Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magdalenahemmet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föregångare Militz (Milec; d. 1374) i Prag inrättade
s. k. "Lilla Jerusalem", som underhölls genom
gåfvor samt skänkte vård och undervisning åt 200
fallna kvinnor. Det var dock först under loppet
af 1600-talet, som dessa anstalter erhöllo större
betydelse. Till de mångfaldiga barmhärtighetsverk,
som den store människovännen Vincent de Paul skapade
i Frankrike, må räknas äfven de många stiftelser,
som under hans ledning inrättades i Paris och andra
städer med bestämmelse att vara tillflyktsorter för
ångerfulla synderskor eller ur fängelse frigifna
kvinnor. Samtidigt upprättades särskilda hem för
yngre brottslingar. Med de franska anstalterna som
förebild uppstodo sedermera liknande stiftelser i
de flesta länder i Europa. De ha numera utvidgat sin
verksamhet till Amerika och andra världsdelar. – Inom
den protestantiska världen ha högst lofvärda försök
blifvit gjorda att skapa räddningshem. Den äldsta
anstalten af detta slag är det i London 1758 stiftade
hemmet för fallna kvinnor. Men det är hufvudsakligen
från Tyskland och Holland, som den kraftiga rörelse
utgått, hvilken gett upphof till protestantiska
anstalter såväl i Europa som i Amerika. Ett mäktigt
stöd ega dessa hem i diakoniss-stiftelserna. –
Magdalenahem finnas äfven i Danmark, Norge och
Sverige. Det äldsta i vårt land är "Magdalenahemmet
i Stockholm" (se nästa art.). Några andra anstalter
med liknande verksamhet ha på senare tider blifvit
inrättade bl. a. i Stockholm, Jönköping, Norrköping,
Uppsala och Göteborg.
J. M-r.
Magdalenahemmet i Stockholm kallades en af
enskild välgörenhet upprättad och underhållen
räddningsanstalt "för fallna och ur fängelser
frigifna kvinnor intill en ålder af omkring 40
år". Det började sin verksamhet 1852 (på Kungsholmen),
men måste redan fyra år senare af bryta densamma af
brist på lämplig personal och passande lokaler för
ett dylikt hem. Men 1857 åtog sig diakonissanstalten
detta barmhärtighetsverk, och Magdalenahemmet öppnades
ånyo i en af staden upplåten afdelning af stora
gäldstugan vid Besvärsgatan. Dessa lokaler befunnos
emellertid högst olämpliga för ändamålet, hvarför
diakonissanstalten 1862 inköpte egendomen vid Stora
Ersta på Söder, dit hemmet året därpå flyttades och
där för detsamma 1877 öppnades en ljus och rymlig
nyuppförd byggnad. Ditintills hade äfven yngre
vanvårdade eller vilseledda flickor upptagits och
vistats i ständigt umgänge med de äldre. Olägenheterna
af en dylik nödtvångsåtgärd afhjälptes nu därigenom,
att i det nya hemmet inrättades en särskild
afdelning för barn, nämligen skyddshemmet, afsedt
att mottaga och vårda okonfirmerade flickor mellan
12 och 15 år. Bägge hemmen förestodos af diakonissor
och förvaltades af en styrelse, bestående af sex
manliga och sex kvinnliga ledamöter. Stadgar för
hemmen utfärdades 1879. I anstalten upptogs en kvinna
endast för så vidt hon frivilligt sökte inträde där,
ett barn däremot, om dess föräldrar eller målsman
gjorde anhållan därom. Kvinnan kunde lämna hemmet,
när hon det önskade, men barnet endast med målsmans
medgifvande. Dessa bestämmelser utesluta hvarje
tanke på tvång. Men för att anstalten ej måtte
bli en tillfällig tillflyktsort, utan ett verkligt
räddningshem, förutsatte stadgarna, att en i anstalten
upptagen kvinna stannade där minst ett år och barnet,
tills det blifvit konfirmera dt. Skyddslin-garna
sysselsattes med vanliga husgöromål, såsom tvätt,
bakning, väfning, stickning m. m.; äfven de yngre
skulle deltaga i dessa göromål, men åtnjöto därjämte
nödig skolundervisning. Då antalet kvinnor småningom
minskades, utvidgades i mån af utrymme afdelningen för
barn. 1888 upphörde Magdalenahemmet. Men uppgiften att
från sedligt för-därf rädda unga kvinnor återupptog
diakonissanstalten 1904, då den af styrelsen för
"Hemmet Fristad", i Spånga socken, Stockholms län,
mottog vården och ledningen af en där 1902 öppnad
anstalt, afsedd "att uppfostra unga kvinnor, hvilka
från ett sedeslöst lif vilja återgå till en hederlig
vandel". (Se under Fristad.) Skyddshemmet däremot
fortsatte sin verksamhet vid Ersta till 1903, då
byggnaderna på grund af Stadsgårdshamnens utvidgning
måste rifvas. Hemmet förlades vid den tiden till
den synnerligen vackra lägenheten S j ö t o r p,
i Huddinge socken, Stockholms län. Enligt det af
K. M:t 1903 fastställda reglementet är hemmets
ändamål att i enlighet med lagen ang. uppfostran
af vanartade och i sedligt afseende försummade barn
till kristlig vård och uppfostran mottaga vanartade
flickor af 10 -15 års ålder, hvilka på ansökan af
barnavårdsnämnd eller enskilda öfverlämnas till
skyddshemmet. Antalet i hemmet samtidigt intagna
skydds-lingar beräknas till 25 och får icke of
verstiga 30. För att bereda vård och uppfostran
åt minderåriga kvinnliga förbrytare, som af lagen
dömts till tvångsuppfostran i st. f. fängelsestraff
på högst 6 månader, anlades 1906 och 1909 af
diakonissanstalten två särskilda vårdhem å Viebäck
i Almesåkra socken i Småland. Hvart och ett af dessa
hem kan emottaga 12 skyddslingar mellan 15 och 18 år.^
J. M-r.
Magdalenamässan, marknad i Beaucaire (se d. o.).
Magdalenanunnor (ty. magdalenen-nonnen,
magdalenerinnen), namn på kvinnliga ordensföreningar,
som ha till syfte att föra fallna kvinnor från
lastens väg eller ock bestå af dylika kvinnor, som
önska upprättas ur sitt fall, men därtill behöfva
gemensam eggelse och uppmuntran. Sådana föreningar
inrättades flerstädes under medeltiden, särskildt
under 1300- och 1400-talen, men gingo snart tillbaka;
nu finnes blott ett par kloster kvar. Liknande mål
fullföljde de 1618 i Paris stiftade Madelonnettes,
hvilken kongregation nu alldeles utslocknat. 1866
stiftades en kongregation af Heliga Maria
Magdalenas dominikannunnor i Frankrike, nu med
ett par kloster i Belgien. Litt.: Th. Schäfer, "Die
weibliche diakonie" (1879 ff.), Erren, "Unschuld
und busse als schwestern" (19U7), och Heimbucher,
"Die orden und kongregationen" (2:a uppl., II, 1907).
Hj. H-t.
Magdalenaviken, en fiskrik, af hvalfångare ofta besökt
vik på sydvästra kusten af halfön Baja Cali-fornia
(Nedre Kalifornien), genom den höga ön Santa Margarita
skild från Stilla hafvet. Den är 90 km. lång.
J- F. N.
Magdalenaöarna (eng. Magdalen islands), en till
prov. Quebec hörande ögrupp i S:t Lawrenceviken. 220
kvkm. Gruppen består af 13 glest skogbeyuxna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
