Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lotsdistrikt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lotsning af fartyg i närliggande farleder. Gustaf
I ålade först allmogen i vissa kusttrakter att,
i stället för att utgöra vanliga skatter, aflöna
"styrmän" för konungens skepp. Sedermera blefvo
genom särskilda resolutioner på 1503- och 1600-talen
många skärgårdshemman förklarade för lotshemman,
emot det att åborna fingo vissa friheter, såsom
befrielse från utskrifning, skjuts m. m. Och genom
beslut vid 1655 års riksdag stadgades, att åtskilliga
hemman under benämning styrmanshemman skulle läggas
under amiralitetet, hvilka hemman sedermera vid
Karl XI:s reduktion förklarades vara för kronan
omistliga gods. Enligt nu gällande "förordning
ang. lotshemman och boningsplatser för lotsar"
9 juli 1862 skola som lotshemman anses alla sådana
hemman och lägenheter, vare sig af frälse-, skatte-
eller krononatur, hvilka af ålder varit och ännu
äro underkastade lotsningsskyldighet och icke
lagligen blifvit därifrån skilda, samt äfven sådana,
som framdeles kunna bli till bruk och nyttjande
upplåtna åt lotsar för lotsningens skull. Dessa
hemman upptagas i en särskild, af Kammarkollegium
fastställd lotsjordebok. Kronolotshemman gå i arf
som andra kronohemman, men arfsrätten sträcker sig
blott till änka och barn i rätt nedstigande led;
finnes ej sådan arfvinge, anses hemmanet åboledigt
och inrymmes åt obesuten lots vid platsen. Åbo å
skattelotshemman skall i regel själf vara lots;
men om han pröfvas icke själf vara skicklig till
lots, skall han, vid skatterättighetens förlust,
i sitt ställe anskaffa vederbörligen examinerad
lots. Dispositionsrätten öfver frälselotshemman
är sålunda inskränkt, att skicklig lots bör vara
antagen till landbo å detsamma. Boningsplats för
lots kan utses äfven å andra hemman än lotshemman. I
händelse öfverenskommelse härom ej kan träffas,
eger vederbörande lotsbefäl anmäla sina påståenden
hos K. M:ts befallningshafvande, som afgör ärendet
genom utslag, innefattande jämväl hvilka förmåner
utöfver boningsplatsen hemmansegaren bör lämna till
lotsen emot ersättning i penningar af lotsverkets
medel. Utslaget pröfvas af Kammarkollegium. För
vinnande af mark åt lotsverket att användas till
lotsplats är sålunda stadgad en betydligt enklare
procedur, än som i allmänhet finnes föreskrifven för
expropriation.
A. G.*
Lotsjordebok. Se Lotshemman.
Lotskapten, chef för ett lotsdistrikt. Se
Lotsverket.
Lotskontor motsvarade i forna dagar hvad som
sedermera kallades lotsdirektörens expedition,
eller begynnelsen till den nuv. Lotsstyrelsen. Numera
förstås med denna benämning det vid hvarje lotsplats
befintliga lotsförmanskontoret, hvarest sjöfarande
ega beställa lots och erlägga lotspenningar.
A. G.*
Lotskriget. Se Flintrännan.
Lotsled kallas en sådan af den allmänna sjöfarten
begagnad farled, i hvilken lots är skyldig att föra
fartyg fram. Vanligen äro lotslederna utprickade
till ledning för fartyg, som gå utan lots. Lotsarna
själfva äro skyldiga att hitta vägen, äfven om prickar
saknas. Lotslederna uppgingo vid 1910 års slut till
ett antal af 1,929 och äro upptagna i en särskild
lotsledsförteckning samt i lotstaxorna. Fråga om
upptagande eller nedläggning af lotsled afgöres af K. M:t, men
beträffande tillfällig lotsled af Lotsstyrelsen.
A. G.*
Lotslott. Se Lotspenningar.
Lotslöjtnant, lotskaptens närmaste man. Se Lotsverket.
Lots- och båkafgift, Allmän. Se Fyr- och båkafgift.
Lots- och fyrinrättningen. Se Lotsstyrelsen och
Lotsverket.
Lotspenningar, den afgift, som erlägges för
fartygs lotsning. I äldre tider utgick ersättning
för lotsning enligt öfverenskommelse. Sedan lotsarna
ålagts skyldighet att betjäna den allmänna sjöfarten,
utfärdades lotstaxor, bestämda efter olika grunder,
med hänsyn icke blott till de särskilda lotsledernas
längd och beskaffenhet i öfrigt, utan ock till de
lotsade fartygens djupgående, deras egenskap af
kronofartyg, inhemskt eller främmande handelsfartyg
o. s. v. Enligt nu (1911) gällande bestämmelser
utgå lotspenningarna efter taxor, som utfärdas af
Lotsstyrelsen enligt af K. M:t fastställda grunder,
beroende af fartygens afgiftspliktiga dräktighet
och den lotsade vägens längd. Hvilka fartyg, som
äro skyldiga att anlita lots eller i allt fall
att erlägga lotspenningar, b.estämmes uti den
s. k. lotsförordningen (se d. o.). Lotspenningarna
skola erläggas vid närmaste lotsplats, vid inkommande,
sedan lotsningen blifvit fullgjord, och vid utgående,
då lots beställes å lotskontoret; endast undantagsvis
kan lotsen uppbära afgiften. Lotspenningarna
fördelas i allmänhet i olika lotter, lotslotter,
mellan lotsarna vid vederbörande lotsplats. Denna
lotsarnas inkomst uppgick 1910 sammanlagdt för hela
riket till 1,220,886,99 kr. för 45,853 verkställda
lotsningar. Lotslotten är af mycket olika storlek
vid olika lotsplatser och utgjorde 1910 högst 4,798
kr. (vid Oxelösunds lotsplats) och lägst 7 kr. (vid
Kåreholms lotsplats).
U. G.
Lotspersonal. Se Lotsverket.
Lotssignal, signal för att påkalla biträde af lots,
ges å fartyg vid dager medelst hissande af lotsflagga
(se d. o.) eller genom signalen P T i den kommersiella
signalboken; under mörker genom visande af blänkfyr
(eng. bluelight) hvar 15:e minut eller genom ett
klart, hvitt sken, visadt ofvan relingen med korta
mellantider och under en minuts tid hvarje gång
(k. kung. 19 april 1875). Om i följd af tjocka eller
annan orsak föreskrifven signal för tillkallande
af lots icke kan från lotsuppassningsställe eller
lotsbåt upptäckas, bör lotsarnas uppmärksamhet
därjämte påkallas medelst ånghvissla eller mistlur,
hvarmed ges omväxlande tätt på hvarandra följande
korta och långa ljud eller serier af ett långt
och tre korta ljud (k. kung. 6 april 1911).
A. G. (U. G.)
Lotsstyrelsen, ett af de till Sjöförsvarsdepartementet
hörande centrala ämbetsverken. Lotsverkets ekonomiska
och administrativa styrelse utöfvades fordom af
Amiralitetskollegium, sedermera af Förvaltningen
af sjöärendena, i hvilken en lotsdirektör var
ledamot, men alla specialfrågor rörande personal
och materiel handlades af lotsdirektören, först
ensam, sedermera med biträde af fyringenjörer
och kanslitjänstemän. Genom k. br. 21 dec. 1871
skildes fr. o. m. början af 1872 alla lotsverkets
angelägenheter från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
