Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lunds studentsång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Kyrkohist. årsskrift" samt utgifvit bl. a. Laurentius
Petris "Oeconomia christiana" och "Quae-stiones
aliquot magistratum" (i Sv. litt. sällsk:s
skr. 1897-98), biskop J. Rudbeckius’ Kyrkostadgar
för Västerås’ stift (1900), Svenska synodalakter
från 1500-talets ingång (l:a serien, ärkestiftet,
1903-08; 2:a serien Strängnäs’ stift 1909-11),
biskop E. A. Almquists dagboksanteckningar (i
"Kyrkoh. årsskrift", 1909-10), Handlingar från
rättegången med Olaus Petri och Laurentius An-drese
(ibid. 1909), Äkta martyrakter (ibid. 1908 o. 1911)
m. fl. L. är ordf. i Kyrkohist. föreningen samt
medlem af Humanistiska vetenskapssamfundet i
Uppsala (1900) m. fl. vetenskapliga samfund. L. var
vald medlem af kyrkomötet 1909 och 1910. Äfven
i det praktiska kyrkliga arbetet har L. lifligt
tagit del och utgifvit predikningar och tal.
2. Hj.H-t.
Lundström. 1. Georg Filip L., tidningsman under
märket Jörgen, f. 26 aug. 1838 i Hälsingborg, d. 3 maj
1910 i Stockholm, egnade sig först åt sjömansyrket och
aflade 1856 sjökaptensexamen, ingick 1860 i tullverket
samt var 1866 -72 tullöfveruppsyningsman i Haparanda
och 1872-84 i Furusund, då han efter långvarig
tvist med Generaltullstyrelsen vardt afskedad. -
Sedan 1863 hade han skrifvit kåserier m. m. i
tidningarna, särskildt "Nya dagligt allehanda";
efter sitt afsked slog han sig på journalistik och
inköpte 1888 "Figaro", som han var egare af till 1903
och medarbetare i till sin död. L:s tidningsbidrag
voro hänsynslöst personliga i formen, än hätska, än
raljanta, på det hela taget präglade af konservatism,
men ovanligt obundna af alla partisynpunkter,
med ständiga anfall på pryderi, hyckleri och
"hemmapreusseri". Själfva den språkliga formen var
ytterligt originell, med synkoperade satser, massor
af nya ordbildningar och en ofta sökt, men också
ofta funnen udd. I bokform utgaf L. Från polcirkel
till vändkrets (1881) och den ofta upplagda skriften
Det passar sig inte (1886). Se "Jörgenboken" (1910),
ett urval af hans artiklar jämte biografisk inledning
af A. Möller. 1873 gifte sig L. med Ulrika Henriette
Matilda Tengbom (se nedan), från hvilken han sedermera
vardt skild.
2. Ulrika Henriette Matilda L., född Tengbom, den
föregåendes hustru, författarinna, f. 26 juni 1846 i
Beatebergs prästgård, Västergötland, d. 16 mars 1908,
debuterade 1867 med Dagsländor, en samling dikter och
noveller, utgifna under pseudonymen Mattis. I rask
följd utkommo sedan novellsamlingen Skal och kärna
t3 dlr, 1868–76), romanen Baronerna Delvi (1869),
skådespelen Kristina Gyllenstierna (1871, uppf. s
å.), Grim Viking (uppf. 1873) och Konung och prelat
(uppf. 1874). l o. 2. B-n B.
Lundström, Anna. Se De Wahl 2.
Lundström, Axel Nikolaus, botanist, f. 23 mars 1847 i
Piteå, d. 30 dec. 1905 i Uppsala, blef 1867 student
vid Uppsala universitet, förordnades 1875, på grund
af sina gradualprof, till docent i botanik vid nämnda
universitet och promoverades sistn. år till filos,
doktor, var 1887-92 konservator vid botaniska museet
i Uppsala, blef 1892 lektor i botanik, zoologi och
trädgårdsskötsel vid Ultuna landtbruksinstitut samtutnämndes 1897
till förste innehafvare af Kempeska professuren i
växtbiologi vid Uppsala universitet. L. gjorde flera
botaniska studieresor inom Skandinavien och deltog
1875 i den svenska arktiska expeditionen till Novaja
Zemlja och Jeni-sejs mynning samt i återresan genom
Sibirien, Ryssland och Finland, öfver denna expedition
skref han en serie bref till "Aftonbladet". 1879
besökte L. för växtanatomiska studier åtskilliga
tyska universitet. På enskildt och offentligt
uppdrag företog han flera år agro-nomisk-botaniska
och skogsundersökningar i Norrland samt
uppgjorde 1892 planen till den växtbiologiska
försöksstationen i Norrbotten och anordnade 1895
den skogsbiologiska försöksstationen i Norrland. I
flera skrifter yttrade han sig om skogarnas vård
och jordbrukets upphjälpande i Norrland. Vid
Stockholmsutställningen 1897 planlade och ordnade
L. exportföreningens stora skogsutställning och
utgaf i samband därmed den rikt illustrerade
beskrifnin-gen Från svenska barrskogar. L. var en
särdeles älskvärd personlighet och högt uppburen
i Uppsala, ej minst af studenterna. - L. utgaf
1880 -81 tillsammans med A. Lindgren "Ny svensk
tidskrift". Hans första vetenskapliga arbeten
behandla växtsläktet Salix; hans senare utgöras af
växtbiologiska undersökningar, på hvilket område
han utgifvit Pflanzenbiologische studien, I-//
(i Vet. soc:s i Uppsala "Nova acta", 1884, 1887;
prisbelönt). L. blef 1890 led. af Vet. soc. i Uppsala.
(T. K.)
Lundström, Ernst Andreas Johannes, landskapsmålare,
f. 14 sept. 1853 i Stockholm, elev vid Konstakademien
1875-79, anslöt sig till den s. k. opponentrörelsen
1885 och var medlem af Konstnärsförbundet till
1900. Han har målat svenska, italienska och franska
landskap, t. ex. två Motiv från Berzelii park (1888
och 1889), Hytta i månsken, Vid ballastbryggan, Motiv
från Västmanland (alla tre 1890), Stockholms ström
i månsken (1892) och Sommarafton (1897). J- K-e.*
Lundström, Karl Johan Vilhelm, klassisk filolog,
f. 7 maj 1869 i Sigtuna, blef student i Uppsala
1886, filos, doktor 1893, docent i latinska
språket och litteraturen vid Uppsala universitet
s. å. och professor i klassiska språk (med
undervisningsskyldighet i latin) vid Göteborgs
högskola 1907. L. har företagit många vetenskapliga
resor för handskrifts- och arkeologiska studier
till Ryssland, Tyskland, Österrike och Italien. Han
är en framstående talare och talangfull skald;
det är högerns åsikter, som han med obestridlig
fosterlandskärlek förfäktar i sina tal och
dikter. Påverkad af Karl Krumbacher (se d. o.) har
L. med framgång egnat sig ej allenast åt rent
klassiska, utan ock åt bysantinska studier. Äfven
tidningsmannens yrke har lockat hans mångsidiga
begåfning. Han var hufvudredaktör för Uppsalatidningen
"Fyris" nov. 1893-dec. 1897,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
