Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mandelkaffe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735
Manderfelt-Manderström
736
trätt), och han studerade senare med offentligt
understöd i Italien. Hemkommen till Köpenhamn, där
modern bosatt sig, blef han hofmålare, fick många
beställningar, i synnerhet på porträtt, såsom af
Kristian IV, många förträffliga, duktigt utförda
bilder, som ge en god föreställning om den folkkäre
monarkens storslagna personlighet, af Danmarks
dåtida ädlingar, lärde och krigare, o. s. v. Dessa
porträtt utmärkas för solida egenskaper, men många
af dem förväxlas sannolikt ännu med hans begåfvade
svågers, Abr. Wuch-ters arbeten. Mindre lycklig
var han som historiemålare. Hans konst-utöfning
inbragte honom emellertid förmögenhet, och han
köpte sig vid Östergade en fastighet, där han höll
gästgifveri för förnäma resande. K. v. M. var
liksom farfadern författare, men inskränkte sig
till att på vers och prosa sjunga tobakens lof.
1-3. O. G-g.
Manderfelt, politisk äfventyrare. Se I n g m a n,
K. J.
Manderström, svensk friherrlig ätt, härstammar
från öfverlicentinspektoren i Wismar Erik F o r
s-mander (d. 1713), som var bördig från Kopparbergs
län och 1703 adlades med namnet M. Ätten blef 1771
friherrlig genom Martin Ludvig M. (f. 1691, d. 1780),
hvilken tjänstgjorde som hofjunkare hos Karl XII
och därefter som kammarherre under Fredrik I:s och
Adolf Fredriks hela regeringstid. En sonsons son
till denne, Kristofer Rutger Ludvig M. (se M. 2),
blef 1860 grefve, men tog icke introduktion som sådan.
1. Kristofer M., friherre, hofman, vitter författare,
son till Martin Ludvig M. (se ofvan), f. 13
dec. 1727 i Stockholm, d. där l sept. 1788, vardt
1746 student i Uppsala och kallades redan s. å. till
kanslist i dåv. arfprinsen Adolf Fredriks tyska
kansli. 1749 blef han handsekreterare hos densamme,
1752 kammarherre hos drottningen och var 1766-81
tjänstgörande öfverkammarherre och hofmarskalk hos
drottning Sofia Magdalena. M. har gjort sig ett
namn i vår vitterhet som en ej olycklig diktare i
den dalin-ska tonarten (Skämtsamme skaldestycken,
1777, innehåller äfven dialektdiktning) samt som
framstående tolkare af främmande vitterhetsaister,
bl. a. "M. Aurelii Antonini Betraktelser öfver sig
sjelf" (1755), Vol-taires "Caesars död" (1764),
"Phocions samtal om statskonstens förbindelse med
sedoläran" af de
Mably (1766), sorgespelet "Andromach" af Ra-cine
(1778), komedien "Julie" af Monvel (1786) och flera
operor. 1773 blef han led. af Vitterhets-akad. Det
af hans samtid förlöjligade Försök til et svenskt
rim-lexicon (1779) har gjort språkforskningen goda
tjänster genom sin materialsamling. Hans anonymt
utgifna Anmärkningar öfver Herr Professorens och
Kyrkoherdens doct, O. Celsii tal om smak uti den
svenska, så bundna, som obundna vältaligheten (1768)
samt hans eget inträdestal i Vitterhetsakad. rörande
reglerna för poetiska tolkningar på svenska visa
honom som en skarp och kvick författare äfven på
det estetiska området. Mina poetiska arbeten (1788)
innehåller ett urval af hans dikter på flera språk
och öfversättningar. 2. Kristofer Rutger Ludvig M.,
grefve, den föregåendes sonson, utrikesstatsminister,
f. 22 jan. 1806 i Stockholm, d. 18 aug. 1873 i Köln,
aflade 1824 vid Uppsala universitet examen för inträde
vid kansliet och väckte, ifrån barndomen i hemmet
uppfostrad med franska språket och begåfvad med en
sällsynt håg och färdighet att skrif-va, snart sina
förmäns uppmärksamhet, sedan han gjort sitt inträde i
konungens kansli, där han först arbetade i Handels-
och finansexpeditionen. Utrikes-statsministern af
\Vet-terstedt beredde honom 1830 ord. anställning
inom kabinettet för utrikes bref växlingen. Där
arbetade M. under kabinettssekreterarna E. Lagerheim
och E. Ihre som andre och förste sekreterare
(1830-38), utsändes som legationssekreterare till
Petersburg (mars 1838) och London (juni 1839)
samt återvände som kabinettssekreterare (juni
1840). Utrikesstatsmini-stern Stierneld upphörde att
fungera få veckor efter M:s återinträde i kabinettet,
och den sedermera utnämnde efterträdaren Ihre
uppehöll ämbetet som t. f. utrikesstatsminister
under mer än två år. M:s duglighet hann därunder
snart till fullo uppskattas. "H. M:t Konungen
af Sverige och Norge" hade icke på mycket länge
uppträdt med så liflig diplomatisk penna som då, i
synnerhet efter tronskiftet (1844), och var det än
konungen själf, som bestämde innehållet, så trodde
man sig åtminstone med stor säkerhet veta, att det
var M., som gett innehållet form. Vi erinra t. ex. om
protesten mot Krakaus införlifvande i Österrike (1846)
och i främsta rummet om den 1848 verksamma svenska
medlingen emellan Preussen och Danmark. Oskar I hade
ock redan 1848 önskat utnämna sin raske medarbetare
inom de ministeriella målen till sin konstitutionelle
rådgifvare för samma ärenden, men M. föredrog
att stanna kvar på kabinettssekre-terarplatsen,
och Stierneld fick i sin ordning efterträda Ihre
som utrikesstatsminister. M. hade under dessa år
jämväl visat sig nitiskt verksam för historisk
och litterär forskning och för denna art af sin
verksamhet vunnit erkännande genom ledamotskallelser
af Vitt. hist. o. ant. akad. (1847),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
