Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lorentz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1119
Lori-aporna-Lorient
1120
nom en ändamålsenlig afbalansering af marknadspriserna
på jordbruks- och industriprodukter (detta
borteliminerande är L:s mål, medan jordräntans
konfiskering är Henry Georges). Teoretiskt tänker
sig L. öfvergången så, att hvarje produktionsdug-lig
människa tillerkännes ett jordområde, hvars storlek
bestämmes af utrymmet. Praktiskt föreslår han t. v.,
att (jordbruksarbetaren erhåller som tillskott
till sin lön, år från år, ett stycke jord,
tills han kan slå sig ned på det och inträda i
association med äldre jordegare. Litt.: Einar-.sen,
"A. L." (i "Nationalökonomisk tidsskrift", 1904).
E. II. T.
Lori-aporna, Lorisince, zool., bilda en naturlig
grupp bland halfaporna, af hvilken två släkten
tillhöra den orientaliska regionen, två andra västra
Afrika. Genom sättet att röra sig skilja de sig från
öfriga halfapor, i det de förlorat förmågan att hoppa;
de klättra långsamt steg för steg, gripande hårdt
tag omkring trädgrenarna, medan bålen föga deltager
i rörelserna. Denna egenskap kommer till uttryck
ock genom egendomligheter i deras organisation: i
det tummen företrädesvis sättes emot fjärde fingret,
blir detta senare förlängdt, medan de mellanliggande,
tredje och särskildt andra fingret, förkortas; det
sistnämnda är hos somliga t. o. m. förkrympt och utan
nagel - en fullkomligt enastående reduktionsbildning
hos ryggradsdjuren. Vidare ha både svansen och
ryggkotorna förkortats. Måhända kan äfven den
omständigheten, att de stora blodkärlsstammarna
å lemmarna representeras af nätbildningar,
hvarigenom blodets rörelse i de ifrågavarande
organen förlångsammas, sättas i förbindelse med den
tröga muskelverksamheten. - Lori, Lons 1. Stenops
(jracilis, kännetecknas af smärt bål. långa lemmar
och ögonens storlek, hvarigenom mellanväggen mellan
dessa förminskats till ett minimum; den silkes-lena
pälsen är ofvan rödgrå och gulbrun, under grå eller
blekgul; kroppslängd 25 cm. Lorin är hemma i södra
Ostindiens och Ceylons skogar, sof-
Xycticcbus.
ver om dagen i trädhål och kommer fram först på
aftonen. Dess föda torde besfå af frukt, insekter,
fågelägg m. m. - Släktet Nycticebus (se fig.),
bestående af få, hvarandra närstående arter, skiljer
sig från den föregående genom oformligare bål,
kortare och kraftigare lemmar, något mindre ögon
m m.; kroppens längd 35 cm. Utbredningsområdet
sträcker sig från Bengalen öfver Kochinkina och
Malakka till Sumatra och Ja\i. - Af nära besläktade
afrikanska släkten utmärker sig Arcto-cebus från
Gamla Kalabar genom förlusten af yttre pekfinger.
L-c.
Lorica, lat., bröstharnesk. Se Legion, sp. 43.
Loricäta (lat., "pansarklädda"), zool., är ett om
krokodildjuren (Crocodilia) af somliga författare
användt namn; äfven en grupp ai Decapoda bland
kräftdjuren, hvars förnämsta rep -esentant är
Palinurus (se d. o.), har erhållit denna benämning.
L-e.
Lorichs, Gustaf Daniel, konstälskare, nu-mismatiker,
f. 1785 i Stockholm, d. 1855 i Madrid, idkade under
flera år studier i Göttingen, ingick, efter 1895
aflagd examen, i Kabinettet för utrikes brefväxlingen
samt blef kort därefter legationssekreterare i
Petersburg och 18C8 i Köpenhamn. Slutligen förordnades
L., 1814, att förestå Sveriges beskickning i Madrid,
blef 1816 chargé d’affaires där och kvarstod i denna
egenskap till 1853. Som konstnär utmärkte L. sig
som en lycklig landskapstecknare. Han utförde många
akvareller och oljemålningar samt sysslade äfven
med dramatiskt författarskap, hvars frukter dock
stannade inom enskilda kretsar. Men i synnerhet var
han en framstående samlare och kännare af mynt,
i synnerhet de gamla spanska. Han utgaf också
Recherches numismatiques, concernant principale-ment
les médailles celtibériennes (I, 1852). L:s samling
af mynt och medaljer blef till stor’ del inlöst af
svenska staten 1863. -rn.*
Lorichs [la-], Melchior, dansk kopparstickare och
trägravör, f. omkr. 1527 i Flensborg, d. 1586 i
Rom, var först i lära hos en guldsmed i Lybeck och
arbetade sedermera dels i Köpenhamn, dels i åtskilliga
utländska städer. Af L:s arbeten eger man i behåll
25 kopparstick och ett större antal duktigt utförda
träsnitt, bland dem ett verk om 69 blad, framställande
figurer och byggnader, som han tecknat under en resa
i Turkiet. Ph. W.*
Lorrcula Sow., paleont., ett under den yngre krittiden
lefvande, till rankfotingarna (Cirrhipe-dia) hörande
släkte. Stjälken bred, tillplattad, bestående af tre
längsrade: breda sidoplåtar på hvarje sida; rygg-
och buksidan täcktes af en dubbelrad små plåtar, öfre
delen af skalet bestod af en oparig carina, tvåpariga
terga, fyra lateralia och två scuta; rostrum saknades.
A. Hnp:.
Lorient flåriä7], urspr. L’0rient,
arrondisse-mangshufvudstad i franska dep. Morbihan,
vid en af de förenade floderna Scorff och Blavet
bildad vik af Atlantiska hafvet och vid järnvägen
Orleans -Brest. 40.848 inv. (1906). Staden är en
viktig krigshamn, flottstation, fästning af andra
rangen och säte för en marinprefekt. Den är modernt
och regelbundet bye:gd, men har in^a genom ålder eller
stil märkliga byggnader; allt dess intresse är fäst
vid de stora inrättningarna för flottans behof, såsom
segel- och sejlarverkstäder, gjuterier och smedjor
m. m. samt skeppsvarfven vid Caudan, de största i
Frankrike. Dessutom har L. mekaniska verkstäder,
järngjuterier, tillverkning af läder, konserver,
kemiska artiklar m. m. Hamnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
