Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
Lindqvist-Lindroth
648
och Mcrkuriuspassagcn 1786 samt behandlade
åtskilliga problem hörande till olika delar af
astronomien, bl. a. äfven keplerska problemet. Som
akademisk lärare åtnjöt L. stort anseende och
bidrog i väsentlig mån till främjande af de
matematiska studierna vid Åbo universitet. Hans
skrifter äro dels utgifna i disputationsform,
dels införda i Vet. akad:s handl. eller Vet. soc:s
"acta". Bland dem må nämnas Nytt sätt ät til en
gifvcn anomalia media finna en planets anomalia
ver a (Vet. akad:s handl., 1778) och Methodus
ex observalis stellarum a luna occultaiionibus
inveniendi differcnlias meridianorum et loca
lunce vera (Acta Soc. scient. upsal., VI; 1799).
d.F.)
Lindqvist, Karl Adolf, veterinär, f. 12 aug. 1830 i
Stockholm, d. där 5 nov. 1904, tog afgångs-examen
vid veterinärinrättningen i Stockholm 1851,
blef s. å. veterinär vid Löfstaverken, i Uppsala
län, samt utnämndes 1854 till länsdjurläkare
i Jönköpings län, 1861 till lärare i zoologi,
husdjursskötsel och veterinärmedicin vid Ultuna
landtbruksinstitut, 1868 till adjunkt och 1877 till
professor vid veterinärinstitutet i Stockholm och
förordnades 1886 till dess föreståndare. - 1894-97
var L. därjämte förordnad som adjungerad led. och
föredragande för veterinärärenden i Medicinalstyrelsen
samt som sådan från 1896 led. af Direktionen för
Veterinärinstitutet, men hade 1895 erhållit afsked
från sin professur och föreståndarskapet. L. var
led. af 1874 års veterinärkommitté; 1865-76 var
L. sekreterare i Sv. veterinärläkarföreningen och
1881-94 dess ordf. L. var led. af Sv. läkarsällskapet,
af Landtbr. akad. (1883) samt af flera utländska
veterinärsällskap. Vid Uppsala universitets jubelfest
1893 promoverades han till med. hedersdoktor. För
studier i veterinärmedicin och husdjursskötsel företog
han med offentligt understöd ett stort antal resor
(till Danmark, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och
Storbritannien). Utom åtskilliga tidskriftsuppsatser
offentliggjorde han Husdjursskötselns hufvud gr
under (1865; 4:e uppl. 1889; belönad af Patriotiska
sällskapet; utgör 2:a delen af "Landtbrukspraktika
af J. Arrhenius och C. A. Lindqvist"), Hjelpreda vid
den första behandlingen af husdjurens sjukdomar (1871;
4:e uppl. 1892) och Minnesbok för veterinärer i tjenst
(1870; belönad af Svenska veterinärläkarföreningen),
Om vattuskräck hos hundar (1876), Be-skrifning öfver
svinpesten (1888) och Granskning af åsigterna rörande
några farsoter bland svinkreaturen (1897). 1882-85
utgaf L. "Tidskrift för veterinärmedicin och
husdjursskötsel". E. T. N.
Lindqvist, John, musikbibliograf, f. 1870, har från
unga år egnat sig åt bokhandelsyrkct, hufvudsakligen i
Linköping, och utgifvit femårskatalogcrna Uppslagsbok
för srenska musikhandcln (för åren 1891-95,
1896-1900, 1901-05 och 1906- 10), ett praktiskt
uppställd! arbete, som minutiöst förtecknar all i
Sverige under nämnda tid ut-gifvcn musik.
Lindqvist, Karl Gustaf Oskar Eugen, författare under
märket Mari M i h i, f. 24 apr. 1872 i Stockholm,
där han 1892 aflade mogenhetsexamen, tog 1902
hofrättsexamen i Uppsala och utnämndes 1906 till
borgmästare i Mariefred. L. debuterade 1898 med
Dagsländor (2:a saml. 1900, 3:e saml. 1904) och har
sedan utvecklat ett alster-rikt författarskap med
Stigmannens bok (1906), Stu-
dentens lyckliga dar (s. å., 5:e uppl. 1911),
Junkern utan land (1907), Sultaner, helgon och
röfvare (1910), Signy (1911) och Landet bakom
molnen och andra resebilder (s. å.). Ett urval af
hans berättelser är Hjärtan och hjältar (1909). L.,
som företagit många och vidsträckta resor, har till
specialitet turistskissen, den raska reseberättelsen
och skildringar af gammaldags mellansvenskt
herrgårdslif. Ytterlig af sky för moderna åskådningar,
hurtig och burschikos berättarförmåga, en mellan
journalistiskt kåseri och stämningssökande epik
svingande stil ha gjort L:s berättelser mycket
populära. R-n B.
Lindqvist, S el i m Arvid, finsk arkitekt, f. 1867 i
Helsingfors, besökte 1884-88 polytekniska institutet i
Finland, tilldelades 1893 F. A. Sjöströms stipendium
för arkitektur och vistades 1893-95 på studieresor
förnämligast i Tyskland, Österrike-Ungern och Italien
och arbetade 1895 å arkitekturbyrå i Berlin. 1896-98
var L. disponent för stenindustrifirman aktiebolaget
Granit. Därefter har han varit sysselsatt som
privatarkitekt samt under en följd af år lärare vid
Centralskolan för konstflit i Helsingfors. L. har
varit mycket anlitad för privata byggen; särskildt
har han uppfört många affärshus. De utmärkas genom
synnerligen praktisk disposition samt äro, hvad den
yttre arkitekturen beträffar, måttfulla och enkla
i utprägladt modern stil. L. har bl. a. uppfört
Lundqvistska affärspalatset, a.-b. Unions affärshus,
a.-b. Agros affärshus, saluhallarna på Sandvikstorget
och Kaserntorget, "Sailors’ home". alla i Helsingfors,
äfvensom samtliga byggnader för Helsingfors stads
elektricitets- och gasverk, stadshuset samt vatten-
och utsiktstorn (helt och hållet i järnbetong)
i S:t Michel. T. St/.
Lindrande medel. Se Lenitiva.
Lindroth, Adolf Fredrik, musiker, f. 27 nov. 1824
i Stockholm, d. där 29 juni 1895, elev af d’Aubert,
var violinist i hofkapellet 1844-69 och violinlärare
vid konservatoriet 1868-71. Han konserterade i
Stockholm och landsorten samt blef 1864 led. af
Mus. akad. Musikaliska konstföreningen har utgifvit
två af hans kompositioner, Violinstudier och Andante
och bolero. A. L.*
Lindroth, Erik Gustaf Ludvig Vilhelm, f. 5 aug. 1845
i Ryssby, Kronobergs län, blef filos, kandidat i
Uppsala 1868 och filos, doktor 1869, var vikarierande
och extra lärare vid Stockholms gymnasium 1868-75
och föreståndare för "f. d. Beskowska skolan"
(se d. o.) 1888-1906 (till 1894 den ene delegaren
i densamma). Under hans ledning förvärfvade
skolan stort anseende; där pröfvades bl. a. den
s. k. imitativa språkmetoden. L. kvarstod som
lärare till 1910. Bland hans skrifter må nämnas
Latinsk formlära (1874), Kort öfver-sikt af romerska
antiquiteterna (1880; 5:e uppl. 1895, omtryckt 1903,
öfv. till norskan 1885). Latinsk språklära (tills,
med E. Törnebladh, 1881; 4:o uppl. 1897. omtr. 1903,
i 2:a förkortade uppl. 1909) samt ett flertal skrifter
i religiösa, sedlighets-och fosterländska frågor.
J. O.
Lindroth, Knut Arvid, skådespelare, teater-ledare,
f. 11 mars 1873 i Stockholm, var elev vid Dramatiska
teatern 1891-92, anställd vid Aug. Lindbergs sällskap
1892-93 och 1894-96, kom därefter till Svenska teatern
i Helsingfors och 1900 till Selander (Olympiateatern)
i Stockholm, 1903 till Stora teatern i Göteborg och
leder sedan 1905 med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
