Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Limingo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
551
Limingo-Limmu
552
nerhet basilikorna, framför allt S. Pietro in
Vati-cano och S. Paolo fuori le muro. Att besöka
(Visi-talio liminum apostolorum) dem periodiskt,
t. ex. hvart 5:e eller hvart 10:e år, åligger de
katolske biskoparna, som därvid äfven ha att uppvakta
påfven och att aflägga rapport rörande sina stift.
L^mingo (fi. Lifminka). 1. Socken af Uleå härad och
domsaga, Uleåborgs län, Finland. L. moderförsamling,
hvars areal är 602 kvkm. och folkmängd 3,437
pers. (1909), jämte kapellen Kempele (127 kvkm.,
1,390 inv.), Lumijoki (308 kvkm., 2,138 inv.) och
Tcmmes (121 kvkm., 1,120 inv.) bilda tillsammans
L. konsistoriella pastorat af 2:a kl., Kuopio
stift, Uleåborgs domprosten. Inom socknen finnes en
finsk folkhögskola. L. har blifvit omtaladt för de
oöfverskådliga naturliga ängsfält, öfver hvilka stora
landsvägen löper: "Storkyro åker och Limingo äng ha
icke sin like i bredd eller längd".
2. Friherrcskap, som 1652 förlänades riksrådet Mattias
Soop, omfattade 1293/s mtl inom socknen af samma namn.
1. A. G. F. 2. G. F.*
1-i’mingojärvi, kronopark i Korpilombolo socken,
Tärändö revir, Norrbottens län. Enligt k. br. 16
juni 1876 ha vissa efter afvittring i nämnda socken
uppkomna öfverloppsmarker bibehållits som kronoparker,
hvaraf några områden enl. Skogsstyrelsens beslut 10
sept. 1877 utgöra kronoparken L. Areal 16,273 har.
M-g.
Lrminka. Se Limingo.
Limisso (L i m i s s o s). Se L i m a s o 1.
Limit (af fr. limite, gräns), 1859 stadgad tullfri
införsel från Finland till Kyssland till en viss
bestämd mängd af särskilda varor, som eljest
voro underkastade tull. Jämlikt stadganden af 11
aug. 1885 gäller sådan limitbestämning för tackjärn
och järnsmältstycken af finsk malm; men därjämte
stadgades, att från Finland finge mot lägre tull än
den vanliga införas bestämda mängder stång-, sort-
och valsjärn, järnplåt, järn- och ståltillverkningar
samt gjutgods, maskiner, bomullsgarn och -väfnader
samt fajansfcillverkningar. Varorna böra åtföljas af
finskt ursprungsbevis. Beloppen fördelas efter ansökan
på de . olika fabrikerna af senatens finansexpedition.
T. C. . Limitatiön (se Limitera), begränsning,
inskränkning. Se vidare L i m i t a t i v.
Limitativ (af lat. limiläre, begränsa), begränsande,
inskränkande. - -L i m i t a t i v t omdöme kallas
i logiken ett omdöme, hvars predikat i och för sig
utgör en negativ bestämning: A är non-Il. Till sitt
språkliga uttryck bli dessa omdömen i allmänhet
lika med de negativa (A är icke D), men en skillnad
skulle dock ligga däruti, att negationen i det senare
fallet vore bunden -vid kopulan, i det förra läge
i själfva prcdikatet. Skall emellertid detta senare
verkligen vara förhållandet, blir omdömet tydligen ett
positivt omdöme, för hvars formella logiska karaktär
det är likgiltigt, om prcdikatet är någonting till
sitt reella innehåll negativt eller icke. Det är
egentligen inom den kantska logiken, som läran om de
limitativa omdömena spelat någon större roll. Nyare
logiker ha i allmänhet ej funnit skäl att upptaga
dem som en särskild art af omdömen. - Anledningen
till namnet ligger däri. att sfären för det logiska
subjektets möjliga bestämdhet ansetts genom den
negativa bestämningen i ett visst afseende be-
gränsas, men för öfrigt lämnas obestämd. -
Den förståndskategori i den kantska
kategoritaflan, som motsvarar de limitativa
omdömena, kallas l i m i t a-tion.
L. H. Å.*
Limited [li’mitid], eng. (af lat. limitäre, begränsa),
begränsad, anger i fråga om engelska "joint
stock companies" bolag med begränsad ansvarighet
(limi-ted liability companies 1. limited companies},
d. v. s. bolag, där hvarje delegare ansvarar endast
med ett visst belopp, i regel det nominella värdet
af de aktier, som han eger i företaget. Dessa med
ordet "limited" betecknade bolag motsvara sålunda i
allmänhet våra aktiebolag. Enligt lag skall ordet
"limited" alltid ingå som sista beståndsdel i
ifrågavarande bolags namn, t. ex. The Ocean marine
insu-rance company limited (Sjöförsäkringsaktiebolaget
Ocean). I st. f. "limited" användes i bolagsnamnen
ofta någon af förkortningarna Ld., Lim., Ltd. -
Från "limited companies" böra skiljas limited
parf-nerships, motsvarande våra kommanditbolag,
där ansvarigheten sålunda är begränsad blott för
de s. k. kommanditdelegarna (limited partners), men
obegränsad för den eller de öfrige (general partners).
A. W:son M.
Limitera (lat. limitäre), begränsa, inskränka, sätta
skrankor för.
Limma (grek. léifmma), mus., i det forngrekiska
tonsystemet den diatoniska halftonen (t. ex. a-b) till
skillnad från a p o t o m e, den kromatiska halftonen
(t. ex. b-h). Jfr Hal f t ön. Limmat bestämdes som
resten af en kvart, sedan man frånräknat två hcltoner,
h vadan dess akustiska förhållande blef 243 : 256, som
ej fullt öfverensstämmer med den moderna diatoniska
halftonen (15 : 16). A. L.*
Limmar. Se Linberedning, sp. ’563.
Limmared, glasbruk i Södra Åsarps socken, Älfsborgs
län, tillhörigt a.-b. Fr. Brusewitz (bildadt 1900,
aktiekapital 307,000 kr.), som inom S. Åsarps,
Nittorps, Tranemo och Måssebo socknar eger fastigheter
om 8 5/16 mtl med ett taxeringsvärde af 372,400
kr. (1910), hvaraf 148,000 kr. för glasbruket samt
kvarn och såg. "Lymmerydtz" gård förlänades af
Gustaf Vasa till Håkan Pederson Hand genom bref
af 13 maj 1525, men längre fram blef L. enskild
egendom inom släkten Ribbing och senare inom släkten
Gyllenstierna. Glasbruket anlades 1740 af öfversten
G. Ruthensparre. I slutet af 1700- och långt in på
1800-talet egdes L. af grefve K. E. Sparre och dennes
son justitierådet grefve K. G. Sparre. Tillverkningen
består af finare hushållsglas, målade och slipade
glas, tekniskt glas och medicinglas, ståndkärl m. m.
Wbg.
Limmat, biflod fr. h. till Aar i Schweiz,
i sitt öfre lopp kallad Linth, upprinner på
Tödigruppen och strömmar genom Linthdalen, hvarunder
den upptager flera alpflöden, såsom Sernf fr. h. och
Löntsch fr. v., samt Escherkanalen till Walensjön och
därifrån genom Linthkanalen till Zürichsjön. Nedanför
Zürichsjön flyter floden under namnet Limmat genom
den fruktbara Limmatdalen och från Baden genom
Siggendalen till Aar. Hela vattendragets längd,
de båda sjöarna medräknade, är 130 km. Som
vattenväg är endast Linthkanalen användbar.
(J. F. N.)
Limmu, L i m m u l i s t o r. Se Assyrien, sp. 254.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
