, 1873),
Gretchen (uppenbarande sig efter döden), Lejonbruden
(efter Chamisso) och Barnamörderskan (efter Biirger,
1877, Kunsthalle i Hamburg). Han målade af- j ven
religiösa ämnen, såsom Ecce homo (1876, Hamburg,
Kunsthalle), Jesus uppväcker Jairi dotter (1877),
Jesus botar ett barn (1884, Berlins nationalgalleri),
Madonna (1885, museum i Leipzig), Fader vår
(1887, Dresdengalleriet). Högst karakteristisk
för M:s läggning är Det är jullkomnadt (1883,
den korsfäste, vid målningens nedre kant ses några
händer, som sträckas upp emot honom, anropande och
tillbedjande). Jämte dylika motiv har M. målat mycket
känsligt hållna landskapsstämningar med figurer,
oftast unga flickor, drömmande, kontemplativa
(Systrarna, 1876, Berlins nationalgalleri,
Vårsaga., Konsthistoriska museet, Wien, Adagio). I
dylika stämningar af vemod och svärmeri visar sig
M. som en fin kolorist. Konvalescenten (odaterad)
finns i Glyptoteket i Köpenhamn. På ett nytt
område visar han sig i rekonstruktionen af Darwins
ap-människa. Satiriska djurbilder har han framställt
i Apor som, konstkritiker-kollegium (Nya pinako-teket
i München) m. fl. Jfr monografier af Klemt (1886)
och N. Mann (1890). 1-2. G-g N.
Max., nainnförkortning vid växtnamn.
Se Maxim.
Max Adeler [mä’ks ä’dilo], pseudonym för Ch. H. Clark
(se denne).
Maxburg [-borg], slott. Se Hambach. Max Emanuel,
prins af Württemberg. Se M a x i-m i l i a n,
tyska furstar 5.
Maxen, by, med omkr. 800 inv., i konungariket
Sachsen, 10 km. s. v. om Pirna. Se F i n c k,
F. A. Maxe’ntius [-tsius], MarcusAureliusVa-1 e
r i u s, romersk kejsare, var son af Maximianus,
Diocletianus’ medregent, och kunde således hoppas
att bli "csesar" (rinderkejsare), när hans fader
och Diocletianus nedlade värdigheten. Men den nye
"augustus" (öfverkejsaren), Galerius, förbigick den
utsväfvande ynglingen och utnämnde i hans ställe
illyriern Severus (305 e. Kr.). M. lyckades då med
tillhjälp af folket i Rom och senaten, hvilka ville
häfda huf-vudstadens betydelse, att vinna purpurn
(306), och vid underrättelsen därom lämnade hans fader
det enskilda lifvets ro för att åter uppstiga på tro-
Maxentius’ bild på
ett fornromerskt
guldmynt.
nen. Severus of ver gaf s af sina trupper,
Maximianus’ gamla soldater, och tvangs att döda
sig. Galerius inföll i Italien, men måste med
oför-rättadt ärende draga sig tillbaka. Nu voro
M. och hans fader herrar i Rom; men den förre
bemäktigade sig snart ensam väldet, och fadern drog
sig undan till sin måg Konstantin i Gallien. M. var
en grym och lastbar, girig och vällustig person,
som lefde i veklig yppighet inom murarna af sitt
palats och i sina trädgårdar. Endast soldaterna
skonades för hans godtyckliga tyranni. Efter några
år uppstod oenighet emellan M. och Konstantin i
Gallien, hvilken hade låtit döda M:s fader, då
denne höjt upprorsfanan (310). Konstantin mottog
från Italien ifriga uppmaningar att befria folket
från despoten. Med en i antal underlägsen, men
förträffligt öfvad krigshär inryckte han i Italien
genom alppassen utan att hindras af M., hvilken,
såsom det påstås, med stöd af ett orakelsvar, höll
sig overksam i Rom. När Konstantin emellertid efter
lyckliga strider med M:s fältherrar nalkades Rom,
gick M. honom till mötes, men blef i grund besegrad
vid Milviska bron, i närheten af hufvudstaden. På
flykten drunknade han i Tibern (okt. 312).
E. Tdh.
MaxPII (lat. maxiflla), käke. Det undre paret af
insekternas tuggverktyg kallas maxiller, det öfre
paret mandibler (se Insekter, sp. 708-709, samt fig. 2
och 3). Maxillerna röra sig, liksom mandiblerna, mot
hvarandra i horisontalplanet. Dessa "underkäkar" ha
mera sammansatt byggnad än öfverkäkarna, hvarigenom de
väl kunna åstadkomma en mångsidigare tuggningsrörelse,
men därvid utveckla mindre kraft, än hvad en enklare
byggnad skulle medgifva. På hvarje maxill urskiljer
man en basal-led (cardo), som ledar -mot hufvudet,
och en stamdel (siines), utgående i vinkel från
basal-leden. På stamdelen sitta ett yttre, vanligen
palpbärande fjäll (squama palpigera) och dessutom
två tuggskifvor 1. tuggflikar, en yttre och en inre
(lobus externus och /. internus). O. T. S.*
Maxilläria, bot. Se Orchidacese.
Maxillärpalper, zool. Se Palper.
Maxim (fr. maxime, af lat. ma’xima, högsta, med
underförstådt sentefntia, tänkesätt), lefnåds-regel,
praktisk grundsats, en i handlingssättet ståndaktigt
tillämpad åsikt eller öfvertygelse, en fullt medvetet
fattad och afsiktligt vald bestäm-ningsgrund för
människans vilja.
Maxim [mä’ksim], sir (sedan 1901) H i ra m, amerikansk
ingenjör, f. 1840 i Sangerville, Maine, utbildade sig
hufvudsakligen genom själfstudium, uttog 1867 patent
på gastillverkningsmaskiner, gjorde stora uppfinningar
på den elektriska belysningens område och konstruerade
1883 i London, dit han öfverflyttat, en automatisk
kulspruta- (se Kulspruta, sp. 218-219), som sedermera
utvecklades till en af de främsta i sitt slag. M. har
äfven gjort uppfinningar på kruttillverkningens,
torped väsendets och flygteknikens områden. 1888
sammanslöt sig M. med svensken T. Nordenfelt,
och ett bolag bildades under bådas namn i London,
men det hade ingen lycka med sig, hvarför det snart
upplöstes. Senare sammanslöt sig M. med Londonfirman
Vickers Sons, hvars verkställande direktör han var
till 1911. G. af Wdt.
Maxim, (äfven Max.), vid växtnamn ofta för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
