Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lima ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Limaner förekomma oftast i södra Ryssland, vid Svarta
hafvets och Azovska sjöns floder.
(J. F. N.)
Limantour [-tor], José Ives, mexikansk politiker,
f. 26 dec. 1854 i staden Mexico, tillhör en på
1700-talet till Mexico inflyttad fransk släkt. Efter
juridiska studier i Frankrike och Förenta staterna
blef han 1875 advokat samt 1876 professor i
politisk ekonomi och 1878 i internationell rätt
vid handelshögskolan i Mexico. 1888 valdes L. till
medlem af kongressen, återvaldes flera gånger och
var en tid kongressens president. L. var 1893-1911
finansminister och har som sådan framgångsrikt verkat
för de mexikanska statsfinansernas förbättring och
landets ekonomiska utveckling. Efter presidenten
Diaz’ fall 1911 var han en kortare tid provisorisk
president, men nödgades snart draga sig tillbaka till
privatlifvet.
V. S-g.
Limapo’ntia, zool. Se Blötdjur, sp. 827.
Lima skans. Se Lima 1, socken.
Limasol (grek. Limissos), distriktshuvudstad, belägen
på södra kusten af ön Cypern, 9 km. v. om Amathus’
ruiner, är näst Larnaka den viktigaste orten på
ön samt förmedlar utförseln af produkterna från
öns västra och södra delar. 9,224 inv. (1910).
(J. F. N.)
Limatura ferri l. Limatura Martis, farm., detsamma
som ferrum pulveratum (se Järnmedel).
Limax, zool. Se Sniglar.
Limb (af lat. li’mbus, kant, bård), graderad
cirkelring på astronomiska, fysikaliska och
geodetiska instrument. Jfr Alhidad.
Limbach, stad i konungariket Sachsen, kretsen
Chemnitz, 10 km. v. om Chemnitz. 13,723
inv. (1905). Teknisk skola och fackskola för
trikåtillverkning, betydlig fabrikation af
strump- och trikåvaror samt maskiner för dylik
tillverkning, symaskiner, metallvaror m. m.
J. F. N.
Limbek, en urspr. holsteinsk adlig ätt, som på
1300-talet kom till Danmark och utslocknade på
1400-talet, tog namn efter byn Lehmbech nära
Rendsborg.
1. Klaus l. Nikolaus L., d. omkr. 1372, utnämndes
1337 af grefve Gert till höfvitsman i Jylland
och fick 1340 Kalö i pant, knöt tidigt vänskaps- och
släktförbindelser med de jylländske adelsmännen och
räknade sig ständigt som deras vederlike. 1343 gick
han i Valdemar Atterdags tjänst och blef 1344
drots; han var dessutom konungens höfvitsman på
Själland och gjorde honom viktiga tjänster vid
denna ös och Lollands återeröfring från holsteinarna.
Likväl deltog han flera gånger (1351-53, 1357-60 och
1368-72) i jylländska adelns uppror mot konungen,
men blef hvar gång ånyo drots och följde
konungen på hans härfärd, t. ex. 1361 på tåget
till Gottland.
2. Henneke L., den föregåendes son.
Fick genom gifte godset Törning i västra
Slesvig och köpte senare mycket gods i Jylland.
Han deltog med fadern i upproret 1368 och intog efter
Valdemars död 1375 en vacklande hållning i sitt
uppträdande mot Danmark och Holstein. Flera år
å rad fejdade han på egen hand som fribytare mot
hanseaterna. Jämte hertig Gerhard stupade
han 1404 på tåget till Dithmarschen.
3. Klas L., den föregåendes son, ärfde Törning
efter sin fader. Han slöt sig tidigt till drottning
Margareta (1407 sålde han godset Tröjborg
till henne) och Erik af Pommern, till hvars råd
han hörde. Han kämpade på dennes sida 1413 emot
Erik Krummedige och sökte intaga Sönderborg. 1420
råkade han i häftig strid med konungen, miste
sina län, slöt sig nu till holsteinarna och
försvarade tappert sin borg Törning mot de kungliga
trupperna. Han omnämnes ej senare och var 1428 död.
1-3. E. Ebg.
Limbourg [limbor]. Se Limburg.
Limbourg [limbor], Pol de, fransk målare, d. senast
1434, är jämte sina två bröder, Jannequin L. och
Hermann L., en af de märkligaste representanterna
för det fransk-burgundiska miniatyrmåleriet under
öfvergången mellan 1300- och 1400-talen. De tyckas
ha varit bror- eller systersöner till Jean Malouel,
som var bördig från Gelderland och var hofmålare
hos Filip den djärfve af Burgund. Bröderna L. hade
från ungdomsåren varit bosatta i Paris, där de varit i
guldsmedslära. 1402-04 tyckas de ha utfört arbeten för
Filip den djärfve. Senast 1411 voro de i hertigens af
Berry tjänst, blefvo hofmålare och fingo titeln "valet
de chambre". För hertigen påbörjade de omkr. 1412 en
illustrerad bönbok, Les tres riches heures du duc de
Berry. Arbetet på denna bok afbröts vid hertigens död
1416 (den fullständigades sedermera af Jean de Colombe
1485 och förvaras nu i Musée Condé i Chantilly). Bland
de af bröderna L. utförda målningarna i denna bönbok
äro bibliska scener samt framställningar af årets
månader, hvilka gett konstnärerna anledning att
utföra genrebilder och landskap af en för sin tid
öfverraskande modern hållning. Där ses jakt, sådd och
skörd, där ses vårlandskap och vinterstämning. Där
ses hertigen med sitt bordssällskap, där ses
en serie franska städer och slott, med mycken
noggrannhet utförda efter verkligheten (Louvre och
"le palais" i Paris, slotten i Poitiers, Vincennes
och Étampes, Mont S:t Michel m. fl.). Förutom i
Chantilly finnas i Louvre och i Fitzwilliam-museum
i Cambridge målningar af bröderna L. Deras bibliska
kompositioner äro utförda med liflighet och älskvärd
fantasi, bl. a. paradiset, bilder ur Jesu barndom,
Jesus ger sig fången m. fl. passionsbilder,
Madonnans kröning o. a. Bröderna L:s målningar
tillhöra samma område, som i Italiens måleri
representeras af Pisanello och Gentile da
Fabriano. De äro betydelsefulla dokument från det
skede, som närmast föregick bröderna van Eycks
reformatoriska uppträdande. - Bröderna L. hade på
sin tid stort rykte i Paris. "Les tres riches heures"
är utgifven i en praktupplaga af P. Durrieu (1904).
G-g N.
Limbu, folkstam. Se Himalayafolk.
Limburg. 1. Nederländsk provins, omfattande
konungarikets sydöstra hörn emellan preussiska
Rhenprovinsen, Belgien samt prov. Nordbrabant och
Gelderland. 2,204 kvkm. 340,970 inv. (1909), af hvilka
omkr. 98 proc. katoliker (155 inv. på 1 kvkm.). Större
delen af prov. bildar en jämn slätt, genomfårad af
den föga segelbara Maas samt i n. uppfylld af hedar
och träsk (de Peel). I s. intränga Ardennernas
utlöpare med rik skogsväxtlighet och ansenliga
stenkolslager (vid Kerkrade). Vid sidan om ett
giftande jordbruk, hufvudsakligen utmed Maas,
idkas boskaps- samt ansenlig biskötsel. Industrien
är koncentrerad i hufvudstaden Maastricht och i
Roermonde. – 2. (Fr. Limbourg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
