Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lifräddningsväsende ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
453
Llfränta-Lifränteförsäkring
454
utföras med hjälp af denna lina. För detta ändamål
konstruerade han en liten mörsare, vid hvars kula
linan fästes. Samtidigt hade Tren-grouse från Cornwall
tillverkat en stor raket för
Fig. 5. Lifbåt på utgående till strandadt fartyg.
att medelst denna utföra linan till fartyget. Dessa
raketer förbättrades sedermera och gjordes praktiskt
användbara af J. Dennet. Eäddning medelst raketapparat
tillgår så, att en stor raket, vid hvilken en smäcker
lina är fäst, kastas från land öfver det strandade
fartyget. De skeppsbrutne hala in linan och få
på så sätt ombord ett stort block med en iskuren
tross. Blocket fastgöres vid någon högt belägen punkt
på fartyget. Manskapet i land uthalar med denna tross
en ännu gröfre sådan, som fastgöres i närheten af
och högre än blocket. Kädd-ningsinanskapet styfhalar
trossen i land cch uthalar därefter till fartyget den
på den gröfsta trossen löpande s. k. räddningsstolen,
som utgöres af en
Fig. 6. En nian "bärgas" i land under öfning med
raketapparat och räddningsstol.
lifboj med en därunder fäst korg (fig. 6). De
skeppsbrutne sätta sig en åt gången i denna stol, som
därefter af räddningsmanskapet halas mellan fartyget
och land så många gånger, som erfordras, för samtliga
skeppsbrutnas räddning. Största kastvidden för
de bästa räddningsraketerna anses vara 450 m. På
senare tider har man föreslagit att för räddning på
liknande vis använda den s. k. Ungeska lufttorpeden
samt äfven drakar, hvilka i så fall skulle från det
strandade fartyget bringa en lina i land. - Till
lifräddningsredskapen kunna äfven hänföras lifboj
och lifräddningsbälte. Lifbojen 1. lifrädd-n i n g
s b o j e n är det vanligast förekommande bärg-
Fig. 7.
Fig. 8.
Fig. 7, en of verb ordgångens bekvämaste ställning på
"frälsarkrans". - Fig. 8, frälsarboj. a balansstång,
b dennas platta, c plattan i nedåkt läge, fotfäste
för 2 man att stå på, d liflinor att hålla sig i,
e kalkljus, som vid beröringen med vattnet antändas.
ningsredskapet i sjönöd. De mest brukade lifbojarna
("frälsarkransarna", fig. 7) utgöras af stora
kork-fyllda ringar af målad segelduk, rundtomkring
försedda med stroppar eller bukter af sex- eller
niogarns lina samt merendels äfven med en liten
smäcker flaggstång, så anordnad, att den ställer
sig lodrätt, när bojen flyter på vattnet. På
örlogsfartyg användes dessutom en större lifboj
(frälsarboj, äg. 8), i svenska flottan bestående af
två ihåliga metallkulor, förenade genom en ställning,
som är försedd med automatisk lysapparat. L i
f b ä 11 e t är ett bredt bälte, stop-padt med
kork. Då lifbåt utsattes, påtaga båt-styraren och
roddarna genast de för dem afsedda lifbältena. På
passagerarfartyg måste alltid finnas ett visst antal
lifbälten. U-G. C. K. S. H. W-l
Lifränta. Se Lifränteförsäkring.
Lif ränteanstalter. Se Lifränteförsäkring.
Lifränteförsäkring, ett ömsesidigt aftal mellan två
parter, enligt hvilket den ena, mot öfvcrläm-nande
af ett visst kapital på en gång eller af vissa
inbetalningar (premier) under ett visst antal
år försäkrar sig om, att han själf eller tredje
person från ett visst bestärndt år under sin
återstående lifstid eller under en viss tid årligen
erhåller af den andra (person eller bolag) ett visst
penningbelopp, l i f-ränta. Af lifräntor förekommer
en mängd olika former, af hvilka de vanligaste äro:
genast börjande lifräntor, uppskjutna lifräntor och
öfverlefvelserän-tor, hvilka sistnämnda kunna vara
antingen ensidiga, d. v. s. utfallande om en viss
person öfverlefver den försäkrade, eller ömsesidiga,
då räntan utfaller vid den af två försäkrade
först aflidnes död. öfver-Icfvelseräntorna äro
sålunda dödsfallsförsäkringar och skilja sig
härigenom från de egentliga lifrän-torna, som äro
lifsfallsförsäkringar. Lifränteförsäkring lämnas
hos oss dels af ett antal under 1850-, 1860- och
1870-talen grundade, vanligen s. k. "ränte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
