Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luftkrevadeld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1307
Luftpumpen-Luftskepp
1308
Geissler (se denne) och H. Sprengel (se
denne). Konstruktionen hos de förra (se fig. 4 o. 5)
beror därpå, att recipienten gång på gång kan sättas
i förbindelse med ett rum, där luften förtunnats på
samma sätt som i det torricelliska tomrummet. Hos
Sprengels luftpump uppstår luftförtun-ningen på
det sätt, att en kvick-silfvermassa uppdelad i
droppar får falla genom ett tämligen smalt vertikalt
glasrör och därvid föra med sig luftblåsor. - Bunsen
ersatte kvick-silfret med vatten och gaf därigenom
uppslaget till den nu på laboratorier-. na am ända
vattenluftpumpen (fig. 6). Vattnet strömmar ur en
större behållare eller från vattenledningen genom
röret, R, som är till-spetsadt vid S, ut genom röret
R’. Midtför S finnes på utvidgningen U ett sidorör L,
genom hvilket luften suges bort. - 1905 konstruerade
Gaede en roterande luftpump efter en alldeles ny
princip. Gaedepum-p e n består af en till hälften
med kvicksilfver fylld järnbehållare, i hvilken en
porslinstrumma roterar (fig. 7). Vid trummans rotation
fyllas de kammare, i hvilka trumman är uppdelad,
omväxlande med luft och kvicksilfver. Kamrarna suga
vid rotationen först luften ur reci-
VATTEN
Fig. 7. Fig. 8.
Fig. 7. Gaedes roterande luftpump i
genoinskärning. - Fig. 8. Vattenluftpump för
både förtunning och komprimering af luft.
pienten och drifva sedan vid fortsatt rotation ut
sitt luftinnehåll. Anordningen har en viss likhet med
ett gasur, blott med den skillnaden, att vid gasuret
åstadkommer gasströmmen rörelsen, under det att vid
Gaedepumpen en yttre kraft åstadkommer densamma. Med
Gaedepumpen kan 0,000003 mm. vakuum uppnås efter 15
minuters pumpning.
De för sammantryökning af luft använda pumparna,
kompressionspumparna, ha vanligen en cylinder med en
däri rörlig kolf, som hoptrycker luften i cylindern
och inpressar den i en
recipient. Stundom har man sådana dubbelverkande,
i hvilka sammantryckning eger rum såväl vid kolfvens
uppgång som vid dess nedgång. Äfven vattenluftpumparna
kunna konstrueras så (fig. 8). att man med dem kan
både komprimera och fcrtunna luften. Man använder dem
mycket vid glasblås-ningsarbeten för att erhålla en
blästerlåga. D.S-t..
Luftpumpen (Antlia pneumatica), af astronomen Lacaille
(se d. o.) namngifven stjärnbild på södra hemisfären
mellan 25° och 40° sydlig deklination samt 9 och
102/3 timmars rektascension. Den innehåller endast
svaga stjärnor. B-d.
Luftpyrometer, fys. Se Py rometer.
Luftring, med. Se L u f t d y n a.
Luftrymd. Se Luftkub.
Luftrör, anat. Se Luftstrupe.
Luftrörsinflammation, Luftrörskatarr. S-Bronkit.
Luftrötter, bot., kallas de rötter, som antingen ej
alls eller först efter en mer eller mindre betydlig
längdtillväxt nedtränga i marken. I tropikerna
äro växter med luftrötter mycket vanliga : bekanta
exempel härpå äro många aracéer (se M ön s t er a),
Fécws-arter (se F i c u s, sp. 156. fig. 3) och
epifytiska orkidéer och bromeliacéer (se E p i f y
t e r, sp. 698). Hos epifyterna tjäna luftrötterna
till att fästa växten vid substratet. till att
upptaga näring ur regnvattnet eller, om de äro
klorofyllförande, såsom hos Tcenio-phyllum (se
Epifyter, sp. 698), som assimilationsorgan. Till
luftrötterna höra äfven andningsrötterna hos
sumpväxter (se M a n g r o v e-växter) och
klätterrötterna (se K l ä t t e r-organ och Rot).
G. L-m.
Luftsadel, geol. När de öfre delarna af ett
hvalfformigt böjdt skiktsystem, "sadelbildning’;,
fattas (blifvit genom denudation bortförda) och så-
ledes böjningens eller sadelns rygg är att söka
of-vanom den nuv. jordytan, säges en luftsadel (L ä
tig.) vara för handen. Jfr A n t i k l i n. E. l;.
Luftsalpeter, kem., handelsbenämning på kalk-nitrat,
framställdt af salpetersyra, som erhållits genom
oxidation af luftkväfve på elektrisk vä s. Se Kväfve,
sp. 430.
Luftsediment, geol. Se Eolisk aflagring.
Luftsegling, i allmänhet gemensam benämning på olika
sätt att färdas genom luften utan fast förbindelse
med jordytan. Detta sker enligt principen "lättare
än luften" i fria eller motordrifna ballonger (se
Luftballong och Luftskepp) samt enligt principen
"tyngre än luften" medelst flygmaskiner (se
Flygmaskin, äfven i Suppl.). I inskränkt mening
betecknar luftsegling närmast friballongfart
(d. v. s. med luftballong).
G. H-r.
Luftskepp, Motorballong, Styrbar ballong, en
luftballong, som framdrifves af maskinkraft och är
försedd med mekaniska styranordningar. Ett luftskepps
ballongkropp erhåller för att lättare öfvervinna
luftmotståndet en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
