Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lungsjukdomar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1453
Lungslag-Lungsot
1454
las genom ovarsam beröring med hundar, men är
svår att diagnosticera, förrän delar af blåsorna
upphostas i form af den egendomliga membranen med
inrullade kanter eller karakteristiska små hakar. -
Syfilitisk nybildning i lungan förekommer dels som
girarna-bildning i inskränktare härdar, dels som
en utbredd infiltration ("hvit hepatisation"). -
Lungsäcksinflammation. Äfven den serösa hinna,
som bekläder lungan (pleura pulmonalis) och inre
sidan af bröst-väggen (pleura costalis), bildande
en sluten säck, lungsäcken, kan bli utsatt för
en inflammation. Den pleuritiska inflammationen
kan vara inskränkt till ett begränsadt område och
yttrar sig till en början genom fibrinösa (torra)
beläggningar på lungsäcksbladen, s. k. torr
lungsäcksinflammation 1. pleurit, men öfvergår
sedan vanligen i den s. k. exsudativa formen, då det
mellan pleurabladen afsöndras en tämligen stor mängd
vätska, stundom uppgående till flera liter. Denna
vätska är vanligen gulfärgad och af klar (serös)
beskaffenhet, men kan äfven vara blodig och stundom
varig, hvilket kallas empyem 1. pyo-tliorax. Pleurit
orsakas i de allra flesta fallen af tuberkulos, och
en utvecklad lungtuberkulos uppträder enligt senaste
svenska undersökningar i omkr. hälften af alla
fall hos fullvuxna inom fem år efter genomgången
lungsäcksinflammation. Lungsäcksinflammation
före 15 års ålder åtföljes däremot ej så ofta
af tuberkulos. De s. k. reumatiska pleuriterna,
d. v. s. lungsäcksinflammationer orsakade af
mikrokocker, äro däremot ganska sällsynta. Stundom
äro pleuriterna sekundära efter lunginflammationer och
behöfva då ej ha tuberkulos till orsak (se hvad ofvan
säges om akut lunginflammation), stundom uppträda
de på grund af svulstbildningar (kräfta och sarkom)
i pleura eller i lungan. Lungsäcksinflammation
kan uppträda antingen häftigt med frosskakningar,
håll, stark sjukdomskänsla och hög feber, 38-40° C.,
eller ock mera långsamt och smygande. Det senare är
alltid fallet med de efter svulstbildning sekundära
formerna, men händer icke sällan äfven vij de af
tuberkulos framkallade fallen. Pleuriten är alltid
en långvarig sjukdom. Dess förlopp kan stundom i
därtill lämpliga fall påskyndas genom exsudatets
uttappning medelst torakocentes (se d. o.). Vid
varbildning inom pleurahålan, empyem (se ofvan), är
ett uttömmande af varet alltid nödvändigt. Personer,
som genomgått lungsäcksinflammation, göra klokt i att
längre tid (åratal) stå under läkarkontroll på grund
af sjukdomens ofta tråkiga följder: sammanväxningar
af pleurabladen, snedhet i bröstkorgen (hos unga
individer), småningom utbildad lungtuberkulos
o. d. Ehuru dödlighetsprocenten i denna sjukdom
ej är så stor som i den akuta lunginflammationen,
är den dock just på grund af sina följder alltid en
allvarlig åkomma. - H y d r o-thora.x, en samling
af serös vätska i pleura-säcken, som uppkommer icke
genom inflammation, utan genom transsudation på grund
af allmän vätt-sot (se d. o.) o. d., är aldrig en
själfständig sjukdom, utan förekommer i slutstadiet
af andra sjukdomar, såsom hjärtsjukdomar, eller
som njurlidande, kräfta o. d. Vanligen fyllas bägge
pleura-säckarna nedtill med vätskan, som sammanpressar
lungorna, medför andnöd o. d. - P n e u m o-
thorax är däremot en samling af luft eller gaser i
lungsäcken, till hvilken kommunikation öppnas antingen
genom lungan, då en lungkaverna brister, eller
genom bröstväggen, då den såras genom stick-eller
skjutvapen eller öppnas operativt. Sällan förekommer
en ren pneumothorax; vanligen bildas förr eller
senare äfven var, och innehållet i pleura-säcken
blir då både var och gas (pyopneumothorax). Af
nybildningar i pleura äro kräftsvulster sällsynta.
F. B. I. H.
Lungslag, med. Se Lungsjukdomar, sp. 1452.
Lungsnäckor, Pulmonata, zool. Se B l ö t d j u r,
sp. 828.
Lungsot 1. Lungtuberkulos (ty. schwind-sucht,
grek. fthi’sis, se F t isis; lat. phthirsis,
fr. phthisie pulmonaire, eng. consumption), med.,
är människosläktets ojämförligt mest förödande
sjukdom. Den är känd sedan de äldsta tider. Redan
Hippokrates beskrifver den tydligt och känner
dess faror. Den förekommer utbredd bland alla
kulturfolk. Anmärkningsvärdt är, att det synes
bevisadt, att den till åtskilliga af de vilda
folkslagen, t. ex. bland Amerikas indianstammar och
Oceaniens inbyggare, blifvit af de hvite kolonisterna
införd, hvarefter den, jämte andra till dem införda
smittsamma sjukdomar (i främsta rummet kopporna) och
i förbund med alkoholen, påskyndat dessa folkslags
hastiga förödelse. Bland kulturfolken förekommer
den i alla zoner och på alla höjder öfver hafvet,
dock i växlande myckenhet. Några orter, i synnerhet
öar, som föga höja sig öfver hafvets nivå, tyckas
vara befriade eller särdeles föga hemsökta af
lungsot. Med stigande höjd öfver hafvet anses
sjukdomens frekvens aftaga, hastigare ju närmare
polerna, tills man når en punkt, ofvanför hvilken
den ej skulle förekomma. Undersökningar ha emellertid
visat att, fastän denna åsikt i allmänhet torde vara
grundad, höjden öfver hafvet icke lämnar skydd, om
de vanliga, gynnande omständigheterna för sjukdomens
uppkomst förefinnas (trångboddhet, fattigdom, vissa
yrken m. m.). Alla åldrar hemsökas af lungsoten, dock
är den spädare barnaåldern synnerligen litet gynnsam
för dess utveckling. Efter det 10 :e året tilltager
den hastigt i frekvens, och man har förr allmänt
antagit, att särskildt den egentliga ungdomsåldern,
från puberteten tills den fulla utvecklingen nåtts,
vore utsatt för lungsotens härjningar. Senare
undersökningar visa dock, åtminstone för somliga
delar af mellersta Europa, att äfven medelåldern
och gubbåldern i ungefär samma proportion äro
tillgängliga för sjukdomen. Lungsotens statistik är
ej så fullständig, att man med säkerhet kan uppge
den dödlighet, som af lungsoten förorsakas hos olika
folkslag och rassr. Landt-befolkningen är i allmänhet
mera fredad än stadsbefolkningen. Hos den senare
anses lungsoten i de stora europeiska samhällena vara
orsaken till omkr. 1fi af samtliga dödsfallen och
till ungefär i/s-1/3 af dödsfallen i åldern emellan
20 och 40 år. I Sverige dö hvarje år öfver 10,000
personer i lungtuberkulos, och ungefär hvart åttonde
dödsfall är beroende därpå. I åldersperioden 15-30
år är denna sjukdom orsaken till öfver hälften af
dödsfallen. I hvad fall som helst är den i större
samhällen ojämförligt mer förhärjande än någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
