Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
L. är representerad i Nya pinakoteket af ett par
skisser. - 2. Ludwig L., den föregåendes broder,
arkeolog, målare, litograf, f. 1809, d. 1893,
var medstiftare (1852) af och direktor för
Römisch-germanisches centralmuseum i Mainz. Han
författade bl. a. Altertumer itnserer heidnischen
vorzeit (4. bd, 1858-91) och var medredaktör af
"Archiv fur anthropologie" (1866 ff.). – 3. Wilhelm
L. d. y., son af L. 1, målare, f. 1829 i München,
d. där 1895, studerade i Frankfurt a. M., i Antwerpen
och i Paris. 1853 bosatte han sig i Frankfurt, där
han utförde en kartong, Frans I:s tillfångatagande i
slaget vid Pavia (Germanisches museum i Niirnberg),
samt historiska taflor och teckningar. 1863 flyttade
han till Mimenen, där han blef professor vid
akademien. Han målade bl. a Goethes Fiskaren, Luther
som gosse i fru Cotlas hus, Jesuitordens instiftelse
(1868), Ulrich von Hut ten (1869; museet i Leipzig),
Vilhelms af Oranien mord, Venus vid Adonis} lik (Nya
pinakoteket i München) och Narcissus. Kunsthalle
i Hamburg eger af L. en Kornskörd.
1–3. (G–g N.)
Lindenschöld. Se Lindschöld.
L’indépendance beige, belgisk tidning. Se Indépendance beige.
L’indépendant [lädepädä’], fransk tidning. Se Constitutionnel.
Linder, Johan, läkare. Se Lindestolpe, J.
Linder. 1. Karl Vilhelm L., universitetslärare,
präst, f. 10 mars 1825 i Vist församling,
Östergötlands län, d. 20 okt. 1882 i Linköping,
blef student i Uppsala 1845, filos, doktor 1851,
docent i latinska språket 1852 och adjunkt i
grekiska där 1854 samt professor i sistnämnda ämne
vid Lunds universitet 1859. Tills, med professor
A. Th. Lysander upprättade han i Lund ett filologiskt
seminarium 1866. Han prästvigdes s. å. och utnämndes
1868 till domprost i Västerås. L:s rika be-gåfning
och stora arbetsförmåga togos här i anspråk för
en mångfald rätt olikartade uppdrag. Han var 1871
preses vid prästmötet i Västerås, 1873 och 1878
representant för stiftet vid allmänna kyrkomötet,
1875-78 landstingsman för Västerås stad och ordf. för
stadsfullmäktige samt 1876-78 riksdagsman i Andra
kammaren för valkretsen Västerås-Köping-Enköping
och 1879-81 för Västerås-Köping. Han var
därjämte verksam för skolväsendet som censor vid
mogenhets-pröfningarna 1864-69 och 1875-77, som
led. af språkundervisningskoramissionen 1865 och af
kommittén för granskning af läroverksstadgan 1870-71
samt som ordf. eller vice ordf. vid fyra allmänna
lärarmöten. 1877 blef L. domprost i Linköping och
teol. doktor. L. författade åtskilliga latinska
poem och svenska tillfällighetsverser, akademiska
afhandlingar och festtal på latin, tidskriftsuppsatser
(i synnerhet i "Pedagog, tidskr."), Om grekernas
theater och skådespel (1865), Bidrag till grekiska
språkets synonymik (1867), Om liturgiens betydelse i och för
kulten inom den evangelisk-lutherska kyrkan (1871)
m. m. I förening med K. A. Walberg utarbetade L. ett
Svenskt-grekiskt lexikon (1862).
2. Daniel Ulrik Vilhelm L., den föregåendes son,
sjömilitär, ämbetsman, f. 5 aug. 1855, blef
efter någon tids tjänstgöring å handelsfartyg
elev vid Sjökrigsskolan 1872, underlöjtnant
vid k. flottan 1876, där han befordrades till
kommendörkapten 1897. Han blef generaldirektör
och chef för Lotsstyrelsen 1900. L. är ordf. i
styrelsen för Tekniska högskolan från 1908 och
i direktionen för Stockholms navigationsskola
från 1910. Han är led. af Krigsvet. akad. (1898)
och hedersled, af örlogs-mannasällskapet (1901;
led. 1892). L. har utgifvit en förtjänstfull
Lärobok i sjömanskap (illustrerad af J. Hägg,
1896) och åtskilliga broschyrer samt författat
en mängd artiklar i tidskrifter och tidningar.
1. R. N–n.
Linder, Nikolaus (Nils), språkforskare, f. 13
febr. 1835 i Vissefjärda församling af Kalmar län,
d. 21 jan. 1904 i Stockholm, tog studentexamen
i Uppsala 1858, kansliexamen 1861 och filos.
kandidatexamen 1865, blef filos. doktor 1866,
e. o. biblioteksamanuens och docent i nordiska
språk 1867 samt lektor i svenska språket och
litteraturhistoria vid Högre lärarinneseminarium
i Stockholm 1868. 1869-72 var han led. af Svenska
fornminnesföreningens styrelse, inom hvilken han 1871
innehade sekreterarbefattningen. 1873 tjänstgjorde
han som sekreterare i riksdagens särskilda utskott
för behandling af då föreliggande k. propositioner och
enskilda motioner ang. den offentliga undervisningen,
och på kallelse af ecklesiastikministern deltog
han s. å. i öfverläggningar rörande åtskilliga
läroverksfrågor. 1876 och 1881 var han led. af
bestyrelserna för de båda första nordiska
filologmötena och var 1886 generalsekreterare vid det
tredje mötet, i Stockholm (hans berättelse trycktes
först 1893). 1891-93 var L. en af hufvudstadens
liberala och frihandelsvänliga representanter i Andra
kammaren. Han var medstiftare af och många år ordf. i
Samfundet för nordisk språkforskning. Efter omfattande
förberedelser offentliggjorde han i maj 1875 första
häftet af Nordisk familjebok (se d. o.), hvilket
arbete till l okt. 1880 (t. o. m. art. Elzheimer)
utgafs under hans ledning. Af L:s särskildt
utgifna skrifter må nämnas Om allmogemålet i Södra
Möre härad af Kalmar län (akad. afh. 1867), Johan
Erik Rydqvist. Minnesteckning (1878), Regler och
råd angående svenska språkets behandling i tal och
skrift (1882, ny, omarb. uppl. 1886; 3:e, af annan
hand revid. uppl. 1909), Om -er, -r, -ar och -or
såsom pluraländelser för neutrala substantiver i
svenska språket (1890) och Svenska språket i modern
diktkonst (1902). Därjämte författade han för flera
tidskrifter och tidningar ett ej obetydligt antal
lefnadsteckningar samt afhandlingar och uppsatser,
hufvudsakligen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
