Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Markt Redwitz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1013
Marlborough- Marlowe
1014
öfraren anlade ett myntverk. Henrik I byggde där
ett slott, som sedan var ett tillfälligt kungligt
residens, tills det 1653 jämte staden förstördes
af vådeld. Under Karl II:s regering uppförde
lord Seymour nära dess plats en stor byggnad,
sedan 1843 lokal för Marlborough college, en skola
hufvudsakligen för prästmäns söner. Efter M. erhöll
John Churchill titeln hertig af M. - 2. Stad i
nordamerikanska staten Massachusetts, omkr. 40
.km. v. om Boston. 14,579 inv. (1910). Skoindustri,
l o. 2. (J. F. N.) |
Marlborough [mä;lbro], hertigar af. Se C h
u r- ! chili. _
!
Marlborough house [mä’lbro
haVs], eng. Se London, sp. 1051.
t
Marlboroughvisan [mä’lbro-], som börjar Mal- \ broug
s’en va-t-en guerre, mironton, mironton, mi-rontaine,
på svenska "När Mellborg (Malmborg, Mörbro
m. fl. ombildningar) i krig skulle draga, meletam,
tam, tam, melitalte", är en gammal fransk soldatsång,
hvars hjälte på 1700-talet identifierades med segraren
vid Malplaquet, men som redan på 1500-talet var vida
känd och antas härröra från medeltiden.
Mariekor, Mallrickor, geol., kallas de egendomliga
bildningar, konkretioner (se d. o., där af bildningar
af mariekor meddelas), som flerstädes förekomma
inneslutna i ishafslera eller ännu yngre leror och
som bestå af en stenhård, kalkblandad lera med större
halt af kolsyrad kalk (ända till 40 proc.) än den lera
eller märgel, i hvilken de ligga inbäddade. Mariekorna
ha en mycket växlande såväl storlek som skapnad. De
ega en storlek af l till 10 cm. eller mera och äro
dels ganska regelbundet formade, liknande än kulor,
än runda eller aflånga plattor, skifvor eller trissor
(af allmogen stundom benämnda näckebröd), dels äro de
mera oregelbundna samt försedda med utstående valkar
och viggar. Mariekorna ha tydligen bildats inuti
själfva lerlagren genom kemiska krafters verksamhet,
som haft till följd kalkhaltens koncentrerande
eller samlande kring vissa punkter. Ofta torde i
lerslammet inbäddade organismer ha gifvit upphof till
marieke-bildningen. Vid flera förekomster, i synnerhet
i Norge, äfvensom på Grönland, är det ganska vanligt,
att man inuti själfva mariekorna finner lämningar
efter musslor, sjöstjärnor, fiskar m. m. Marlekor
äro kända från åtskilliga af Sveriges landskap;
särskildt inom Södermanland äro sådana iakttagna vid
åtskilliga lokaler. Amerika har att uppvisa former af
mariekor fullkomligt lika de svenska. En art mariekor
äro äfven de från Tyskland bekanta s. k. lösskindchen
(se Lera, sp. 229). - Utom de nu nämnda märgelartade
mariekorna finnas järnoxidrika sådana, nämligen
i Vilhelmina socken, Lappland, och i Halland.
E. E.
Marlinskij. Se B e s t u s j e v.
Mari it t, E., pseudonym för tyska romanförfattarinnan
E. J o h_n (se d. o.).
Marlow [mä’låu]. 1. G r e a t - M. [gréVt-], stad
i engelska grefsk. Buckingham, vid Thames. 4,526
inv. (1901). Tillverkning af papper och
spetsar. -.2. L i 111 e M. [li’tl-], by, ligger 3,6
km. längre ned nära Thames. l-2. J- F- N.
Marlowe 1. Marlow [mä’låli], Christopher (Kit),
engelsk sorgespelsdiktare, f. 1564
i Canterbury, var son till en fattig skomakare, men
sattes i tillfälle att studera och blef 1587 master
of arts i Cambridge. Omedelbart därefter begaf han
sig till London och författade där skådespel för
den i uppblomstring stadda folkliga scenen. Enligt
uppgifter, som dock förblifvit obestyrkta, skulle
han äfven en tid varit skådespelare. Med sin af
lidelser glödande naturs hela obändighet kastade
han sig in i utsväfningar och slog sina samtida med
häpnad äfven genom sitt öppet uttalade fritänkeri
uti religiösa ting. Vid endast 29 års ålder dog han,
dräpt med ett dolkstyng i en blodig träta, 1593 (i
slutet af maj). De torftiga uppgifter man eger om M:s
lefverne härröra från några puritanska vedersakare
till honom, hvilka helt säkert målat alltför mycket
i svart. - På poesiens område framstår M. som en
dristig väg-brytare och snillrik upptäckare. Det,
som han i ett slag uträttade för engelska dramats
utveckling, är nog för att i kretsen af Englands
dramatiska snillen tillförsäkra honom platsen
närmast Shakspere. M. var i sitt lands litteratur
den förste, som lät passionens språk ljuda, låt
vara att känslorna hos hans personer synas alltför
animaliska. Han gaf dråpslaget åt medeltidsdramat,
i det han på skådebanan framförde lefvande människor
och verklig tragik, ehuru han ej mäktade skildra en
karaktär i dess utveckling. En fantasi af förvånande
glans och lyftning samt en aktningsvärd sträfvan
efter konstnärlig fulländning lysa fram igenom det
myckna otympliga i hans pjäser. M:s största förtjänst
är dock, att han genom sina dramer tydliggjorde,
hvilka skatter lågo slumrande i blankversen, som
visserligen äfven förut, ehuru i mycket otymplig
form, användts i det engelska dramat, men som först
genom hans mästerliga behandling blef dess obestridda
versmått. Det stycke, med hvilket han åstadkom nämnda
omhvälfning, var Tamburlaine the great (2 dlr, 10
akter; l:a d. uppf. 1586), ett entonigt och vildt
alster med mycken krigisk och mytologisk bombast,
men däremellan äfven ställen af utmärkt skönhet. Hans
dramatiska dikt Tra-gical history of the life and
death of doctor Faustus (1588; "Doctor Faustus",
öfv. af K. J. Lénström, 1839) synes vara byggd på
den 1587 utkomna tyska folkboken och framställer på
ett tämligen ytligt sätt Faust jagande mest efter
sinnlig njutning, men erbjuder äfven här och där
poetiska skönheter af första rangen, framför allt
slutmonologen, då Faust i bäfvan inväntar döden. De 2
första akterna af The jew of Malta (uppf. 1591) äro
alldeles förträffliga, medan fortsättningen urartar
till det simpla och fasaväckande. Den hämndlystne
juden "Barabas", en figur, som vittnar om dåtidens
hätska och bigotta uppfattning af israeliterna, är
ett slags förebild till Shaksperes "Shylock". M:s
jämnaste, bäst planlagda drama är Edward the second
(1592), som betecknar ett mycket stort framsteg
på det historiska skådespelets fält. Man har på
otillräckliga grunder velat göra sannolikt, att
M. är den ursprunglige förf. till del. II och III
af Shaksperes "Henrik VI". Föga intresse erbjuder
M:s svårt stympade drama The massacre ät Paris, en
rå hop-gyttring af blodsgärningar. Dido, queen o;
uar-thage (fullb, af Nash) är en klen dramatisering
efter Vergilius. I yngre år öfversatte M. Ovidius’
"Amo-res" (öfversättn. dömdes att brännas som osedlig)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
