Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mafiosi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och omkr. 1,300 inv., alla på Peel-ön i
Bonin-gruppen. Arkipelagen sönderfaller i tre grupper;
i den mellersta ligga Boninöarna (se d. o.).
Magalhães’ moln [magaljãïʃ], Magalhãesska fläckarna
l. Kapmolnen, astron. Se Kapmolnen.
Magalhães’ sund [magaljãïʃ] kallas efter sin
upptäckare det sund, som skiljer sydamerikanska
fastlandets sydligaste del från Eldslandets
arkipelag. Sundet benämndes först, sannolikt af
upptäckaren, Canal de todos los santos och kallas
af äldre författare ofta Estrecho patagonico
och Estrecho de la nave Victoria (Magalhães’
fartyg). Från det östra, af flacka stränder omgifna
inloppet emellan Cabo de las Virgenes och Catherine
point, till det västra, af branta, skogbeväxta berg
omgärdade Cabo Pillar har det en längd af omkr. 600
km.; bredden växlar emellan 4 och 33 km. Den östra,
bredaste delen är riktad först mot s. v., därefter
mot s.; den västra, mycket smalare delen är vänd mot
n. v. Strömmen är i västra delen vida häftigare och
mera oregelbunden än i den östra. Seglingen försvåras
därjämte genom våldsamma västliga vindar. I v. finnas
flera goda hamnar, men sådana, äro däremot sällsynta
i ö. Flera försök ha gjorts att anlägga kolonier
vid sundet, särskildt på östra kusten af halfön
Brunswick. Så grundade Chile 1851 en militärpost och
straffkoloni, Punta Arenas (se d. o.), och på senare
tiden ha flera faktorier eller boskapsstationer
tillkommit. De i närheten befintliga kollagren
bearbetas och äro af stor vikt för ångbåtsfarten trots
kolens dåliga beskaffenhet. Chilenska regeringen har
nu tagit stränderna på ömse sidor om sundet
i besittning samt af västra delen
af Eldslandet och Patagoniens västkust
från 47° s. br. till Kap Hoorn
organiserat territoriet Magallanes (se d. o.).
(J. F. N.)
Magalia, en stadsdel i Kartago (se d. o., sp. 1165).
Magallanes [-galja’nes], sp. Se Magalhães,
F. de.
Magallanes [-galja’nes], territorium i Chile,
omfattar fastlandet s. om 47° s. br. äfvensom ön
Wellington, Madre de Dios-arkipelagen, Hannover,
Drottning Adelaides arkipelag, King William’s
land, Ponsonbyland, Desolation, Santa Ines,
Clarence, Hoste, Navarin o. a. samt västra hälften
af Eldslandet, tills. 184,211 (enl. annan uppgift
171,438 kvkm.) med 18,426 inv. (1909), till största
delen bosatta i och omkring hufvudstaden, Punta Arenas
(se d. o.), som 1907 hade 12,199 inv. Glaciärerna nå
i södra delen ända till hafsytan; dock är klimatet
tämligen mildt i förhållande till breddgraden,
såsom ock växt- och djurvärldens representanter
bevisa. Synnerligen vackra äro skogarna, som bestå
ej allenast af barrträd (företrädesvis Araucaria),
utan ock af ständigt gröna bokar. Befolkningens
hufvudnäringar äro skogsafverkning och fårafvel
och något bergsbruk (guld, stenkol, petroleum);
det obetydliga jordbruket afkastar potatis, korn,
råg, baljväxter och grönsaker. Jfr Eldslandet och
Patagonien. (J. F. N.)
Magalo’tti, Lorenzo, grefve, italiensk diplomat och
skriftställare, f. 13 dec. 1637 i Rom, d.
2 mars 1712 i Florens, var till börden florentinare,
användes ofta af storhertigliga hofvet i Toscana
på diplomatiska beskickningar samt utnämndes 1699 af
Cosimo III till storhertiglig rådsherre. Under sina
vidsträckta resor besökte M. äfven Sverige. Bland
hans af lärdom och fin språkkänsla präglade skrifter
märkas en samling naturvetenskapliga afhandlingar,
Saggi di naturale esperienze (1666), och framför allt
hans mot ateisterna riktade Leltere familiari (1701).
V. S-g.
Magangué [-ge;], stad med lifliga marknader i
sydamerikanska republiken Colombia vid Rio Cauca,
nära dess förening med Magdalena. J. F. N.
Magar. Se Himalayafolk.
Magarinos Cervantes [-ri’njås ther-], A l e-j a n d
r o, spansk-amerikausk skald och historiker, f. 1826
i Montevideo, där han aflade juridisk och filosofisk
grad. M:s lyrik vittnar om betydande inspiration,
och hans prosaarbeten utmärkas af ingående studium
och stor kännedom af det verkliga lifvet. Af hans
arbeten må nämnas dramat No hay mal que por bien
no venga, legenderna Caramum och Celiar, lyriska
diktsamlingarna Las brisas de la Platå och Horas de
melancolia (1858) och Estu-dios historicoSj politicos
y sociales sobre el Rio de la Platå (Paris 1854).
Ad. H-n.
Mägas Sow., paleont., ett under krittiden lefvande
släkte, tillhörande armiotingarnas (brachio-podernas)
klass, utmärkt därigenom, att dess större skal
saknar medianseptum, under det septum från det
mindre skalet är så högt, att det når fram till det
större skalet. De viktigaste i Sveriges kritsystem
förekommande arterna äro Af. costatus Wahl. och
Af. spathulatus Wahl., båda i Kristianstadsområdets
senon. A. Uns.
Magasin (fr. magasin, it. magazzino; urspr, ett
arabiskt ord), förrådshus (i synnerhet för spannmål)
; förvaringsrum för varulager (jfr Lagerhus),
spannmål (jfr Kornskruf) m. m., byggnad, hvari fordom
kronans spannmålsräntor förvarades (kronomagasin;
se Magasinsstaten); hvarje plats eller byggnad,
som tjänar till upplag af krigsförnödenheter,
såsom ammunition, mjöl, konserver m. m. (se Mag
a-sinsförplägnad); bod, hvari mjölk, bröd och andra
lifsförnödenheter utminuteras eller där brännvin
försäljes; ammunitionsrum på vissa handeldvapen
(se Magasinsgevär). - Ordet "magasin7’ nyttjas äfven
som titel för åtskilliga såväl utländska som svenska
(merendels illustrerade) tidskrifter, t. ex. "Magasin
pittoresque", "Pfennigmagazin", "Magazine of art",
"Lördags-magasinet", "Magasin för veterinärvetenskapen
och landthushållningen" (Skara 1826-30) m. fl,
Magasinera (se Magasin), upplägga i förrådshus.
Magasin för konst, nyheter och moder, en månadsskrift,
innehållande noveller, poem, biografier, beskrifningar
öfver moder m. m., af hvilken från juli 1823
t. o. m. dec. 1844 i hvarje månad utkom ett häfte in
8:0, med text och 4 planscher (af hvilka städse en
kolorerad modeplansch). Den utgjorde en omedelbar
fortsättning af Konst-och nyh e t s m a g a s i n
för medborgare af alla klasser, som efter samma plan
fortgått från juli 1818 t. o. m. juni 1823 med ett
häfte i månaden, innehållande text och 4 planscher
in 4:o. Största delen af dess text är författad af
dess utgifvarc, kammarherren Fr. Boije, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
