Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua / 399-400 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lidtgren ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och blef 1851 höjesteretsadvokat. L. uppträdde som
den örstedska ministärens defensor inför riksrätten
(1855–56) och var den segrande partens sakförare
i tvisten om arfsrätten till baroniet Taasinge

(1861), blef därigenom en af Köpenhamns allra
mest ansedda advokater och samlade en betydlig
förmögenhet. 1861–66 var han folketingsman och blef
därefter kungavald medlem af landstinget. 1869–94
var han sistnämnda tings skicklige och myndige
talman och sedan 1871 medlem af riksrätten. Dessutom
innehade L. många andra förtroendeuppdrag; han
var led. i kommittén för rättskipningens ordnande
(1868–77) och i kyrkokommittén (1868–70), förvaltare
af Raben-Levetzauska fonden sedan 1871, ordf. vid
skandinaviska juristmötet 1890 o. s. v. 1895 lämnade
L. sin post som landstingsman och fick då titeln
geheimekonferensråd. Som politiker var han afgjordt
högerman och understödde oförbehållsamt ministären
Estrup.

^{E. Ebg.}

Lieben [lib-], tjech. Libeň, förr kommun invid Prags
förstad Karolinenthal, på högra Moldaustranden, nu
införlifvadt i Prag. Där afslöts 1608 ett fördrag
mellan kejsar Rudolf II och hans broder Mattias,
enligt hvilket den senare erhöll Ungern, Österrike
och förvaltningen af Mähren jämte exspektansrätt
till Böhmen.

(^{J. F. N.})

Lieben [lib-], Adolf. Se Liebens jodoformprof.

Liebenau [lib-], stad i norra Böhmen. 3,156
inv. (1900). Yllefabrik och annan industri. Fäktning
mellan preussare och österrikare 25 juni 1866.

Liebenberg [lib-], Frederik Ludvig, dansk
litteraturhistoriker, f. 16 aug. 1810, d. 23
jan. 1894, var son till den som stor predikant
kände k. konfessionarien M. F. Liebenberg
(f. 1767, d. 1828), vardt student 1828 och egnade
sig tidigt åt studiet af dansk litteratur. I
Betænkning over den Holbergske orthografi (1843)
framlade han sina tankar om utgifvandet af Holberg
och yttrade sig sedermera i en likartad fråga i
Textkritiken ved Öhlenschlägers skrifter (1857).
L. utgaf
Schack Staffeldts’ "Samlede digte" (1843),
med supplementet Samlinger til Schack Staffeldts levned (2 bd, 1846),
Holbergs "Komedier" (1848–54; flera uppl., som folkuppl. 1876 och jubeluppl. 1884),
"Peder Paars" (1856; nya uppl. 1863 och 1879) och
"Mindre poetiske skrifter" (1866) samt
flera af hans prosaiska arbeten,
J. Ewalds "Skrifter" (1850–55),
Bredahls "Dramatiske scener" (1853),
F. J. Hansens "Poetiske skrifter" (1857),
Öhlenschlägers "Poetiske skrifter" (32 bd, 1858–62) och
E. Aarestrups "Digte" (1877)
samt lade i dagen mycken insikt och kärlek till sin uppgift. Hans
Optegnelser om mit levned utkom 1894.
Se Georg Brandes i "Samlede skrifter", II.

^{E. Ebg.}*

Liebenerit [lib-], miner., pseudomorfoser efter eleolit och bestående af muskovit.

^{A. Hng.}

Liebens jodoformprof [lib-], kem., metod att

påvisa små mängder alkohol (eller några därmed
besläktade ämnen). Lösningen, som innehåller
alkohol, värmes, en jodkristall tillsattes,
och därefter tillfogas kalilut, tills lösningen
är affärgad. En alkoholhalt fr. o. m. 1 : 2000
ger sig till känna genom jodoformbildning
(karakteristisk lukt, gulfärgning, uppträdande
af gula kristaller). Profvet har sitt namn
efter den österrikiske kemisten Adolf Lieben,
f. d. professor vid Wiens universitet (f. 1836).

^{H. E.}

Liebenstein [libenstajn], en ganska mycket
besökt badort i hertigdömet Sachsen-Meiningen,
i ett sundt, naturskönt läge vid foten af
Thüringerwald, 345 m. ö. h. Den har två järnhaltiga
mineralkällor, innehållande kolsyrad järnoxidul
med fri kolsyra. Besökes årligen af närmare
3,000 kurgäster. Stora metallvarufabriker. I
närheten ligger slottet Altenstein (se d. o.).

^{J. F. N. Ln.}

Liebenzell [libentsell], stad och badort i
württembergska Schwarzwaldkretsen, vid Nagolt, 340
m. ö. h. 1,101 inv. (1900). Där finnas 3 akratotermer
af 23–27° C., hvilka begagnas till badkur. Frekvens
omkr. 2,500 kurgäster.

^{J. F. N. Ln.}

Lieber [lib-], Thomas. Se Erastus.

Lieber [lib-], Francis (Franz), tysk-amerikansk
juridisk och politisk skriftställare, f. 1800 i
Berlin, d. 1872 i New York, deltog 1815 som frivillig
i fälttåget mot Napoleon och omfattade sedan med sådan
ifver de unga nationella frihetssträfvandena, att han
ådrog sig en tids fängelse och förbud att studera vid
preussiska högskolor. Sedan han 1820 blifvit filos.
doktor i Jena, begaf han sig 1821 för en kortare
tid ut i det grekiska frihetskriget, var därpå en
tid informator i Rom i Niebuhrs hus och hölls efter
hemkomsten åter några månader häktad af de preussiska
myndigheterna. 1825 begaf L. sig till England och 1827
till Nord-Amerikas förenta stater, där han skaffade
sig medborgarrätt. I Boston utgaf han efter mönstret
af Brockhaus’ encyklopedi ett politiskt reallexicon,
Encyclopædia americana (13 bd, 1829–33).
1835–56 var L. professor i historia och politisk ekonomi
vid Syd-Carolinas universitetet i Columbia samt innehade
därefter till sin död liknande lärarbefattning vid
Columbia college i New York. Under inbördeskriget
(1861–65) skref L. på unionsregeringens föranstaltande
Instructions for the government of the armies of the United States in the field (1863),
hvilket verk gett märkbar impuls åt arbetet på den
internationella folkrättens kodifikation. L:s
viktigaste skrifter f. ö. äro
Manual of political ethics (2 bd, 1838; 3:e uppl. 1875),
On civil liberty and selfgovernment (2 bd, 1853; 3:e uppl. 1874) och
en postumt utgifven samling
Miscellaneous writings (2 bd, 1880; med lefnadsteckning öfver L. af Thayer).
Jfr biografiska arbeten af
Th. S. Perry (1882) och
L. Harley (1899).

(^{V. S–g.})

Lieber [lib-], Ernst Maria, tysk politiker, f. 1838 i
Kamberg i Nassau, d. där 1902, var son till politikern
Moritz L. (f. 1790, d. 1860), som utgifvit en mängd
kyrkopolitiska skrifter och energiskt verkat för
organiseringen af de tyske katolikernas press- och
föreningsväsen. L. blef 1861 jur. doktor i Heidelberg,
1870 medlem af preussiska landtdagen och invaldes
1871 i tyska riksdagen, där han tillhörde centerns
flitigaste debattörer och utskottsmedlemmar samt efter
Windthorsts död 1891 blef partiets ledare. Under L:s
ledning var centern länge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>