Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua / 517-518 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Liljeram ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riktning mot Roubaix och Tourcoing. Skildt från
staden genom en esplanad, ligger på stadens västra
sida Vaubans mästerverk, citadellet, bildande en
oregelbunden femhörning. Af offentliga byggnader må
nämnas flera gamla kyrkor (Église S:t Maurice och
Église de la Madeleine m. fl.) och särskildt en ny
stor kyrka, Église Notre-Dame de la Treille et S:t
Pierre, hvilken började byggas 1855 i 1200-talets
stil, det monumentala stadshuset (byggdt 1847–59)
och börsen, i originell stil från 1650-talet. På
Grand’place står en 1848 rest kolonn, erinrande om L:s
belägring 1792. Dessutom har L. statyer af Napoleon I
(1854), generalerna Négrier och Faidherbe (1896) samt
af L. Pasteur (1898) och byst af skalden och sångaren
A. Desrousseaux (f. i L. 1822, d. 1892). Staden har
ett universitet med 4 fakulteter (fac. de droit,
fac. des sciences, fac. mixte de médecine et de
pharmacie samt fac. des lettres), besökt 1910
af 1,675 stud., 2 lycées, Faidherbe och Fénelon
(för flickor), ett katolskt s. k. université libre,
med 5 fakulteter (omkr. 650 stud.), med hvilket äro
förenade en industri- och handelshögskola samt en
skola för sociala och politiska vetenskaper, vidare
en konstskola, en konstslöjdskola, en musikläroanstalt
(filial till konservatoriet i Paris) samt flera lärda
sällskap. Tafvelgalleriet (inrymdt i konstpalatset,
nybyggnad

Konstpalatset (Palais des beaux-arts) i Lille.

1888–92, se fig.) är ett af de rikaste i Frankrike,
särskildt på alster af Hollands och Belgiens
målarkonst (där finns äfven svensken Höckerts stora
prisbelönta tafla "Gudstjänst i ett iappkapell"),
och det likaledes till konstpalatset flyttade
Wicar-museet (testamenteradt till staden
af målaren J. B. Wicar, d. 1834) innehåller
en unik samling originalteckningar af de
store italienske mästarna. Staden eger äfven
ett etnografiskt museum (Musée Moillet) samt
arkeologiska, numismatiska och naturalhistoriska
samlingar. – L. har sin största betydelse som
industristad. Särskildt är textilindustrien
högt utvecklad. Så arbeta t. ex. 12,000 pers. i
lin- och 10,000 i bomullsspinnerierna; 3,000
pers. tillverka tråd och 1,000 yllevaror, hvarjämte
flera tusen äro sysselsatta med tillverkning af
olika slags linne- och bomullsväfnader. I samband
med dessa industrigrenar stå färgerier, blekerier
och maskinverkstäder. Dessutom finnas kemiska
fabriker, pappers- och sockerbruk, oljekvarnar och
oljeraffinaderier, tobaksfabriker o. s. v. Handeln
med stadens industrialster och med kolonialvaror
m. m. är högst betydlig och befordras af sällsynt
goda kommunikationer, såväl segelbara kanaler som
ett stort antal
järnvägslinjer. L. är säte för 1:a armékårens
generalkommando. – Staden anses leda sitt ursprung
från grefve Balduin IV af Flandern, hvilken omkr. 1030
omgaf med murar en liten stad, som uppstått omkring
slottet Buc. Med få afbrott tillhörde L. sedan de
flandriske grefvarna och deras arftagare af husen
Burgund och Habsburg till 1667, då det eröfrades
af Ludvig XIV. Staden återtogs visserligen 1708 af
prins Eugène, men afträddes till Frankrike i freden
i Utrecht 1713.
(J. F. N.)

Lille, Axel Johan, finsk publicist, f. 28 mars 1848
i Helsingfors, blef student 1866, filos, kandidat
1872 och magister 1873, juris kandidat 1879 och juris
doktor 1882. L. beträdde 1870 den publicistiska banan
som en af grundläggarna och utgifvarna af tidningen
"Vikingen" (se d. o.). 1873 var han ansvarig utgifvare
af "Viborgs tidning". Sedan han sysselsatt sig med
juridiska specialstudier och 1882 utgifvit en afh. om
Försäkringsväsendet, dess historiska utveckling
och nationalekonomiska betydelse, återvände han
till den publicistiska verksamheten 1883, då han
blef hufvudredaktör för "Nya pressen" (se d. o.),
som grundlades för att utgöra ett hufvudorgan för
de svenska bildningsintressena i Finland. L. var
därjämte verksam vid landtdagarna som representant
i borgarståndet 1885 och 1888 för Gamlakarleby samt
1891, 1894, 1897, 1899 och 1900 för Helsingfors. Sedan
N. Bobrikov blifvit generalguvernör, kämpade L. i
"Nya pressen" kraftigt för grundlagarnas försvar,
tills tidningen 1900 blef indragen. Därefter var han
hufvudredaktör för den i stället grundlagda tidningen
"Dagligt allehanda", tills äfven den indrogs 1901. Han
öfverflyttade 1902 till Stockholm, där han verkade
som publicist och blef svensk undersåte 1903. Men
1905 efter "storstrejken" återvände han till Finland,
där han ånyo blef redaktör för "Nya pressen", som
återuppsattes i början af 1906. L. är ordf. i Svenska
folkpartiets centralstyrelse sedan dess grundläggning
1906. M. G. S.

Lille Altenfjord. Se Kvænangen.

Lillebonne [lilbå’n], stad i franska
dep. Seine-inférieure, nära Seine, ö. om Le
Havre. 5,370 inv. (1906). Bomullsindustri. Staden
var en viktig romersk koloni, anlagd af Augustus
och af honom kallad Julia bona. Vid gräfningar i
ruinerna efter denna stad har en mängd fornlämningar
anträffats.
(J. F. N.)

Lille-Elvedalen, härad och pastorat i Hedemarkens amt
längst norrut i Österdalen, Norge, äfven omfattande
Foldalens annex där bredvid, gränsar i v. till
Kristians amt och i n. v. till S. Trondhjems amt,
2,208,26 kvkm., 4,411 inv. (1910; 3,350 år 1900). I
v. har L. stora fjällvidder med höga kupolformade
toppar (högst Rondanes toppar, Högronden 2,112 m.,
Stor-Sölen 1,825 m., Pighætta 1,556 m.). Från
Atna bro i Sollien och från Krokhaugen har man en
vacker rundvy af Rondanes imposanta fjällgrupper. På
östra sidan af hufvuddalgången ligger det mäktiga
Tron-fjeld l. Tronn (1,710 m.). L. afvattnas af
Glommen (7,9 km. af dess lopp tillhöra L.) och dess
bifloder Tonna, Sivilla, Egnunda, Sölna, Folla,
Atna, Tysla och Orkla. Största sjöarna äro Savalen
(9 km. lång, 5,5 km. bred), som på gränsen till
Tönset 725 m. ö. h. skjuter 1 km. in i häradet,
och den h. o. h. inom häradet belägna Stora Mælsjö
(2,1 kvkm.) Mest bebyggda äro trakterna rundt om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>