Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Längdspridning, artill. Se Spridning. - Längelmäki, socken af Jämsä härad och domsaga, Tavastehus län, Finland. - Längelmäenvesi. Se Kumo 1. - Länghem, socken i Älfsborgs län, Kinds härad. - Längjum 1. Socken i Skaraborgs län, Laske härad. - Längjum 2. Socknen Längnum i Viste härad har ock stundom benämnts Längjum. - Längmanska testamentsfonden - Längnum, socken i Skaraborgs län, Viste härad, 789 har. - Längsladugård, landtbr. Se Ladugård, sp. 776. - Längsloge, landtbr. Se Loge, sp. 974. - Länk, Länkkedja. Se Kätting, sp. 599. - Länkharf, landtbr. Se Harf. - Länkkoppling. Se Cardan-länk. - Länklokomotiv. Se Lokomotiv, sp. 1019. - Länkpolygon, mek. Se Linpolygon. - Länkstång - Länna. 1. Socken i Stockholms län, Frötuna och Länna skeppslag. - Länna. 2. Socken i Södermanlands län, Åkers härad. - Länna-Norrtälje järnväg. Se Stockholm-Roslagens järnvägar. - Lännetär (fi., ''Västerns dotter'') - Lännäs. 1. Socken i Örebro län, Askers härad. - Lännäs. 2. Socknar i Västernorrlands län. Se Ytterlännäs och Öfverlännäs. - Läns, sjöv. - Länsa. 1. Sjöv. - Länsa. 2. Träv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
189
Längdspridning-Länsa
190
Längdspridning, artill. Se Spridning.
Lä’ngelmäki, socken af Jämsä härad och
domsaga, Tavastehus län, Finland. Landareal
330 kvkm.; befolkningen, finsk, 4,356
pers. (1910). Konsistoriellt pastorat af
3:e kl., Borgå stift, Ori-vesi prosteri.
A. G. F.
Lä’ngelmäenvesi. Se Kumo 1.
Länghem, socken i Älfsborgs län, Kinds härad. 9,718
har. 1,245 inv. (1910). L. bildar med Dan-nike,
Månstad och Södra Åsarp ett till egaren af Torpa
säteri patronelit pastorat i Göteborgs stift,
Kinds kontrakt.
Längjum. 1. Socken i Skaraborgs län, Laske
härad. 2,381 har. 788 inv. (1910). Annex till Larf,
Skara stift, Vånga kontrakt. - 2. Socknen Längnum i
Viste härad har ock stundom benämnts Längjum.
Längmanska testamentsfonden. Handlanden Erik Johan
Längman (f. 24 april 1799 i Borgå, d. 16 okt. 1863
i Helsingfors) upprättade 20 dec. 1859 i London ett
testamente, hvarigenom han donerade större delen af
sin hufvudsakligen genom vidsträckt sågverksrörelse
förvärfvade egendom åt svenska och finska folken
så, att Sverige skulle erhålla ’|§8 och Finland \
y af densamma. Vid efter Längmans död verkställd
bouppteckning uppskattades boets värde till 1,338,000
finska mark, men vid år 1866 företagen delning af de
kontanta tillgångarna mellan Sverige och Finland var
endast en summa af 558,776 mark 69 penni disponibel,
hvaraf Finland erhöll 194,129 mark 74 penni och
Sverige 364,646 mark 95 penni. Testamentet bestämde,
att det Finlands folk tillkommande beloppet skulle,
så snart det stigit till 620,000 mark, delas i två
fonder. Den ena af dessa, utgörande 250,000 mark,
skall som grundfond och under namn af "Litera A"
förräntas till 16 mill. mark samt därefter dels
ytterligare förräntas, dels användas till understöd
åt fattiga, sjuka och andra hjälpbehöfvande, till
hvarjehanda kommunala behof samt till främjande
af jordbruk, sjöfart, handel och industri, till
förbättrade kommunikationer m. fl. allmännyttiga
ändamål. Den andra fonden, "Litera B", är bestämd
för vetenskaper och sköna konster, för litterära
arbeten samt gratisutdelning af allmogeskrifter
äfvensom för bestridande af förvaltningskostnaden för
bägge fonderna. Vid 1877 års landtdag öfverlämnades
fonden af Finska statsverket åt Finlands ständer,
som placerade densamma i Finlands bank. Vid 1911 års
utgång utgjorde fonden A. 2,554,374:66 och fonden
B. l,249,601:io mark. Sedan 1882 har landtdagen
ur den senare fonden utdelat bidrag till olika
belopp åt särskilda sällskap för vetenskap, konst
och folkbildning, senast äfven för verksamhet af
social art. Beloppen utdelas hvart tredje år och
utjrjorde 1910 inalles 73,000 mark. Den Sverige
tillfallna andelen skall enligt testaters förordnande
användas efter samma bestämmelser och samma schema,
som för den finska andelen blifvit fastställda med
den skillnad, att under namnet "Litera C" är afsatt
en särskild del af fonden, som enligt testators
bestämmelse skall förräntas, tills den vuxit till
100 mill. sv. riksmynt, då den skall användas till
svenska kursens upphjälpande. Den svenska andelen af
fonden förvaltas af Statskontoret. I und. skrifvelse
till K. M:t af 13 nov.
1877 yttrade Statskontoret, att det ansåg möjligt,
att en utdelning af "Litera B" kunde begynna, men
på grund af justitiekanslersämbetets afstyr-kande
utlåtande af 22 dec. s. å. förklarade K. M:t i bref
till Statskontoret af 25 jan. 1878 sig icke kunna
lämna bifall till en sådan åteärd. Den svenska andelen
af fonden uppgick vid 1910 års slut till 3,663,030 kr.
(T. C.)
Längnum, socken i Skaraborgs län, Viste härad, 798
har. 278 inv. (1910). Annex till Tengene, Skara stift,
Väne kontrakt.
Längsladugärd, landtbr. Se Ladugård, sp. 776
Längsioge, landtbr. Se Loge, sp. 974.
Länk, L ä n k k e d j a. Se K ä 11 i n g, sp. 599.
Länkharf. landtbr. Se H a r f.
Länkkoppiing. Se Cardan-länk.
Länklokomotiv. Se Lokomotiv, sp. 1019.
Länkpolygön, mek. Se Linpolygon.
Länkstång, en vid båda ändarna rörlig stång, som
förmedlar rörelse mellan olika maskindelar.
Länna. 1. Socken i Stockholms län, Frötuna och Länna
skeppslag. 13,733 har. 2,562 inv. (1910). L. bildar
med Blidö ett pastorat i Uppsala stift, Sjuhundra
kontrakt. – 2. Socken i Södermanlands län, Åkers
härad. 9,988 har. 1,074 inv. (1910). Annex till Åker,
Strängnäs stift, Domprosteriet.
Länna-Norrtälje järnväg. Se Stockholm -R oslagens
järnvägar.
Lä’nnetär (fi., "Västerns dotter"), en i Helsingfors
af en krets studenter från västra Finland på svenska
och finska utgifven skönlitterär publikation, af
hvilken 7 häften utkommo (1860-82). S. G. Elme;ren,
0. M. Reuter, J. J. Wecksell, K. E. F. Ignatius,
R. Hertzherg, Z. Topelius, 0. E. A. Hjelt,
M. G. Schybergson, R. Tigerstedt, L. W. Fa^erlund
m. fl. lämnade bidrag till densamma. 1903 började den
finskspråkiga Egentliga Finlands studentafdelning utge
en ny följd med samma namn. Bidrag till det första
häftet ha lämnats af E. N. Setälä, J. J. Mikkola,
Arth. Hjelt, H. Ojansuu, A. M. Tallgren m. fl.
M. G. S.
Lännäs. 1. Socken i Örebro län, Askers härad. 9,851
har. 2,154 inv. (1911). L. utgör ett pastorat i
Strängnäs stift, Askers kontrakt. - 2. Socknar
i Västernorrlands län. Se Y 11 e r l ä n-näs och
öfverlännäs.
Läns, sjöv., tom eller nästan tom (vattenfylld till
visst märke). Ä fartyg, som ej äro indelade genom
flera vattentäta skott, undersökes alltsomoftast
(vanligen en gång hvar fjärde timme), huru mycket
vatten som finnes i hålskeppet. Detta kallas att
"pejla pumpen". Vattenståndet anges sålunda: "läns"
1. "läns i pumpen", då vattnet ej når öfver det
bestämda "länsmärket", "l, 2, 3 o. s. v. cm. öfver
läns", då vattnet i hålskeppet når l, 2, 3,
o. s. v. cm. öfver länsmärket. "Pumpa läns",
utpumpa allt vatten, som når öfver länsmärket. Jfr
Länsanordningar. H. W-1.
Länsa. 1. Sjöv. a) Ur ett fartyg utpumpa allt vatten,
som icke skall vara där. Se Länsan-ordningar. - b)
Segla undan vind eller med vinden på låringen. -
Länsa för topp och tackel, att, oberoende af kursen,
nödgas styra med vinden i hård storm och med alla
segel bärgade. - 2. Trav., en samling stockar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
