- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1095-1096

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Loomis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1095

Lopez

1096

af. allt"; spelad i nov. 1901 å Dram. teatern i en
af N. Personne efter tyskan verkställd bearbetning),
Los milagros del desprecio (Föraktets underverk
- efterbildad af Moreto i hans "El desdén con
el desdån"), La estrella de Sevilla (Sevillas
stjärna), El caballero de Olmedo, El acero de
Madrid ("Järnvattnet i Madrid", 1907), Dineros son
calidad (Pengar äro anseende - hvarifrån Tirso de
Molina hämtat uppslaget till den sedermera inom
Don-Juanslitteraturen så bekanta stengästen), El
castigo sin venganza (Straff utan hämnd), La boba
para los otros y discreta para si (Toka för andra och
klok för sig själf), El vaquero de Morana (Koherden i
Moraiia), El perro del liortelano (Trädgårdsmästarens
hund), La nena de platå (Silfverflickan), Lo cierto
por lo dudoso (Det säkra för det osäkra), Amar
sin sober a quien (Älska utan att veta hvem), Los
novios de Hornachuelos (Fästfolket i Hornachuelos)
etc., etc. L:s skådespel utmärkas för hart när
outtömlig uppfinningsförmåga, skarp iakttagelse,
kvick och liflig dialog samt vacker och fyndig
vers; särskildt lycklig är han i teckningen af
kvinnogestalter och i de förtjusande små interiörer
ur det spanska landtlifvet, hvarmed han kryddar sina
skådespel. Hans stil var enkel och i allmänhet fri
från den "gongorism", som härjade bland hans samtida
och mot hvilken han ofta drog i härnad. Om också bland
hans efterföljare Calderön de la Barca öfverglänste
honom i bildprakt och färgglöd, så var i stället L. så
mycket naturligare. I sin intressanta Arte nuevo de
hacer comedias en este tiempo (1609) framlade han
i en hälft skämtsam ton sina åsikter om konsten att
skrifva skådespel. Äfven som lyriker intager L. ett
mycket framstående rum; som balladdiktare står han
oöfverträffad i den spanska litteraturen, och i sina
skådespel och prosaverk har han strött en mångfald
vackra och känsliga dikter i varierande former. På
det episka området däremot var han mindre lycklig;
hans på armadan diktade Ariosto-efterbildning
hade ingen framgång lika litet som hans Jerusalem
conquistada ä la Tasso eller Triunfos divinos å la
Petrarca. Lyckligare var han, då han parodierade
de italienske epikerna i sin roliga travesti La
Gatorna-quia (Kattkri^et; utg. 1634 under pseudonymen
Torne de Burguillos). Bland öfriga episka dikter må
nämnas hans mot den engelske sjöhjälten F. Drake
riktade patriotiska La dragon-tea (Draksången)
och hans odyssé La Circe. Af prosaarbeten ha redan
nämnts herderomanen "La Arcadia" (15 uppl. under L:s
lifstid), den religiösa herderomanen "Los pastores
de Belén" (Betle-hems herdar), hvari den berömda
s. k. "Madonnans vaggvisa" förekommer, och den själf
biografiska romanen i dialogform "La Dorotea",
som L. själf förklarade vara sitt älsklingsbarn
med sånggudinnorna. L., "snillenas Fenix", som
han kallades, under sin lefnad beundrad som få och
sedermera exploaterad mer än mången, föll emellertid
snart i relativ glömska. Det crenom nyromantikerna
vaknade intresset för den ff^mla spanska dramatiken
koncentrerade SIG: på Olde-rön, och goda upplagor
och öfversättningar af L. voro sällsynta. På senare
tider har dock hans stjärna ånyo varit i ständigt
stigande. I midten

af 18CO-talet utgaf J. E. Hartzenbusch i "Biblio-teca
de autores espanoles" 112 al L:s skådespel,
och 1890 utkom l:a volymen af Spanska akad:s
stort anlagda publikation af L:s samtliga kända
sceniska alster, innehållande en biografi öfver
L. af Cayetano Alberto de la Barrera. 1902 hade 13
digra volymer af detta verk utkommit, omfattande
bl. a. 175 "comedias" med kommentarer af den
berömde spanske litteraturhistorikern M. Menén-dez
y Pelayo. Bland den nyare litteraturen om L. må
nämnas H. A. Rennert, "The life of Löpe de Vega"
(1904). På svenska finnes jämte öfv. af "El acero de
Madrid" en biografi af "Löpe" af K. A. Hagberg (1907).
K. A. II.

Lopez [lå^eth] 1. Lopez-Gonsalvo, udde på Afrikas
västra kust, unde- 0° 36’ s. br., västligaste ändan
af den smala landtunga (Mandji), som i v. begränsar
L. - v i k e n, i hvilken Ogove faller ut.
J- F- N-

Lopez [lå’peth], Narciso, partigängare på Cuba,
afrättad 1851. Se Cuba, sp. 9:6.

Lopez [lå’peth]. 1. Don Gar.o? Antonio L.,
president i Paraguay, f. 4 nov. 1790 i Asun-cion,
d. där 10 sept. 1862, blef 1841 efter sin frändes
presidenten Francias död en af de två konsulerna
och 1844 president med diktatorisk makt på tio år,
hvilken myndighet 1854 förnyades på tre år och 1857 på
ytterligare tio år. L. styrde despotiskt (kongressen
församlade sig endast på hans kallelse, för att
bekräfta hans förordningar), men han utvecklade
landets materiella hjälpkällor och stärkte dess
militära makt. Se vidare Paraguay, historia. -
2. Francisco Solano L., den föregåendes son och
efterträdare, f. 24 juli 1827 nära Asuncion, blef
redan 1845 utnämnd till härens högste befälhafvare,
skickades 1853 som sändebud till England, Frankrike
och Italien, blef efter återkomsten 1855 krigsminister
och utsågs efter faderns död af kongressen 16
okt. 1862 till president för tio år. I Europa gjorde
L. bekantskap med en irländsk äfventyrerska, ma-dame
Lynch, som blef hans älskarinna och starkt pådref
honom i hans ärelystna planer. Som president lät han
genast öka härens styrka och i Europa uppköpa stora
kri^sförråd. Sålunda rustad, öppnade han i dec. 1864
fientligheterna med Brasilien, sedan denna stat vägrat
uppgifva sin väpnade bemedling i den inbördes strid,
som pågick i Uruguay. Argentinska republikens vägran
att lämna fritt genomtåg åt en paraguaysk här gaf
L. anledning att förklara äfven denna stat krig (april
1865), och sedan den af brasilianerna understödde
presidentpretendenten Flores s. å. besegrat L:s
bundsförvant, presidenten Aguirro i Uruguay,
ökades för L. fiendernas antal. L. käm-pnde mot
öfvermakten hårdnackadt, men med ständigt växande
motgångar. Af fruktan för en sammansvärjning hemma
ined planer mot hans eget lif började han 1868 ett
skräckvälde, hvarunder hundratals främlingar och
landsmän (däribland flera af hans närmiste släktingar)
hemsöktes af hans blodsdomar, l mars 1870 blef L. vid
försöket att öfvergå floden Aquidaban öfverraskad
och dö-d^d af de förföljande brasilianerna. Hans
äregirighet bragte Paraguay från välstånd till
förlaii. Jfr Paraguay (Historia) och Masterman,
"Se-ven eventful years in Paraguay" (1869). -V. i>. n.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:53:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbp/0606.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free