Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lunarium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handelsrörelsen, de handtverksidkande voro 348 med 1,095
arb. och en uppskattad inkomst af handtverksdriften
af omkr. 463,000 kr. och antalet fabriker 62 med
1,600 arbetare och ett tillverkningsvärde af något
öfver 11 mill. kr. De största tillverkningsvärdena
kommo på 1 sockerraffinaderi (anlagdt af
A.-b. sockerraffinaderiet Öresund) med 4,8 mill. kr.,
2 kvarnar (587,000 kr.), 1 metallvarufabrik
(570,000 kr.), tillhörig A.-b. armaturfabriken
Carl Holmberg, 3 mek. verkstäder (870,000 kr.),
af hvilka en tillhör Carl Holmbergs mek. verkstads
a.-b., 1 garfveri (830,000 kr.), 1 repslageri
(Svenska bindgarnsfabriken, 460,000 kr.), 3
järn- och stålvarufabriker (300,000 kr.) samt 5
boktryckerier (220,000 kr.), af hvilka det äldsta
och största är det 1742 anlagda Berlingska, nu
tillhörigt Berlingska boktryckeri- och stilgjuteri
a.-b. Stortorgdagar hållas fortfarande i staden 3:e
onsdagen i hvar månad, särskilda kreatursmarknader 2
gånger under fastan. Ingendera ha samma betydelse som
förr. Skånska hypoteksföreningen, stiftad 1836 och
äldst i riket, Skånska brandförsäkringsinrättningen
(för fastigheter i Skånes städer), Skånska städernas
brandstodsförening (för lösöre) och Skånska lifränte-
och kapitalförsäkringsanstalten ha säte i Lund. Vidare
finnas af penningverk Torna, Bara och Harjagers
härads sparbank samt Sparbanken för Lunds stad
och kringliggande land äfvensom afdelningskontor
af Skandinaviska kredit-a.-b., Bank-a.-b. Södra
Sverige, Sydsvenska kredit-a.-b. och A.-b. Skånska
handelsbanken. Sedan 1894 har L. tullkammare,
nederlags- och transitoupplagsrätt. Tullafgifterna för
införda varor uppgingo 1909 till något öfver 200,000
kr. Samfärdseln förmedlas genom Statens järnvägar,
Lund–Trelleborgs och Lund–Käflinge järnvägar, med
gemensam station (statens), samt Lund–Bjärreds
järnväg, som utgår från L:s västra station till
Bjärreds saltsjöbad vid Lommabukten (Öresund), och
Lund–Refvinge–Harlösa järnväg, med två stationer i
staden (L:s södra och L:s östra) och med ändpunkt
i Harlösa. Sedan början af 1870-talet har staden
vattenledning genom vatten från Röglebäcken, 8
km. ö. om staden. Vattenverket utvidgades åren 1907–08
genom anläggning af ett artesiskt brunnssystem
med filter nere vid Höjeån, hvarifrån vatten
genom tryckpumpar tillföres rörnätet i staden. Det
ursprungliga vattenverket har servisbassänger, belägna
strax n. om Helgonabacken, hvarifrån vattnet genom
själftryck ledes in i rörnätet. 1909 fullbordades
ett 40 m. högt vattentorn invid servisbassängerna
till förstärkande af vattentrycket i husen å de högt
belägna norra stadsdelarna. Elektricitetsverk anlades
1906–07 och är numera satt i förbindelse med och
erhåller kraft från Sydsvenska kraftaktiebolagets
anläggningar vid Lagan. Samtidigt har ny,
tidsenlig fattigvårdsinrättning uppförts ö. om
staden. Kloakledning anlades på 1890-talet genom
hela staden. Vid 1910 års slut uppgingo stadens
tillgångar till 8,390,752 kr. och skulderna till
6,409,360 kr. Utdebiteringen var 1911 kr. 6,64 pr
bevillningskrona.
Universitetet i Lund (se Lunds universitet)
har under mer än två århundraden varit
en härd för lärdom och vetenskaplig forskning i vårt
land. I förbindelse med detsamma stå Fysiografiska
sällskapet och flera andra vetenskapliga fackföreningar.
Akademiska föreningen, stiftad 1830, har till
syfte utvecklingen och förädlingen af det sociala
lifvet vid universitetet. Stadens högre allmänna
läroverk, som anses ha uppvuxit ur den år 1085 af
Knut den helige inrättade domskolan, är den äldsta
offentliga läroanstalten i Norden och en af de i
vårt land, där profårskurs för lärarbeställning
genomgås. Den var till en början afsedd för utbildning
af präster, ombildades 1537 och utvidgades 1620 genom
inrättandet af ett gymnasium. Efter upprättandet af
universitetet, som fick dess kronotionde, nedsjönk
den till en barnskola, tills den 1837 förvandlades
till katedralskola och 1840 fick anslag af allmänna
medel. Genom skolordningarna 1856 och 1859 erhöll
den samma organisation som rikets öfriga högre
elementarläroverk. Läroverket erhöll 1896 nytt,
ståtligt skolhus (fig. 16), uppfördt efter ritningar
af arkitekt A. Hellerström. I öfrigt märkas
L:s privata elementarskola, med dimissionsrätt
till universitetet, folkskollärarseminariet,
4 folkskolor, åtskilliga småskolor och enskilda
undervisningsanstalter, 3 läroverk för kvinnlig
ungdom: Lunds fullständiga läroverk för flickor,
Högre elementarskolan för flickor samt Privata
högre lärarinneseminariet, en döfstumskola, ett
af landstinget upprättadt seminarium för bildande
af småskollärarinnor, en teknisk yrkesskola,
handelsseminarium, hushållsskola, arbetarinstitut
och stadsbibliotek. I staden finnes (sedan 1903)
ett landsarkiv för arkivalier från Skåne, Halland
och Blekinge. Af i staden utgifna tidningar utkomma
"Lunds dagblad" (förut "Lunds weckoblad") och
"Folkets tidning" 6 ggr i veckan. Den år 1882
stiftade Kulturhistoriska föreningen för södra
Sverige har bildat ett museum (se Kulturhistoriska
museet i Lund med fem fig.), i sitt slag det största
och tillika mest sevärda i landsorten. Tillsammans
med annexet Lunds landsförsamling (1,250 har, 1,901
inv. 1910) utgör L. ett prebende af 1:a klassen,
Torna kontrakt, Lunds stift. Med Hälsingborg och
Landskrona väljer staden 3 representanter i riksdagens
Andra kammare. På stadens område ligger i n. v. S:t
Liborie hög, mera bekant under den förvrängda
namnformen "Sliparebacken", där fordom de danske
konungarna mottogo hyllning af de skånska landskapen
(Skåne, Halland och Blekinge). Platsen bär sedan
1882 ett monument öfver slaget vid L. (se nedan och
fig. 18, sp. 1371). – I närheten af L. märkas Råby
räddningsinstitut (1838), Malmöhus läns idiotanstalt
(1878) samt Hospitalet och Asylen för sinnessjuka
(1879), den största inrättningen af detta slag
i Sverige.
O. Ptn.
Historia. En äldre uppfattning såg i L. en
uråldrig stad med anor långt bort i tiden före
Kristi födelse eller åtminstone långt bort i
första årtusendet. Bevisen härför fann man i en
"lärd" härledning af stadens namn från en hednisk
offerlund, som skulle ha legat öster om staden,
i en vers från 1500-talet samt i uppgifter om
L. i isländska skaldeverser och i den isländska
Egils-sagan. Arkeologiska undersökningar under de
två senaste årtiondena ha emellertid ådagalagt,
att stadsbebyggandet i L. icke sträcker sig längre
tillbaka än till tiden omkr. år 1000, och samtidigt
har den historiska kritiken frånkänt versen och den
isländska litteraturen deras beviskraft. L. når
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
