Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mácha ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363
Mächal-Machiavelli
364
Måchal, Jan, tjechisk litteraturhistoriker,
f. 1855, professor i slavisk litteratur vid Prags
tjechiska universitet, har, förutom studier öfver
slaviska författare (Celakovsky, Safafik, Pusjkin,
L. Tolstoj m. fl.), skrifvit en bibliografisk
öfver-sikt af de slaviska litteraturerna 1848-98
(Déjiny literatur slovanskych, 1898) och öfver den
moderna tjechiska romanen (O ceském romdnu novodobém,
1902). Bland hans många studier om slavisk folkpoesi
märkas Ndkres slovanského båjeslovi (Om slavisk
mytologi, 1891), Uvod ve studium ruskych bylin
(Om ryska byliner, s. å.) och O boha-tyrském
epose slovanském (Om slavernas folkepik, 1894).
A-d J.
Macha’on (grek. Mayåwv), grek. myt., enl. Homeros
en son af Asklepios (se d. o.) och härskare öfver
de tessaliska städerna Ithome, Trikka och Oichalia,
hvilkas krigarskaror han på 30 skepp förde till
deltagande i trojanska kriget. Både M. och hans
brodsr Podaleirios voro i öfverensstämmelse med
sin härkomst berömda läkare och öfvade under kriget
sin konst inom den grekiska hären. Måhända voro de
från början själf-ständiga tessaliska läkedomsgudar
och först senare ställda i samband med Asklepios.
A. M. A.
Macha’onf järil, zool. Se P a p i l i o n i d se.
Ma’char, Jan S v-a to p l u k, tjechisk skald,
f. 1864 i Kolin, Böhmen, studerade juridik vid
Prags tjechiska universitet och blef tjänsteman vid
Boden-credit-anstalt i Wien. Redan genom den första
diktsamlingen, Confiteor (1887; 2:a uppl. 1899),
väckte han stort uppseende som modern skeptiker,
originell till form och innehåll, och som polemisk
satiriker. Härpå följde diktsamlingarna Bez nåzvu
(Utan titel, 1889), Tfeti kniha lyriky (Den tredje
boken lyrik, 1892), Péle-Méle (s. å.), Tristium
Vindobona (1893; 2:a uppl. 1900), Sonetter (4 bd,
1891-94), 1893-1896 (1897), allt reflexionslyrik,
än sarkastisk-politisk och social, än intimt
vek och resignerad. Åt sorgliga kvinnoöden har
han egnat de båda samlingarna Magdalena (1894)
och Zde by mély kvést ruze (Här hade bort blomma
rosor, s. å.). Från resor samlade han stoff till
diktsamlingen Vylet na Krym (Utflykt till Krim, 1898)
och den i berättelseform af-fathde reseskildringen
Rim (Rom, 1907; 5:e uppl. 19C8), spirituella
religionsfilosofiska kåserier. M:s förkärlek för
den helleniska kulturen och misstro mot den ortodoxt
kristna ha ock tagit sig starka poetiska uttryck i de
på bibliska och antika motiv byggda diktsamlingarna
Golgata (1901), Jed z Judey (Gift från Judéen, 1906)
och V zdfi hel-lenského slunce (I den helleniska
solens glöd, s. å.). Som politisk kåsör intar M. en
mycket framstående plats i Böhmens litteratur genom
satirisk skärpa och formell elegans och räknas jämte
Masaryk (se d. o.) som en af banerförarna för de
s. k. realisterna, som i politiken bryta med de
ungtjechiska traditionerna och i skönlitteraturen
med de akademiska. Af hans tidningsartiklar
föreligga hittills i bokform Feuilleton (3 bd,
1901). För sina djuptänkta nationalpsykologiska
elegier "Tristium Vindobona" invaldes han i tjechiska
Frans-Josefsakademien, men afsade sig denna utmärkelse
(1895) efter en skarp kritik af Håleks skaldskap,
hvilket blef utgångspunkten för den moderna rö-
relsen i den tjechiska litteraturen. - På svenska
finnes i öfv. blott "Golgata" och "Romans från
30-åriga kriget" (i A. Jensens "Färdeminnen", 1907).
A-d J.
Machault [-ja], Guillaume de (latinis. Guillelmus
de Mascandio), fransk tonsättare, f. omkr. 1300 i
Machault (Ardennerna), d. omkr. 1370, vistades vid
olika hof, senast hos Karl V af Frankrike, och erhöll
åtskilliga beneficier. Han utbildade den gammalfranska
motetten med stram formgifning och smakfull lösning
af kontrapunktiska problem. Därjänte var han i sina
ballader och rondåer den tidigaste franske odlaren af
den i Florens vid 1300-talets början uppträdande ars
nova (konstsången med ackompanjemang). Han idkade
äfven diktkonst och skref omkr. 80,000 verser. 14
tonverk af M. finnas tryckta i J. Wolfs "Geschichte
der mensuralnotation" (1904). E. F-t.
Mäche [maj], fr., bot., detsamma som fältsallat
(odlad Valerianella olitoria).
Maehé. So Radioaktivitet.
Machecoulis [majkoli]. Se Måchicoulis.
Måchefronde [majfrå’d] 1. Macefronde, fr., krigsv.,
forntida krigsmaskin, afsedd att slunga stenar mot
fientliga försvarsverk och trupper. L. W:sunM.
Ma chére [ma j är], fr., "min kära", bästa ni (i
tilltal till fruntimmer).
Machetes pugnax, zool. Se Brushane.
MachiaveMli [mak-], Nicolö di Bernardo d e i,
italiensk statsman och skriftställare, f. 3
maj 1469 i Florens, d. där 22 juni 1527, var
en af den italienska renässansens märkligaste
personligheter. Som skönlitterär författare intog
han en ganska framstående plats. Hans lustspel La
Mandra-gola ("Mandragola, Trolldrycken", 1883)
hör till den italienska renässanslitteraturens
kvickaste, men också skabrösaste alster. Hvad som gett
honom världshistorisk betydelse är emellertid hans
statsvetenskapliga författarskap. Småstatsväsendet
hade i denna tids Italien framkallat stark politisk
lifaktighet, och M. var framför allt politiskt
intresserad. Tillfälle till praktisk politisk
verksamhet öppnades för honom, då han 1498 anställdes
som kansler hos den republikanska styrelse, som
kommit till makten efter Lorenzo dei Medicis död och
Savonarolas fall; han användes i viktiga diplomatiska
uppdrag, såsom till Frankrike, Tyskland och Cesare
Borgia, och hans rapporter från dessa beskickningar
(numera delvis tryckta) vittna om hans vakna
politiska intresse och skarpa iakttagelseförmåga. Hans
bana som praktisk politiker afbröts emellertid, då
Medicéerna 1512 åter-fingo makten i Florens; anklagad
för stämplingar mot kardinal Giovanni dei Medici
(sedermera påfven Leo X), kastades han i fängelse,
lades på pinbänken och måste därefter tillbringa flera
år i politisk o verksamhet på en liten landtgård. För
att ånyo bli använd sökte han ställa sig in hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
