Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lovén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1185
Loven-Lovisa
1186
vetenskap vid Skogsinstitutet under en del
af åren 1879-84 samt var 1884-1908 skogschef
vid Uddeholmsverken i Värmland. 1910 blef
han led. af Landtbruksakad. L. har bedrifvit
omfattande författarverksamhet såväl i skogs- och
jakttidskrifter som i själf ständiga arbeten, bland
hvilka må nämnas Våra skogars lif och strid (1884),
Tallens och granens tillväxt i Wermland samt dessa
skogars ekonomiska mogenhetstid och behandling (1892;
tysk öfv. 1891) och Om våra barrskogar (1903). L. har
ock skrifvit artiklar i Nordisk familjebok. 2. -rn.*
3. (C.O. N.) 4. L-e. 6. R.T-dt. 8. G-Sch.
Loven, Johan Martin, kemist, universitetslärare,
f. l aug. 1856 i Åhus, Kristianstads län, blef
student i Lund 1875 samt filos, doktor och docent
där 1882, idkade studier i Hofmanns laboratorium i
Berlin, Kolbes i Leipzig och Baeyers i München och
var 1887-89 andre lärare i kemi och 1889-93 lektor
vid Chalmersska institutet i Göteborg. Han arbetade
sedan i Ostwalds laboratorium i Leipzig och Nernsts
laboratorium i Göttingen och utnämndes 1897 till
professor i kemi vid Lunds universitet. L. har
utfört mycket grundliga och värdefulla
undersökningar ang. svafvel-haltiga organiska
syror, s. k. tiosyror, som han dels framställde
syntetiskt, dels studerade med fysikalisk-kemiska
metoder. Bland hans rent fysi-kalisk-kemiska arbeten
må nämnas afh. Vber die temperaturkoeffizienten der
elektromotorischen kräfte einiger galvanischer
kombinationen aus silber und silbersalzen
("Zeitschrift f. physikal. chemie", arg. 20, 1896)
och en undersökning om löslighetsförhållandena hos
magnesiumhydrat. L. är led. af Fysiogr. sällsk. i
Lund (1900), Yet. o. vitt. sainh. i
Göteborg (s. å.) och Vet. akad. (1902).
II. E.
Lovénius. Se Loven, svensk släkt.
Lovénska larven. Se Lo ven 4.
Lovera (jfr L o f v a och Lovart), sjöv., ett numera
sällan brukligt uttryck för "kryssa". L. H.*
Lower Avon [låu’or öYvn]. Se A v o n 2.
Lower Bebington [låu’ə be’biŋtn],
fabriksort i engelska grefsk. Chester, 6
km. s. ö. om Birkenhead. 8,398 inv. (1901).
J. F. N.
Lovere [låvere], köping i italienska prov. Bergamo
(Lombardiet), vid norra ändan af Lago d’Iseo. 3,306
inv. (1901). Tafvelgalleri, arkeologiska
och naturvetenskapliga samlingar (i Palazzo
Tadini). Gymnasium, teknisk skola. Silkesspinneri samt
stort järnverk (Stabilimento metallurgico Gregarini)
med kanongjuteri (1,600 arbetare).
J. F. N.
Lower house [låu’ə hau’s], eng., underhuset (i
engelska parlamentet).
Lovers alunverk (Ölands alunverk) i
Södra Möckleby socken, Kalmar län, på västra
kusten af Öland, tillhör det 1895 bildade Ölands
nya cementaktiebolag, som jämväl eger
Degerhamns (se d. o.) cementbruk i samma socken.
Lowerz [Iå7verts], äldre form för Lauerz (se d. o.).
Love’s labour’s lost [la’vs lei’bəs lå’st], eng.,
"kärt besvär förgäfves", den ofta citerade titeln på
ett af Shaksperes lustspel.
Lowestoft [låu’ståft], stad och badort i engelska
grefsk. Suffolk, vid Nordsjön, på en höjd, som bildar
den östligaste punkten af England. 29,850
inv. (1901). Betydande fiske
samt båtbygge och motorfabrikation.
(J. F. N.)
Lowestoft ness [låu’ståft nes]. Se England,
sp. 593.
Lovett [la’vit], William, engelsk chartist, f. 1800,
d. 1877, var sjömansson från Cornwall, arbetade
i London som konstsnickare, deltog mot slutet af
1820-talet i flera kooperativa företag och blef från
1830 en inflytelserik radikal arbetaragi-tator. Som
sådan uppgjorde han 1838 första utkastet till
reformprogrammet "the people’s charter" (se
därom C h a r t i s m) och var sekreterare i den
"folkriksdag" ("National convention") chartister-na
sammankallade 1839. Dömd för ett manifest mot polisens
uppträdande vid ett folkmöte till ett års fängelse
(s. å.), skref L. i fängelset en redogörelse för
chartismens syften, Chartism, a new organisation
of the people (2:a uppl. 1841). I chartiströrelsen
undanträngdes han snart af ytterlighetsmännen
under Feargus 0’Connor och egnade sig därefter
mest åt folkbildningsverksamhet, bl. a. som
föreståndare för en utaf en folkbildningsförening
inrättad skola (1849-57). Sjukdom och armod
fördystrade hans ålderdom. L. utgaf en
Autobiography (1876). Jfr Gammage, "History
of the chartist movement 1837-1854" (1894).
V. s-g.
Łowicz [ωå’vitj], stad i rysk-polska guv. Warschau,
vid floden Bzura, 75 km. v. om Warschau. 12,434
inv. (1897). Tillverkning af läder, lergods
m. m. Omkr. 5 km. s. ö. om staden ligger furst
Radziwills slott Arkadia med konstsamlingar. L. intogs
af svenskarna 24 aug. 1655 och försvarades sedan i
sept. med tapperhet mot polackerna. Befästningarna
förstärktes såväl 1655 som följande året, men
förstördes vid Karl X:s afmarsch mot Danmark.
(J. F. N.) L. W:son M.
Lovisa, fi. Loviisa, stad vid Lappträsk ås utlopp i
en vik af Finska viken, inom Pernå socken, Nylands
län, Finland. Stadsplanen upptager 80 har, hela
det underlagda området 1,962,2 har. Befolkningen
är nästan uteslutande svensktalande och belöpte
sig 1909 till 3,439 pers. (mot 2,703 1850). Stadens
kommersiella betydenhet är jämförelsevis ringa. Den
räknar 42 handlande och eger, utom 4 små ångslupar,
7 segelfartyg om 2,113 ton. 1909 ankommo till
orten i direkt sjöfart från utrikes ort 159
fartyg om tillsammans 52,566 reg.-ton. S. å. steg
tulluppbörden till 210,000 mark. Exporten omfattar
hufvudsakligen trävaror samt kemisk trämassa. Större
fartyg flyta ej upp till staden, hvars inre hamn
är blott 5 m. djup, utan nödgas lossa och lasta 3
km. därifrån, hvarest djupet utgör 6,5 m. Stadsbornas
taxerade inkomster uppgingo 1910 till 1,728,500 mark,
hvaraf endast 637,600 mark utgingo för näring och
840,800 mark för lön, pension och dylik inkomst.
 |
| Lovisa stads vapen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
