Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - London ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fortsattes och förbättrades af
grefskapsrådet. Kloakledningarna (sewers) i de båda
hufvudsystemen n. och s. om floden ha en längd af 465
km. och föra sitt innehåll till två stora reservoarer
nedanför dockorna (vid Barking och Crossness), ur
hvilka det tunna utpumpas i Thames vid ebbtid och
det tjocka föres långt ut till hafs. T. o. m. mars
1910 hade på kloaksystemet nedlagts 11,6 mill. pd st.
Grcfskapsrådet underhåller en brandkår (Fire
brigade) af omkr. 1,450 man, hvarjämte 45 af de
stora brandförsäkringsbolagen underhålla en "salvage
corps" af omkr. 100 man för att vid eldsvådor biträda
vid bärgning af lösören. Den förstnämnda kåren kostade
1909–10 330,900 pd, hvaraf brandförsäkringsbolagen
bidrogo med 37,000 pd och staten med 10,000 pd.
Offentliga monument finnas till omkr. 90, men få
af dem ha något framstående konstvärde. Ett 30-tal
har rests öfver medlemmar af det kungliga huset,
17 öfver krigshjältar, 18 öfver statsmän, 7 öfver
författare, 5 öfver lärde, 2 öfver målare, 4 öfver
filantroper o. s. v. De största äro Albert memorial
(se ofvan), The monument (fig. 25), en 61 m. hög,
ihålig, dorisk pelare, rest 1671–77 vid Fish street
hill, nära Londonbron, till minne af den stora
eldsvådan 1666, och det 1911 vid ändan af The Mail
aftäckta kolossala nationalmonumentet öfver drottning
Viktoria (se art. om henne och afbildning däri af
monumentet). Bland de öfriga märkas den 44 m. höga
Nelsonpelaren (se fig. 1) på Trafalgar square (1843),
krönt med Nelsons staty (af Barry) och omgifven af
fyra kolossala bronslejon (af Landseer); Yorkpelaren,
38 m. hög, vid Waterloo place, med en bronsstaty
af hertig Fredrik af York, och den på Victoria
embankment uppställda 21 m. höga egyptiska obelisk,
som kallas Kleopatras nål.
På storartade allmänna byggnader kan L. ej
sägas vara fattigt, men spridda som de äro öfver
hela staden, falla de mindre i ögonen. Såsom en
glanspunkt i arkitektoniskt hänseende kan endast
det af Parlamentshuset och Westminster abbey
omgifna Parliament square betraktas. Sedan Vilhelm
Eröfrarens tid är L. obestridt landets hufvudstad,
men kan det oaktadt ej uppvisa ett kungligt palats
värdigt det mäktiga öriket och jordens största och
rikaste hufvudstad. S:t James’s palace (fig. 8), L:s
f. n. äldsta kungliga residens, härstammar delvis
från Henrik VIII:s tid och var från Vilhelm III:s
till Georg IV:s tid de engelske konungarnas ständiga
residens. En eldsvåda förstörde större delen 1809,
och det användes numera endast vid levéer, medan
konungen bor i det närliggande Buckingham palace
(fig. 9), ombyggdt i klassisk stil 1825–35 af Nash och
sedermera tillökadt 1846 med den 110 m. långa östra
(hufvud-)fasaden åt S:t James’s park och 1856 med
den stora balsalen. Marlborough house, byggdt 1710
af Chr. Wren åt den förste hertigen af Marlborough,
köptes 1817 af staten och har sedan 1863 bebotts af
prinsen af Wales. Kensington palace (se Kensington
o. fig. 1 däri) bebos af andra medlemmar af den
kungliga familjen. Den högre adelns Londonresidens
utmärka sig mindre genom ett praktfullt yttre än genom
en gedigen och vacker inredning och sina värdefulla
konstskatter. – Främst bland statsbyggnader står den
nyare tidens största gotiska byggnad, det på Thames’
norra strand belägna Westminsterpalatset (se
d. o. och pl. XIX till art. Byggnadskonst), där
parlamentet sammanträder. – Den breda gatan Whitehall
(uppkallad efter det fordom där befintliga, af
elden 1691 och 1697 förstörda kungl. palatset
Whitehall), som förenar parlamentsbyggnaden med
Charing cross, är ministeriernas medelpunkt. Där
uppfördes 1868–74 en väldig byggnad i italiensk stil,
Government offices (fig. 10 o. 11), hvarest inrikes-,
utrikes-, kolonial- och indiska ministerierna
befinna sig, och söder därom ha sedan 1900 flera
andra regeringsbyggnader uppförts. Den bekanta
Downing street skiljer den förra byggnaden från the
Treasury, som är premiärministerns (the first lord
of the treasury) officiella residens samt dessutom
innehåller Education office, Privy council office
och Board of trade. Längre fram på samma gata, midt
emot Whitehall-kapellet, ligga krigsministeriets
nya lokal (fig. 12; förr vid Pall Mall) och the
Admiralty (fig. 13). Mellan Strand och Victoria
embankment, nära Waterloobron, ligger Somerset house,
sir W. Chambers’ mästerverk, byggdt 1776–86, med en
åt flodsidan vänd vacker fasad (dennas midtparti är
afbildadt i art. Chambers, W.). Det inrymmer flera
under finansministeriet rörande ämbetsverk äfvensom
statistiska byrån (the office of the registrar
general) och King’s college. Record office
(riksarkivet), en eldfast byggnad i tudorstil, uppförd
1851–66 af sir J. Pennethorne och tillbyggd 1891–96,
ligger inklämdt vid en bakgata till Fleet street. Nära
Tower ligger Trinity house, en anspråkslös
byggnad från 1795, som tillhör ett 1515 bildadt och
af Henrik VIII 1529 med korporationsrättigheter
utrustadt sällskap af sjömän, hvilket gjort till
sin uppgift att befordra det engelsks sjöväsendet,
särskildt genom att utbilda lotsar och öfvervaka
fyrar och sjömärken. De byggnader, som stå i samband
med stadsstyrelsen, äro med ett undantag moderna, och
vackra stadshus ha uppförts för några boroughs. Detta
undantag är Guildhall l. rådhuset i City (vid
Parliament square), byggdt 1411–39, men sedermera
flera gånger restaureradt, senast 1865–68. Den stora
salen användes vid lord mayors-banketten 9 nov. samt
vid val- och andra möten. Praktfull är Citystyrelsens
sessionssal (fig. 14). I byggnaden finnas äfven
Citys bibliotek (omkr. 140,000 tryckta böcker och
broschyrer samt öfver 6,000 handskrifter) och museum
med en intressant samling af romerska och medeltida,
i L. funna fornlämningar. 1906 erhöll grefskapsrådet
parlamentets tillstånd att uppföra en "county hall"
s. om Thames strax ö. om Westminsterbron. Flera af
de stora livery-kompanierna, d. v. s. Citys gillen,
ega fina lokaler (jfr fig. 36) med porträtt och andra
samlingar af stort intresse och värde. Mansion
house (fig. 15), vid Queen Victoria street, byggdt
af Dance 1730–41, är lord mayorns ämbetsbostad. Midt
emot ligga den 1842–44 byggda börsen (Royal exchange;
fig. 16) och Bank of England (fig. 16). Landets högsta
domstolar äro sedan 1882 förlagda till en
stor byggnad (fig. 17) i gotisk stil vid Temple bar,
midt i advokatkvarteret och dess Inns of court (se
d. o.). Bland hufvudstadens fängelser är Newgate i
City (ombyggdt 1782) det äldsta och mest bekanta,
men öfverträffas i storlek af det enligt J. Benthams
förslag byggda Millbank penitentiary, mönsterfängelset
i Pentonville och andra nyare straffanstalter. L. har
visserligen endast få stora kaserner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
