Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Logier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
989
Lohrman-Loire
990
sin studietid vid Uppsala universitet sändes han
1664, efter att s. å. ha utgifvit en disp. om
Horli-cultura nova upsaliensis,, med offentligt
understöd till Holland för att anskaffa frön och
växter för den botaniska trädgård, som hans svåger,
Olof Rud-beck d. ä., anlagt i Uppsala. Under nya
resor i utlandet, hvarvid han särskildt uppmärksammade
handelsförhållandena, promoverades han 1666 i Leiden
till med. doktor efter en afh. De hydro-cephalo. 1672
blef han medlem af Collegium medicorum och 1675
amiralitetsmedikus. Han följde sedan Karl XI i danska
kriget som lifmedikus och blef 1677 stads-fysikus
i Stockholm. 1689 erhöll han svenskt adel-skåp
med namnet L. (han hette förut Lohrman). 1691
utnämndes han till arkiater och preses i Collegium
medicorum. L. inlade, vid sidan af Urban Hjärne,
en viss förtjänst om läkarvetenskapens förkofran
i Sverige. - L:s son Gustaf L. d. y., f. 1678 i
Stockholm, d. 1748 i Rom, kom 1698 till Rom, där
han blef katolik och anställd i Con-gregatio de
propaganda fide. Af påfven Klemens XI antogs han
till "camcriere d’onore" och blef slutligen dekan,
men innehade fortfarande under fyra af Klemens’
efterträdare sin befattning som kammarherre.
(B- T-dt.) Lohrman [lår-], Gustaf, läkare. Se Lohre-m
an, G.
Lohrmann [lår-], Wilhelm Gotthelf, tysk astronom,
f. 1796 i Dresden, d. 1840, var sedan 1828
föreståndare för den s. k. matematiska salongen i
Dresden. För sin tid högst förtjänstfulla voro L:s
öfver månytans formationer utförda studier, delvis
nedlagda i det af L. redan 1821 påbörjade och till en
del 1824 publicerade, men af J. Schmidt fullbordade
och först 1878 fullständigt utgifna verket Mondcliarte
in 25 sectioncn etc. B-d.
Lohse [låse], Wilhelm O s w a l d, tysk
astronom, f. 13 febr. 1845 i Leipzig, sedan 1874
astronom vid astrofysikaliska observatoriet i
Potsdam. Han har utfört en mängd högt skattade
undersökningar öfver solfläckarna, öfver
planeternas ytför-hållanden och rotation, öfver
dubbelstjärnornas banor m. m. Särskildt bekanta
äro hans studier öfver den s. k. röda fläcken
på planeten Juppiter (se d. o., sp. 298-299).
B-d.
Lohtaja [lå’h-], det finska namnet på L o c h t e
å.
Lohärad, socken i Stockholms län, Lyhundra härad.
6,225 har. 953 inv. (1910). L. bildar med
Malsta ett konsist. pastorat i Uppsala stift,
Lyhundra kontrakt.
Loicjny [lö>anji], by i franska dep. Eure-et-Loir,
vid vägen Orleans-Chartres, 44 km. s. om Chartres. 2
dec. 1870 blef vid L. den framryckande vänstra
flygeln af franska Loirearmén (XVI:e armékåren,
Chanzy, jämte delar af XV:e och XYII:e kårerna)
fullständigt slagen af en tysk arméafdelning under
storhertig Fredrik Frans af Mecklenburg-Schwerin.
C. O. N.
Loi gombette [Iwa7 gäbä’t]. Se Burgundisk lag.
Loimaa [lå’jma]. Se L o i m i j o k i.
LöVmijoki. 1. Älf, upprinnande i Tammela socken,
Finland, flyter mot v. och n. v. samt utfaller efter
ett lopp af 134 km. i Kumo älf. - 2. (Fi. Loimaa)
Socken kring nämnda älf, hör till L. härad och
domsaga, Åbo och Björneborgs län. Areal 515 kvkm.;
befolkningen, finsk, 11,686 pers. (1909). L. utgör
med Metsämaa kapell (areal 92 kvkm., 1.513 inv.) ett
imperiellt pastorat af l:a kl., Åbo-ärkestift,
Björneborgs öfre prosteri. - 3. Härad, bestående
af 11 kommuner. Areal 2,836 kvkm.; 55,763 inv. -
4. Domsaga under Åbo hofrätt, omfattar 10 kommuner,
fördelade på 3 tingslag. Areal 3,115 kvkm. Folkmängd
36,997 personer (1909). - 5. Friherreskap,
som 26 mars 1651 förlänades åt rikstygmästaren
och generalen Arvid Wittenberg, omfattade 110
hemman om 582/s mtl inom of-vannämnda socken.
l-4. A. G. F. 5. G. F.*
Loing [Iwä7], biflod från v. till Seine, upprinner
i dep. Yonne och utmynnar nedanför Moret i Seine
i dep. Seine-et-Marne. Längd 160 km. Yid sidan af
floden går från Montargis den segelbara Loing-k an
al en, 57 km. Medelst Orleans- och Briare-kanalerna
förmedlar floden förbindelsen emellan Seine och Loire.
(J- F. N.)
Lointain [loätä’], fr., fjärran,
aflägsenhet; benämning använd om bakgrunden
i landskapsmålning. Särskildt i 1600-talets
ideallandskap, hos Claude Lorrain o. a., bidrager den
ljust förtonande rymden till den drömlika stämningen.
A. L. R.
Loir [Iwär], lat. Lidericus, flod i nordvästra
Frankrike, upprinner i dep. Eure-et-Loir samt mynnar
ut i Sarthe, 5 km. ofvanför denna flods förening-med
Mayenne. L. har en längd af 310 km. och är medelst
40 slussar segelbar 115 km. (J. F- N.)
Loire [lωār]. 1. (Lat. Liger) Frankrikes största
flod med afseende på såväl längd som flodområde,
anses ha sina källor i dep. Ardèche på Cevennerna, vid
Gerbier de Jonc, på 1,375 m. höjd, ehuru tillflödet
Allier, som upprinner 50 km. västligare, på 1,426
m. höjd, har ett till storlek och riktning ungefär
lika lopp. Båda floderna ha jämnlöpande riktning,
ända tills L. vänder sig mot v. och förenar sig med
Allier i grannskapet af Nevers. Alla större bifloder
till L. i dess öfre och mellersta lopp, såsom Cher,
Indre och Vienne, upprinna på centralplatån. I
n. ö. kommer Seine-bassängen så nära (omkr. 10 km.),
att L. där har knappt något tillflöde, och först
omkr. 100 km. från mynningen får den något större
tillflöde från h., nämligen Mayenne, med den genom
Loir förstärkta Sarthe. L. flyter under förra hälften
af sitt lopp i nordlig och nordvästlig hufvudriktning,
vänder sig vid Orléans mot v. och faller genom en
10 km. bred mynning nedanför Nantes ut i Atlantiska
oceanen vid S:t Nazaire. Flodens längd är 1,002 km.,
dess flodområde omkr. 121,092 kvkm. Den upptager
41 tillflöden, af hvilka 13 äro segelbara. Själf
är L. flottbar från Vorey i dep. Haute-Loire till
Noirie i dep. Loire, därifrån farbar med flodfartyg
775 km. och kan nedanför Nantes (50 km.) befaras
med oceanfartyg. Men dess djup är icke öfverallt
och alla årstider tillräckligt stort; det minskas
t. o. m. år från år. I sin öfre del faller floden
nämligen betydligt, till följd hvaraf den nedför och
afsätter stora mängder grus och sand, och vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
