Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lifräddning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
Lifräddningsväsende
450
till omkr. 250,000 mark. T. o. m. 1908 hade
stationerna räddat inalles 3,396 personer,
däraf 2,890 med båt och 506 med raketapparat. -
I Danmark är lifräddningsväsendet synnerligen
högt utveckladt. Det kan räkna sin tillkomst
så långt tillbaka som till 1842, men först 1852
blef det fullständigt organise-radt. Det är en
statsinstitution, som tillhörde inrikesministeriets
förvaltningsområde till 1896, sorterade under
Landbrugsministeriet till 1906, men har numera
öfvertagits af Marineministeriet. 1910 funnos 56
lifräddningsstationer, hvaraf 34 försedda med både
lifbåt och raketapparat, 6 med endast lifbåt och 16
med endast raketapparat. Vid en af raketstationerna
finnes äfven lifbåt, till hvilken dock .ej finnes
fast manskap, utan är den afsedd att bemannas af
kustbefolkningen. Dessutom finnas 13 bistationcr med
lifbåtar, som bemannas med manskap från närbelägen
hufvudstation. Då väderleksförhållandena äro
sådana, att fara för strandning anses föreligga,
anordnas vakt- och patrulltjänst längs Jyllands
västkust, hvilken anordning försöksvis påbörjades
1892 och genomfördes 1900. I sammanhang med
denna vakttjänstgöring funnos 1909 upprättade 163
telefonstationer. Tack vare rationella anordningar
arbetar det danska lif räddningsväsendet med
så utmärkt resultat, att i genomsnitt, för 51 år
beräknadt, endast 4,ei proc. af de skeppsbrutnes antal
omkommit. 1850-1910 räddades genom det organiserade
lif räddningsväsendet 8,867 människor från döden. De
årliga omkostnaderna äro ungefär 300,000 kr. -
I Norge har det 1891 bildade Norsk selskab til
skibsbrudnes redning anordnat lif-räddningsväsendefc
på helt annat sätt, än som skett i andra
länder. Några fasta lifräddningsstationer finnas
icke, utan lifräddningsmaterielen utgöres af
21 .seglande räddningskuttrar (sköiter), som
kryssa i de farligaste farvattnen. Sällskapet är
undcrstödt af statsverket, men till största delen
beroende af den enskilda offervilligheten. För
sällskapets verksamhet ha t. o. m. 1910 influtit
inalles omkr. 1,512,000 kr., hvaraf 297,500
kr. statsmedel. 1893-1910 räddades 1,940 personer. -
I Ryssland stiftades 1872 det kejserliga ryska
lifräddningssällskapet, som f. n. förfogar öfver
omkr. 150 lifräddningsstationer. - I N or d-Amerikas
förenta stater är lif-räddningsväsendet mycket
väl organiseradt och så godt som uteslutande en
statsinstitution. Endast i staten Massachusetts
verkar ett enskildt sällskap, The humane
society of the common wealth. grundlagdt
redan 1780. Eäddningsväsendet för de öfriga
långa kusterna, dels vid hafven, dels vid
de stora insjöarna, är en statsinstitution,
lydande under finansdepartementet. Dess chef,
"General superintendent", utnämnes af republikens
president. Kusterna äro indelade i 13 distrikt med en
"District superintendent" och en "Assistant inspector"
för hvarje distrikt. Inalles finnas närmare 300
lifräddningsstationer. Hvarje år räddas öfver 3,000
män-niskolif. De årliga omkostnaderna äro inemot
2,000,000 dollars. - I Japan finnes en i början af
1900-talet upprättad mycket lifskraftig förening för
räddande af skeppsbrutna, Tei koku sulnan kiusai-kai,
som redan 1907 hade hunnit med att anordna ett 70-tal
lifräddningsstationer, från hvilka s. å. 1.631
personer räddades till lifvet. Allt manskap är
oaflönadt och rekryteras på frivillighetens vä;?. I
Sverige framställdes första förslaget om inrät-
Tryckt den Vn H
tände af lifräddningsstationer af kommendören
J. M. Melander i ett anförande i Örlogsmannasällskapet
i Karlskrona 1852, hvarefter detta sällskap
till chefen för Sjöförsvarsdepartemcntct aflät
en skrif-velse i ämnet. På förslag af konsul
K. Eooth från Hälsingborg’beviljade 1853-54
års riksdag 10,000 rdr b:ko till förberedande
åtgärder samt till upprättande af de första
lifräddningsstationerna. Dessa förlades till
byn Mälarhusen och fiskläget B r a n t e v i k på
Skånes sydöstra kust nära Simrishamn och ordnades af
dåv. premiärlöjtnanteu K. Kleman, som blef inspektör
för lifräddningsanstal-terna å rikets kuster. Sedan
1872 är svenska statens lifräddningsväsendc
förenadt med lotsverket och un-dcrhålles af fyr-
och båkmcdlen. På statsverkets bekostnad underhållas
f. n. 16 lifräddningsstationcr (se d. o.) med en
fast personal af 16 uppsynings-män, 12 båtstyrare,
121 roddare och 16 biträden och en årlig kostnad af
omkr. 12,000 kr. 1872- 1910 räddades genom dessa
stationer 1,854 män-niskolif. Eedan vid Sveriges
allmänna sjöfartsförenings styrelsesammanträde i
okt. 1903 framhölls emellertid af engelska Lloyds
inspektör i Stockholm, ingenjör A. Isakson, att
antalet lifräddningsstationer vore i förhållande
till kustens fler städes stora farlighet för de
sjöfarande alldeles otillräckligt, särskildt på
Hallandskusten. Där hade dock ortsbefolkningen i
Stafsinge socken, upprörd af de svåra sjöolyckor, som
inträffat i sept. s. å., redan bildat ett enskildt
lifräddningssällskap (det första i Sverige) med 30
aktiva medlemmar bland kustbor och fiskare och med
hufvudsaklig uppgift att söka minska förlusten af
människolif vid strand-ningar utefter kusten inom
Falkenbergs tullkammardistrikt. Vid Sveriges allmänna
sjöfartsförenings årsmöte 18 april 1904 föreslog
Isakson kraftiga åtgärders vidtagande, och föreningen
beslöt att tillsätta ett utskott af 5 personer,
bcnämndt Sveriges allmänna sjöfartsförenings l i
f-räddnings kommitté, samt att söka anskaffa medel
till lifräddningsväsendets befrämjande. På grund
af kommitténs energiska arbete kunde den första
privata lif räddningsstationen i Sverige, den vid
Stafsinge, invigas redan i maj 1906. Sedermera
ha genom kommitténs försorg ytterligare två
lifräddningsstationer upprättats, en vid Galtabäck,
till hvilken medel, på initiativ af grefvinnan
Elisabet Wachtmcister (född v. Plåten), sammanskjutits
af 12 svenska damer, till minne af konung Oskar II:s
och drottning Sofias guldbröllop 1907, samt en vid
Särdal, som tillkommit genom direktör J. Bernströms
och ingenjör Hj. Nobcls frikostighet. Sedan 1907
Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutna
bildats, har sjöfartsföreningen till detta sällskap
öfverlämnat dels sina redan färdiga stationer,
dels alla insamlade medel. Detta sällskap förfogar
f. n. öfver 5 fullständiga lifräddningsstationer
(se d. o.) med såväl lifbåt som raketapparat. Dess
styrelse och dess nuv. energiske ordf. lotskaptenen
Otto Stenberg samt lika nitiske sekreterare
reservlöjtnanten Sten Isberg i Göteborg planlägga
dessutom anläggandet af ytterligare två stationer
(se Lifräddningsstationer), Sällskapet är för
sina inkomster h. o. h. beroende af allmänhetens
offervillighet. Det erforderliga manskapet är
frivilligt och oaflönadt, men hvaric man af sällskapet
är "försäkrad till ett belopp af 4,000 kr. för
15 b, 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
