Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua / 895-896 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljus ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till det tätare, vägen DCE beskrifves - ljus, som
från det tätare till det tunnare sändes utefter EC,
kommer att brytas så, att det utgår utefter CD. Däraf
följer ock, att brytningsvinkeln, som i det förra
fallet är mindre än infallsvinkeln, i det senare blir
större än densamma.


Fig. 2.

Ändrar man storleken af infallsvinkeln, d. v. s.
om man låter den infallande strålen
göra en större eller mindre vinkel med normalen, så
ändras äfven brytningsvinkeln, och det så, att dessa
vinklar samtidigt tillväxa och samtidigt aftaga
- dock icke samma proportion. De från en ljuspunkt S (se
fig. 2) utgående strålarna träffa begränsningsytan AB i punkterna
C₁, C₂, C₃ och gå därifrån i riktningarna C_l D₁, C₂ D₂ och C₃ D₃. Emellan en infallsvinkel, hvilken
som helst, i₁, i₂, i₃, och den mot denna svarande brytningsvinkeln, r₁, r₂, r₃, eger ett bestämdt
samband rum, hvarigenom man för en infallande
stråle kan upprita den brutna strålens väg, blott
man känner det s. k. brytningsförhållandet (äfven
benämndt brytningsindex, brytningskoefficient,
brytningsexponent) för de båda ämnen, genom hvilka
strålen går. Den lag, som uttrycker detta samband,
kallas brytningslagen och tjänar till utgångspunkt
för alla beräkningar af en ljusstråles väg genom ett
system af genomskinliga ämnen, såsom linserna i en
kikare, ögats hinnor och vätskor m. fl. Upptäckten
af denna lag tillskrifves än holländaren Snellius
(omkr. 1620), än Cartesius, hvilken först bekantgjorde
den (1637). Brytningslagen kan uttryckas på följande
sätt: Om man i fig. 1 uppritar en cirkel omkring
infallspunkten, med en radie, hvilken som helst,
och från de punkter, a och c, där denna skäres af de
infallande och brutna strålarna, drager vinkelräta
linjer, ab och cd, mot normalen och dess förlängning,
så är förhållandet mellan dessa linjer oförändradt
detsamma, huru stor eller liten infallsvinkeln
än må vara. Men då dessa linjer förhålla sig till
hvarandra som vinklarnas sinus (se d. o.), så kan
lagen äfven kortare uttryckas sålunda: "Förhållandet
mellan sinus för infallsvinkeln och sinus för dess
motsvarande brytningsvinkel är konstant, eller
oberoende af infallsvinkelns storlek". Det tal,
som anger ifrågavarande förhållande, har man kallat
brytningsförhållande, och detta är beroende allenast
af de ämnens natur, genom hvilka ljuset passerar. Det
sålunda definierade brytningsförhållandet kallas
relativt, emedan dess värde beror af beskaffenheten
hos båda media. Med absolut brytningsförhållande
för ett ämne förstår man åter samma förhållande, när
ljuset ingår i detsamma ifrån tomrummet. Det relativa
brytningsförhållandet mellan två ämnen fås genom
division af deras absoluta brytningsförhållanden. Af
det ofvanstående följer, att hvarje ämne med samma
täthet i alla delar har ett bestämdt och
oföränderligt absolut brytningsförhållande, hvilket
i optiskt hänseende skiljer detsamma från andra
ämnen. Sedan man genom experiment funnit detta
tal, kan man beräkna den väg ljuset inom kroppen
beskrifver. I följande tabell upptages absoluta
brytningsindex för det gula natriumljuset hos några
genomskinliga kroppar:

diamant ...........2,470
vatten (3,5°) ....1,3348
» (15,25°)...1,3339
» (100°).... 1,3194
kolsvafla (20°)... 1,6276
alkohol (20°) ..... 1,3616
kloroform (20°).. 1,4462
eter .............. 1,3580
canadabalsam
(rödt ljus) ...... 1,528
luft.............. 1,000294
kolsyra ............1,00045
vattenånga ........ 1,00025
vätgas ............. 1,ooo14
lätt fosfatkron-
glas ............. 1,5159
lätt boratkronglas l,5047
boratflintgtas ..... l,5503
lätt silikatflint-
glas ............. 1,5710
tungt boratflint-
glas ............. 1,6797
tungt silikatflint-
glas ............. 1,9626

Brytningsförhållandet mellan luft och glas är således
mellan 3/2 och 2, mellan luft och vatten omkr. 4/3. -
Brytningsindexen är lika med förhållandet mellan
de olika hastigheter, hvarmed ljuset går i de båda
ämnena, vid hvilkas gemensamma gränsyta brytningen
sker. - Om ljus får gå genom en kropp med sinsemellan
parallella begränsningsytor, d. v. s. en planparallell
skifva, kommer den utgående strålen att vara parallell
med den infallande. Helt andra bli förhållandena
hos linser och prismor (se d. o.). Hos dem komma
den infallande och den utgående strålen att bilda en
vinkel med hvarandra. Denna vinkel kallas deviationen
l. deviationsvinkeln.

Ljusets brytning, såsom den ofvan blifvit beskrifven
och hvilken plägar kallas enkel brytning, eger
rum i alla genomskinliga kroppar, som icke äro
kristalliserade, samt i sådana kristaller, som
höra till det "reguljära" kristallsystemet (se
Kristallografi, sp. 1332-33). Hos öfriga
kristaller följer brytningen andra lagar och benämnes
dubbelbrytning. Om konisk ljusbrytning se Konisk
refraktion. R. R. (D. S-t.)

Ljusbåge. Se Elektrisk ljusbåge.

Ljusbågsugn, tekn. Se Elektrisk ugn, sp. 348.

Ljusdal. 1. Socken i Gäfleborgs län, Ljusdals
tingslag. 1,177 kvkm. 10,299 inv. (1910), hvaraf
1,684 i Ljusdals municipalsamhälle. L. utgör ett
konsist. pastorat i Uppsala stift, Hälsinglands
västra öfre kontrakt. - 2. Municipalsamhälle i
ofvannämnda socken, omkring L. järnvägsstation vid
Norra stambanan och den därifrån utgående linjen till
Hudiksvall, har ett synnerligen naturskönt och friskt
läge vid landsvägen från Hudiksvall längs Ljusnan,
nära denna flod och församlingens kyrka. 145,363
har. 1,684 inv. (1910). Taxeringsvärde 373,200
kr. å jordbruksfastighet och 1,093,900 kr. å annan
fastighet. L., som är municipalsamhälle enl. k. br. 28
juni och 28 sept. 1889 och som enl. k. skr. 20
mars 1908 fått rättighet att bilda en äfven i
fattigvårdshänseende från L. socken afskild köping,
men ännu (1911) ej inträdt i köpingsrättigheter,
har postkontor, telegraf- och telefonstation, läkare
(järnvägsläkare), apotek, veterinär, en socknens
folkskola, flera hotell, a. -b. Ljusdals folkbank,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>