Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - London ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bibliotek och i några fall samlingar af speciell karaktär,
såsom R. college of surgeons, R. architectural
society, Society of art och Parkes museum of the
Sanitary institute. Bland permanenta konstsamlingar
intages främsta platsen af National gallery (fig. 22)
vid Trafalgar square, hvilken numera storartade
samling (närmare 2,000 taflor) bildades 1824 genom
inköp af 38 taflor. Byggnaden uppfördes 1832–38,
men har mer än en gång tillbyggts. Ännu yngre
(från 1858) är National portrait gallery i en
bredvidliggande byggnad från 1895. Under samma
ledning som National gallery står det genom sir
Henry Tates (d. 1899) frikostighet bildade Tate
gallery l. National gallery of british art, som
öppnades 1897 (vid Thames nära Vauxhall bridge)
och erbjuder en fullständig öfverblick öfver nyare
engelsk konst. Wallacesamlingen af taflor och andra
konstföremål samt vapen och rustningar i Hertford
house testamenterades till nationen af änkan (d. 1897)
efter sir Richard Wallace (d. 1890). Dulwich college
(stiftadt 1619 under namnet College of God’s gift af
skådespelaren Edw. Alleyn och reorganiseradt 1882)
eger en vacker serie taflor, af holländska och
andra skolor, jämte byggnadskapital testamenterade
1811 af målaren sir P. F. Bourgeois. Många
märkliga samlingar finnas ock i flera af adelns
palats, statens hus, citykompaniernas halls och
annorstädes. Intet galleri i L. är uteslutande
eller speciellt egnadt åt skulptur. Af periodiska
konstutställningar är R. academys märkligast. Den
eger rurn årligen maj–juli i Burlington house och
består hufvudsakligen af målningar, men äfven
några teckningar och skulpturverk. Tidigare på
året hållas där utställningar af aflidna brittiska
konstnärers och gamla mästares i privat ego befintliga
arbeten. Gibson- och Diplomagalleriet i samma hus
äro permanenta utställningar. I Guildhall hållas
specialutställningar tid efter annan. Vid och i
närheten af Bond street och Piccadilly, Regent
street och Pall Mall finnas många konstgallerier,
tillhöriga New England art club, R. society
of painters in watercolours, R. institute of
painters in watercolours samt andra sällskap och
konsthandlare. Genom grefskapsrådet är väl sörjdt för
offentliga bibliotek öfverallt i L. (juni 1911 90,
hvart och ett med lånbibliotek, referensbibliotek och
tidningsrum), och dessa äro ytterst lifligt anlitade
både till läsning på stället och för hemlån. Det
förvaltar Horniman free museum (naturhistoriska,
etnografiska och konstslöjdföremål) vid Forest hill,
Lewisham, City Corporation handhar Guildhalls vackra
museum och bibliotek (såsom "free public library"
öppnadt 1873), och flera fria bibliotek underhållas
genom donationer och subskriptioner. Utom statens
referensbibliotek i British museum och S. Kensington
finnas andra dylika bibliotek af speciell karaktär,
såsom patentbyråns (103,000 bd) och riksarkivets,
India office library samt Statistical societys
(50,000 bd) och Sions colleges (fig. 29) bibliotek
för teologisk litteratur (110,000 bd). Bland privata
lånbibliotek må nämnas London library vid S:t James’s
square och Mudie’s select library. 1903 utkommo i
L. icke mindre än 454 tidningar och tidskrifter.
Bland lärda sällskap förtjäna nämnas Royal society
(stiftadt som privatsällskap 1645, kungl. stadfästelse
1662; se Akademi, sp. 407), det förnämsta af
alla, Royal academy of arts (1768), Chemical society
(1841), Geological society of L. (1807), Soc.
of antiquaries (1751), R. astronomical soc. (1820),
Linnean society (se d. o.), British academy (1902,
för främjande af moraliska och politiska vetenskaper)
f hvilka alla ha sina lokaler i det 1872 byggda New
Burlington house vid Piccadilly, R. geographical
society (1830; se Geografiska sällskap), R. asiatic
soc. (1823; se Asiatiska sällskap), R. institution
of Great Britain (stiftadt 1800, egnande sig
hufvudsakligen åt de experimentella vetenskaperna),
med stort bibliotek, mineralsamling, kemiskt
och fysiskt laboratorium samt föreläsningskurs
(till detsamma hör det 1896 bildade Davy-Faraday
research laboratory till främjande af kemiska och
fysikaliska originalforskningar), Zoological society
(stiftadt 1826), som i norra delen af Regent’s
park har sedan 1828 en af de vackraste zoologiska
trädgårdar på jorden, R. botanic society (i hvars
storartade trädgård i södra delen af Regent’s park
anställts en mängd lyckade försök att acklimatisera
exotiska växter; jfr fig. 30), Horticultural society
(stiftadt 1804), som sedan 1903 eger stora frukt- och
blomsterträdgårdar i Wisley, Surrey, omkr. 35 km. från
L., och stor utställningshall med föredragssal och
bibliotek vid Vincent square, R. society of medicine
(bildadt 1907 genom förening af 15 äldre medicinska
sällskap), med stort bibliotek, samt Iron and steel
institute (se d. o.; 1869).
Ingen stad erbjuder en sådan mängd för den större
allmänheten afsedda förädlande nöjen som L., och något
motsvarande t. ex. Kristallpalatset i
Sydenham (se Sydenham) och Alexandrapalatset,
strax norr om L., finnes ej annanstädes. Det
sistnämnda, som byggdes 1875 och 1901 inköptes af
grefskapsrådet och nu lämnar fri entré, ligger på
en höjd, Muswell hill, i en 67 har stor park och
är byggdt af tegel i form af en parallellogram,
som täcker en yta af 3 har, samt utom den stora
centralhallen (med 12,000 sittplatser) innehåller
teater, vinterträdgård, utställningshallar och
-gallerier m. m. Andra populära förlustelseställen äro
utställningslokalerna vid Earl’s court, West Brompton,
den stora Olympia hall, West Kensington, och vid
Shcpherd’s Bush, där en fransk-brittisk utställning
hölls 1908 och en anglo-japansk 1910. Världsbekant är
Madame Tussauds vaxkabinett, Marylebone road, nära
Baker street station. Vidare finnas i staden 50 större
och mindre teatrar, af hvilka dock ingen erhåller
understöd af staten eller staden (2, Covent garden
och Drury lane, erhålla tillståndsbevis af kronan,
39 af lord Chamberlain och 9 af grefskapsrådet);
48 musiksalonger och varietéteatrar samt 305
kinematografteatrar, skridskobanor samt konsert-
och danslokaler (alla med tillståndsbevis af
grefskapsrådet). De förnämsta af teatrarna äro: His
Majesty’s theatre vid Pall Mall (byggd 1705, ombyggd
1816–18 och ånyo efter en eldsvåda 1867), Royal
italian opera l. Covent-garden-teatern (se d. o. med
fig.), det nya London opera house vid Kingsway (1911),
Drury-lane-teatern (se d. o. med fig.), den äldsta af
alla, Haymarket-teatern (se d. o. med fig.; från 1705,
lustspel och skådespel). Globe-teatern (lustspel) och
Strand-teatern (komiska operor, lustspel etc.). Bland
salar afsedda för konserter och offentliga möten äro
den 1867–71 för 200,000 pd byggda Royal Albert hall
(se Kensington o. fig. 2 däri), midt emot Albert
memorial vid Hyde park, och Queen’s hall (fig. 23)
vid Langham place, Regent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
