Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lockyer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
955
Lodelinsart-Lodi
956
vände till Finland. Runebergs skildring af "gamle
Lode" öfverensstämmer med de drag traditionen lämnat
oss. Hvarje gång lian gick i elden aftog han först
hatten inför fronten och läste en tyst bön, hvarefter
han yttrade några uppmuntrande ord till manskapet.
1-2. M. G. S.
Lodelinsart [lådläsär], kommun i belgiska
prov. Hainaut, n. om Charleroi. 9,080
inv. (1904). Glashyttor och stenkolsgrufvor,
J- F- N.
Loden [la-], ty., ett slags föga valkadt ylletyg till
jaktdräkter m. m.
Lodéve [lådäv], arrondissemangshufvudstad i franska
dep. Hérault, vid Lergiie, ett tillflöde till
Hé-rault, och Sydbanan. 6,142 inv. (1906). L. har i
synnerhet stora klädesväfverier för arméns behof,
importerar stora massor ull från kringliggande
depart, och exporterar kläde, vin, brännvin och
trävaror. L. kallades på romarnas «id Lute-va och
Forum Neronis. Det var biskopssäte från förra hälften
af 300-talet till 1790. (J-
F- N.)
Lodge [lå’dj], Thomas, engelsk författare,
f. 158S(?) i eller nära London, d. 1625 (i pesten),
studerade sedan 1573 i Trinity college, Cambridge,
och sedan 1578 i Lincoln’s Inn, förvärfvade
både baccalaureus- och magistergraderna, företog
flera resor, bl. a. en till Kanarieöarna och en
till Syd-Amerika. (Han torde dock ej under sitt
reselif ha gett sig till skådespelare, såsom det
uppgifvits.) L. studerade medicin i Avignon och blef
omkr. 1600 läkare i London. Då han alltsedan slutet
af 1570-talet slagit sig på litterärt skriftställen,
råkade han i konflikt med sin familj, och hans
fader, som varit lord mayor af London, gjorde
honom arflös. Ehuru i saknad af ursprunglighet,
var han en ganska framstående skriftställare,
hos hvilken tidens drag af-speglas väl. Bland hans
arbeten märkas pamfletten Dejence of poetry, music
and stage-plays (1579), en samling honungssöt lyrik
(1589), prosanovellen Rosalyjide, Euphues his golden
legade (1590), hvilken legat till grund för Shaksperes
lustspel "As you like it", den satiriska komedien
A looking glasse for London and England (1594,
i samarbete med Greene), riktad mot puritanernas
fördömande af skådebanan, och den omkr. 1590 skrifna
Tragedy of the wounds of civil war lively set forth in
the true tragedies of Marins and Sulla (tr. 1594),
ett verkningsfullt historiskt skådespel med god
karaktärsteckning (ämnet var hämtadt från Norths
öfv. af Plutarchos). Dessutom författade L. elegier
och soncttsamlingen Phillis (1593), som väckte stort
bifall; bland hans satirer är A fig for Momus mest
bekant. L. författade äfven episka dikter: Historie of
Robert the Devil (1591) och Life and death of William
Longbeard (1593). E. B-n.
Lodge [lå’dj], Henry C a bo t, nordamerikansk
politiker och historiker, f. 12 maj 1850 i Boston,
blef 1876 advokat och s. å. filos, doktor vid
Har-varduniversitetet på en afhandling om anglosaxisk
jordeganderätt (publicerad jämte tre andra författares
studier i samma ämne i "Essays ön anglosaxon land
law", s. å.). L. var 1876-79 lärare i amerikansk
historia vid Harvard samt utgaf tidskrifterna "North
american review" (1873-76) och "International review"
(1879-81). Han var 1880 -81 medlem af Massachusetts’
legislatur och 1887-93 af kongressens representanthus
samt har sedan 1893 varit förbundssenator för
Massachusetts.
Han tillhör det republikanska partiets ledande män,
var under 1890-talets strider om guldmyntfoten
en af dennas ifrigaste förfäktare och gjorde sig
sedan bemärkt som en bland de trognaste anhängarna
af Roosevelts politik. Af denne insattes L. 1903
i gränskommissionen rörande Alaska och 1907 i den
stora kommittén för invandringens reglerande. Vid
sidan af sin politiska verksamhet har L. gjort sig
känd som flitig och grundlig forskare i amerikansk
historia. Bland hans skrifter märkas biografier
(i "American statesmen series") öfver Alexander
Ha-millon (1882), Daniel Webster (1883) och George
Washington (2 bd, 1889), History of Boston (i
"Historie towns series", 1891), Historical and
political essays (1892), Story of the american
revolution (2 bd, 1898), Story of the spanhh
war (1890) och A fTontier town and other essays
(1906). L. har vidare utgifvit A. Hamiltons "Works"
(i 9 bd 1885-86) och en kritisk edition af "The
fcdcra-list" (1891) samt jämte J. W. Garner utarbetat
handboken "History of the United statcs" (4 bd, 1906).
V. S-1:.
Lodge [lå’dj], sir Oliver Joseph, engelsk fysiker,
f. 1851 i Penkhull i Staffordshire, England, blef
filos, doktor 1877, assistant professor i a n vän <
i matematik vid University college i London 1879,
professor i fysik vid universitetet i Liverpool
1881 och är sedan 1900 rektor vid universitetet
i Birmingham. Han har hufvudsakligen arbetat
med problem inom elektricitetsläran, ofta med en
praktisk anstrykning. Han har skrifvit flera arbeten
ang. sätet för Voltas kontaktkraft (1884-1901),
ang. elektrolysproblc-mefc (1886-92), om oscillerande
elektriska urladdningar (1889-91) samt en därmed
sammanhängande Theory of lightning-conductors
(1888), om Hertz’ elektriska vågor och telegraf
er ing utan tråd (1889- 98), hvarvid han inlagt
förtjänst om kohererns förbättring (1897 och 1903),
vidare om röntgenstrålar (1896) och det zeemanska
fenomenet (1897) samt slutligen om elektricitet för
odlingsförsök (1906). L. har vunnit sin största
berömmelse genom sina af en-storslagen och ofta
ytterst djärf originalitet präglade böcker, bland
hvilka de mest bekanta äro Modern views of electricity
(1889), Signalling across space without wires (1898;
4:e uppl. 1908), Modern views ön matter (1903; 3:e
uppl. 1907), Pioneers of scicnce (2:a uppl. 1904),
Electrons (1907), hvari han beräknar ljuseterns
täthet vara en billion gånger större än vattens.
*>. A-s.
Lodhyfvare, sjöv. Se Lödning.
Lodi [lådi], kretsstad uti italienska prov. Milano,
vid högra stranden af Adda och järnvägen
Milano- Piacenza. 19,970 inv. (1901; som kommun
26.827 inv.). Biskopssäte; en romansk-gotisk
katedral (från-1100-talet), lyceum, gymnasium,
prästseminarium, tekniskt institut och teknisk
skola, lärarinneseminarium och bibliotek. Staden
har vinodling och mångsidig industri, men är
framför allt bekant för sina majolikaarbeten och sin
parmesanost, af hvilken största mängden tillverkas i
och omkring L. Boskapsskötseln i trakten är ock högst
betydande. Vid Lambro, 7 km. v. om staden, ligger
L. vecchio (Gamla L., 1,538 inv. 1901), hvilket
milaneserna förstörde 1111 och 1158. Det var den
gamla staden Laus Pompeji, uppkallad efter den store
Pompejus’ fader, som förvandlade den till ett romerskt
nmni-cipium. Det nuv. L. anlades 1162 af Fredrik Bar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
