- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
817-818

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mansardtak ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

817

Manssångförening-Mantalspenningar

818

episka dikterna rímur (se
d. o. och Jomsvikingadrapa).
(B-e.)

Manssångförening. Se Kör 2 c, Liedertafel,
Sångarförbund och Sångförening.

Ma’nstein [-stajn], Christoph Hermann von, rysk-preussisk militär, memoarförfattare, f. 1
sept. 1711 i Petersburg, tjänade som grenadjärkapten
i ryssarnas krig emot Turkiet 1736-39 och som
öfverste i deras krig emot Sverige 1741-43, gick
1745, förtalad vid kejsarinnan Elisabets hof, i
preussisk tjänst. 1754 utnämnd till general, utmärkte
sig M. under Sjuåriga kriget i slaget vid Prag (6
maj 1757), men hade genom ett öfveriladt angrepp
på österrikarnas vänstra flygel en dryg andel i
nederlaget vid Kolin (18 juni s. å.). Sårad i slaget,
ämnade han söka läkarvård i Dresden, men öfverfölls
på vägen af en trupp kroater och stupade vid Welmina
(27 juni s. å.). M:s 1770 på tyska, franska och
engelska utgifna "Memoarer öfver Ryssland", omfattande
tiden 1727-44, äro af vikt för Rysslands historia
och särskildt för krigen mot Turkiet och Sverige.
(V. S-g.)

Manstukt. Se Disciplin.

Mansūr (arab., "segerrik"). 1. Namn antaget af en hel
mängd muhammedanska furstar, af hvilka de ryktbaraste
äro kalifen Abu-djáfar och riksföreståndaren i
kalifatet Córdoba, Muhammed Ibn Abl ’Amir. Se
Al-Mansur. - 2. Se Firdausi. - 3. Arabernas
namn på Johannes Chrysorrhoas (se denne).

Mansūra, stad i Nedre Egypten, hufvudort
i prov. (mudirije) Dakalije, vid den
s. k. Damiette-armen af Nilen och vid järnvägen mellan
Kairo och Damiette. 40,279 inv. (1907). Blandad
domstol (se Internationella domstolar) i l:a
instans. Staden, som nu är en af de förnämsta
industri- och handelsstäderna i Nedre Egypten (stor
bomulls- och linneindustri), anlades 1222 af sultanen
Melik el-Kamil i st. f. det af de kristna tagna
Damiette. 1250 ledo fransmännen nederlag där, och
konung Ludvig IX nödgades ge sig fången med sin här.
(J. F. N.)

Mansälen, zool. Se Säldjur.

Ma’nta, hamnstad i prov. Manabi i sydamerikanska
republiken Ecuador, vid mynningen af Charapotó,
med export af kakao, kautschuk och stråhattar.
J. F. N.

Mantal, kam., det aritmetiska tal, som uttrycker ett
hemmans storlek i kameralistiskt afseende (t. ex.
1 mantal, 1/8 mantal). Urspr. hette det "mannatal"
och betydde ett visst antal besuttna jordbrukare,
sedan "hufvudtal" i allmänhet. I ett kungabref af 27
febr. 1452 utskref Karl Knutsson en tillfällig gärd
efter "mannatal" på det sätt, att 6 bönder eller
12 landbönder, gemensamt bildande gärdetal, skulle
svara för en hel gärdelott, bestående af kött, smör,
gryn och annan proviant till bestämda kvantiteter
samt en mark penningar. På denna grund utvecklade
sig ett beskattningssystem, hvars kärna utgjordes
af den edsvurna taxeringsnämnden af skattskyldiga
med kronoombud. Resultatet af den årliga taxeringen
begynte slutligen fixera sig, och man enades om en
bestämd delningsgrund, sjättingen, hvaraf, såsom
namnet antyder, sex bildade ett fullt gärdetal. Den
jordegendom, som lämnade besuttenhet åt en bonde,
var en sjätting. Två landbönder räknades för en bonde,
och den jordegendom, på hvilken en landbonde ansågs
besutten, var en half sjätting. Efter hand utbyttes
denna benämning mot den af mantal. Begreppet mantal
hade således från att afse personen blifvit uttryck
för en jordegendoms förmåga att med bibehållande
af brukarens bärgning i lika förhållande med
andra jordegendomar deltaga i skatter. Genom
skattläggnings- och jordeboksväsendets införande
och utveckling erhöll mantalet slutligen, vid tiden
för Gustaf II Adolfs död, den absoluta betydelse,
som definitionen anger. – Gårdatal,
gärdemantal och
hemmantal äro synonymer till mantal. I Jämtland
är benämningen gärdemantal allmän för hemman,
beräknade till hela, efter 6 tunnor utsäde. Jfr
Förmedling. Se G. Thulin, "Om mantalet" (I, 1890).
Kbg.

Mantalsdagsverken, kam. Se Dagsverkspenningar och
Hjälpdagsverke 1.

Mantalskarlarna. Se Douglas 2, sp. 776.

Mantalskol. Se Knektekol.

Mantalskommissarie, kam., tjänsteman med åliggande
att förrätta årlig mantals- och skattskrifning
i ett visst distrikt och handlägga därmed
sammanhängande ärenden. Denna tjänst infördes
1652, då prästerskapet befriades från bestyret med
mantalsskrifningen. Genom k. br. 9 nov. 1779 indrogos
fögderiernas mantalskommissarietjänster och göromålen
lades på häradsskrifvarna. Äfven i städerna indrogos
efter hand ifrågavarande tjänster utom i Göteborg,
som fortfarande har en mantalskommissarie. I
Stockholm sattes de på indragningsstat
1878 vid rotemansinstitutionens införande.
Kbg.

Mantalslängd (Mantals- och skattskrifningslängd),
en officiell förteckning på alla inom ett mantals-
och skattskrifningsdistrikt bosatta personer till
namn, födelseår, boplats, fast egendom, yrke,
tjänst m. fl. omständigheter, af hvilka deras
skattskyldighet eller skattefrihet bestämmes. Den
upprättas årligen vid mantals- och skattskrifningen i
öfverensstämmelse med fastställdt formulär. Se vidare
Mantalsskrifning.
Kbg.

Mantalsnämnden, en enligt k. bref
10 nov. 1876 för Stockholm inrättad
myndighet, består af öfverståthållaren
(eller i hans frånvaro underståthållaren),
polismästaren (eller polisintendenten), förste
stadsläkaren (eller andre stadsläkaren), två af
stadsfullmäktige valda ledamöter, ordförandena
i fattigvårds- och hälsovårdsnämnderna samt
folkskoleinspektören. Nämnden, hvars instruktion
är utfärdad 24 maj 1878, med tillägg i § 1 af 10
maj 1895, har inseende öfver mantalsskrifningen
i Stockholm och tillser, att såväl till grundval
och rättesnöre för denna som till ledning för
fattigvården, hälsovården och undervisningsväsendet
en så vidt möjligt fullständig och tillförlitlig
fortlöpande bokföring öfver hufvudstadens
invånare verkställes genom rotemännen.
Kbg.

Mantals- och grufveden, kam. Se Knektekol.

Mantals- och skattskrifningslängd. Se Mantalslängd.

Mantalspenningar, en personlig skatt, som
tillhör statsverkets ord. inkomster och endast på
lagstiftningsväg kan ändras eller afskaffas. Sedan
den personliga skyddsafgiften (1883) blifvit upphäfd,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free