Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lovisa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1197
Lovisa Petterkvist-Loxodrom
1198
ringen, uppfostrades i Frankrike och blef tidigt
införd i Hotel de Rambouillets krets. Det franska
hofvet omfattade tidigt planer att bortgifta henne
med konung Vladislav af Polen och därigenom stadga
det franska inflytandet i detta land; giftermålet
kom också till stånd, sedan Vladislavs första gemål,
Cecilia Renata af Österrike, aflidit (1644). Åtföljd
af en stor fransk hof-stat, kom L. till Polen
1646 och började tidigt nog att politisera och
intrigera i Frankrikes intresse. Efter Vladislavs
död (1648) förmäldes hon (efter påflig dispens)
med dennes bror och efterträdare Johan Kasimir
(jfr Johan, konungar af Polen, 1) 1649 och kom att
spela en framträdande roll under dennes oroliga
regering. Under kriget mot svenskarna gaf hon prof
på både energi och offervillighet, men hennes
intressen samlade sig redan före fredsslutet
kring planen att, efter anvisning från Paris, få
en fransk prins (hertigen af Enghien) vald till
polsk tronföljare. Genom en vidtutgrenad korruption
hade hon skapat ett fransksin-nadt hof parti, som i
denna fråga gick hennes ärenden; hon förfogade utan
skrupler öfver rikets högsta ämbeten för sina syftens
vinnande. Planen strandade på motståndet från ett
antifranskt, "konstitutionellt" parti under Jerzy
Lubomirskis (se d. o.) ledning, men först efter ett
långvarigt inbördes krig. Hon har i Polen länge
firats såsom lika from i lefvernet som klarsynt
och energisk i sin politiska gärning; den nyare
historieskrifningen framhåller hennes äregirighet
och styrka i intrigen, men fördömer starkt hennes
samvetslösa, i ett främ-mande lands tjänst ställda
korruptionsmetoder. - Jfr "Ur drottn. Louise-Marie’s
bref till m:me de Choisy... 1656" (i
"Hist. tidskr." 1906). H. A-t. Lovisa Petterkvist. Se
Agrell, Alfhild Teresia.
Lovisa Ulrika, svensk drottning. Se Lovisa, svenska
drottningar 1.
Lövisin, Erik, friherre, ämbetsman, f. i Södertälje
(födelseåret okändt), d. 1693, var son till
borgmästaren där, sedermera assessorn i Svea hofrätt
och häradshöfdingen öfver Frösåkers härad Olof
Eriksson Lovisinius. L. blef 1674 advokat-fiskal
i Svea hofrätt och adlades 1675 med bibehållande
af sitt namn, L. (han tog dock aldrig som adelsman
introduktion å riddarhuset). 1676 utnämndes han till
revisionssekreterare och 1687 till landshöfding i
Östergötlands län samt blef s. å. friherre. L. var
en duglig ämbetsman samt en af de driftigaste
verktygen för Karl XI:s planer. Han var sekreterare
i Stora kommissionen öfver förmyndarstyrelsen och
led. af dennas fortsättning, Kammarkommissionen,
samt tillhörde 1684 -85 års Kyrkoordningskommission
och den 1686 tillsatta Lagkommissionen. Efter hand
förvärfvade han en ganska ansenlig förmögenhet; dock
hade han redan under danska kriget varit i tillfälle
att på egen bekostnad utrusta åtskilliga ryttare
och dragoner samt att ge kronan förskott af reda
medel. 1693 bildade han ett släktfideikommiss af sin
egendom Brandalsund, i Ytter-Järna socken af öknebo
härad, Stockholms län, hvilken stannade i släktens ego
till 1908, då den med K. M-.ts tillstånd försåldes.
Lovosice [låvåsirtse], tjechiska namnet på L o-b o
s i t z. (
Lowth [laVth], Robert, engelsk filolog, f. 1710,
d. 1787 som biskop i London, utgaf 1753 skriften
De sacra poesi hebrceorum (flera uppl.), hvilken
väckte stort uppseende både i England och på
kontinenten genom den nya inblick den gaf i den
gammaltestamentliga poesiens väsen.
Lowther [laVtho], gammal engelsk släkt med stora
gods i Westmoreland. En gren af ätten erhöll 1640
baronetvärdighet, och sir John L., f. 1655, d. 1700,
som 1675-96 var underhusmedlem och vid 1688 års
revolution genomdref Vilhelms af Ora-nien erkännande
i Westmoreland, var 1690 en kort tid förste lord af
skattkammaren, upphöjdes 1696 till peer som viscount L
o n s d a l e och var 1699 -1700 sigillbevarare. En
annan medlem af släkten, sir James L., f. 1736,
d. 1802, behärskade ej mindre än 9 platser i
underhuset, var 1757 -84 medlem af underhuset
och låg djupt inne i tidens politiska intriger;
han upphöjdes 1784 till earl af Lonsdale. Till
släkten hör äfven James William L., f. l april 1855,
1883-85 och sedan 1886 medlem af underhuset samt
1891-92 understatssekreterare för utrikes ärenden
i Salis-burys andra ministär. Han var 1895-1905
underhusets vice talman, är sedan 1905 dess talman och
åtnjuter inom’ alla läger stort anseende för sträng
opartiskhet och utmärkt skicklighet. Hans broder,
sir Gerard Augustus L., f. 16 febr. 1858, inträdde
1879 på den diplomatiska banan, var 1901-04 envoyé i
Chile och 1904-08 brittisk minister i Tanger samt är
sedan aug. 1908 brittisk ambassadör i Konstantinopel.
V. S-g.
Lowthers [laVthos]. Se Louther hills.
Lowzow, Haakon Ditlef, norsk militär, statsråd,
f. 5 okt. 1854, blef officer 1876 och avancerade
till öfverstelöjtnant 1904. L. började redan som
ung officer energiskt arbeta för utvecklingen af
Norges försvarskrafter och har författat många
skrifter samt bidras: till fack- och dagspressen
ang. militära frågor. Mycket bemärkta blefvo
de militärpolitiska idéer, som han våren 1908
utvecklade i ett företal till den af öfverste
G. Stäng efterlämnade skriften cm "Glommen-linjen"
(se d. o.), så mycket mera som han kort förut,
10 apr. s. å., inträdt som försvarsminister i
G. Knudsens ministär. L:s program som statsråd
åsyftade först och främst att söka genomföra en redan
länge planlagd och förberedd ny härordning. Hans
medverkan härtill beredde honom många svårigheter,
och vid stortingets detaljbehandling undergick
hans förslag genomgripande ändringar. L. afgick
som statsråd 20 aua:. 1909 och blef samtidigt
utnämnd till generalmajor och chef för kavalleriet.
K. V. H.
Lo’xia, zool. Se Korsnäbbsläktet.
Loxodrom [-dråml 1. Loxodrömisk linje (af
grek. loxo’s, skef, böjd åt sidan, och dro’mos,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
