Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Longinus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1081
Longinus-LongmarTs magazine
1082
Hans lärdomsrykte förskaffade honom kallelse
till den snillrika och högt bildade drottning
Zenobia i Palmyra, hvilken tog honom till sin
rådgifvare. L. eggade henne till krig mot romarna och
blef till straff därför efter Palmyras fall afrättad
på kejsar Aurelianus’ befallning (273 e. Kr.). Af
L:s många skrifter återstå endast fragment. En under
hans namn befintlig skrift, Peri1 hy’psus (Om den
sublima stilen), härrör efter all sannolikhet från
en annan författare och från en ej obetydligt äldre
tid. Bästa upplagor af Jahn och Vahlen (1867 och
1887); svensk öfv. (de 27 första kapitlen) af Janzon
(disp. 1894). Jfr Spongberg, "De commentario Dionysii
Cassii Longini m(n vyovg expositio" (disp. 1833 -35).
A. M. A.
Longinus, medeltida legendfigur. Se Graal, sp. 59.
Longinus, F l a v i u s L., prefekt öfver den grekiske
kejsarens besittningar i Italien på 500-talet. Han
efterträdde Narses 568, sökte hejda langobardernas
infall i Italien och lät lönnmörda konung Al-boin 572.
Longinus, polsk historieskrifvare. Se D l u g o s z.
Longipernnes, zool. Se Långvingade simfåglar.
Long island [lå’ŋ-ai’lənd]. 1. Förenta staternas i
Nord-Amerika största ö, ligger i Atlantiska hafvet
s. om Connecticut, från hvars kust den skiljes
genom det tämligen grunda (högst 50 m. djupa) Long
island sound (185 km. långt, högst 30–40 km. bredt),
och ö. om staten New York, till hvilken den hör. Ön
är 190 km. lång i s. v. och n. ö., men i allmänhet
endast 20–35 km. bred och har en areal af 4,356
kvkm. 1,718,056 inv. (1905), hvaraf 1,358,686 i
Brooklyn. Ön består till största delen af glaciala
bildningar och genomdrages i sin längdriktning
af en bergskedja, som växlar i höjd mellan 50 och
117 m. Söder om denna utbreder sig en nästan jämn
slätt af omkr. 20 m. höjd, som vattnas af ett stort
antal jämnlöpande grunda vattendrag. Längs en stor
del af södra kusten sträcker sig en rad laguner,
skilda från hafvet genom smala landtungor. Norra
sidan är mera kuperad, och djupa fjorddalar sträcka
sig ned till Long island sound samt bilda utmärkta
hamnar. I östra ändan inskjuter den stora Peconic
bay. En stor del af ön är ännu bevuxen med skog,
barrträd samt ek, hickory och valnöt. Till följd af
hafvets närhet har ön svala somrar och milda vintrar
(medeltemperaturen för juli är 20–21° C. på östra
ändan och södra kusten, mot 23° på västra ändan
och i New York), och skillnaden mellan vinter-
och sommartemperaturen är mindre än på de flesta
andra platser inom unionen, liksom ock fuktigheten i
aug. och sept. är mindre än på något annat ställe af
unionens östkust. Några större landtegendomar finnas
(företrädesvis på norra sidan), men ön antager alltmer
karaktären af ett förstadssamhälle. Utom på Coney
island, vid Far Rockaway, Long beach och på Shelter
island finnas få stora hotell; sommarbefolkningen
bor i privata hus. Några landställen äro stora gods
med djurgårdar och fiskdammar och dyrbara slott. Den
af millionären A. T. Stewart anlagda Garden city är
ett mönstersamhälle, där Stewarts personal och andra
kunna för billigt pris skaffa sig egna bekväma och
trefliga hem. Västra tredjedelen (Brooklyn och Queens
boroughs), förr
Kings county och västra hälften af Queens county,
ingår sedan 1898 i "the greater New York"; den östra
delen utgör Suffolk county. Öfver den västra smalare
delen af Long island sound, det s. k. East river
(se d. o.), gå två väldiga broar, East river-bron
och Williamsburgh-bron. – Ön koloniserades af såväl
engelsmän som holländare (ännu i slutet af 1800-talet
var holländskan umgängesspråket i West Sayville)
och blef 1674 en del af den brittiska kolonien
New York. – På det nuv. Brooklyns mark tillfogades
Washington 27 aug. 1776 ett nederlag, hvarvid han
förlorade 1,600 dödade och fångna samt 30 kanoner,
men lyckades draga sig tillbaka öfver East river. –
2. (Yuma) En af Bahama-öarna, 110 km. lång,
4–5 km. bred, 337 kvkm. 3,562 inv. (1901). Export
af svamp, sköldpaddor, fisk och boskap.
1 o. 2. (J. F. N.)
Long island city [lå’ŋ-ailənd si’ti], förr egen stad
i nordamerikanska staten New York, ligger på västra
ändan af Long island, vid East river, midt emot New
York, samt skiljes från det i s. belägna Brooklyn
af Newtown creek. Stora magasin för petroleumupplag
samt flera industriella verk, såsom granithuggerier,
kemiska fabriker och maskinverkstäder. L., som
blef stad 1870, hade 1900 48,272 inv., men är
fr. o. m. 1898 jämte Brooklyn m. fl. samhällen
inkorporeradt i "the greater New York".
J. F. N.
Long island sound [lå’ŋ-ailənd sau’nd]. Se Long
island.
Longitud (lat. longitudo), längd. Se Astronomiska
koordinater, Jorden, sp. 128, och Längd. – Adj.
longitudinal.
Longitudbyrån. Se Bureau des longitudes.
Longitudinalgördel. Se Gördelbåge.
Longitudinalskärmaskin. Se Appretera, sp. 1250–51.
Longitudinalsvängningar, mus., kallas
luftsvängningarna i orgelpipor och blåsinstrument
(dessa vibrationer röra sig fram och tillbaka i pipans
eller instrumentets längdriktning), äfvensom strängars
svängningar, då de strykas i längdriktningen. Vanligen
strykas eller anslås dock strängar på tvären,
och då uppstå transversalsvängningar.
A. L.*
Longjumeau [iSjymå], stad i franska
dep. Seine-et-Oise, 16 km. n. v. om Corbcil. 2,168
inv. (1901). Genom fredsslutet i L. 23 mars 1568
slutades det andra hugcnottkriget.
Longman [lammen], enjrelsk bokhandlarfamilj. 1. Thomas
L., f. 1699, d. 1755, grundlade 1725 i London,
i förening med sin forne principal, J. Osborn,
en bokförlagsaffär, som ännu består under firman
Longmans, Green & C:o och i hvilken L:s efterkommande
äro delegare. E. Cham-bers’ "Cyclopsndia" och
S. Johnsons "Dictio-nary of the english language"
utgåfvos på detta förlag. - 2. Thomas Norton L.,
f. 1771, d. 1842, den föregåendes brorsons son,
utvidgade affären till storartade dimensioner och
förlade bl. a. arbeten af Scott, Moore, Macaulay
m. fl. framstående författare, A. Rees’ omarbetning
af E. Cham-bers’ "Cyclopsedia" samt Lardners "Cabinet
Cy-clopaedra" (134 bd, 1830-44).
Longman’s magazine [lammens mägosl’n]. Se F r a s e
r’s magazine,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
