Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leviter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Publilius i Rom 471 f. Kr. genomdrifven lag, enligt
hvilken val af plebejiska statsämbetsmän skulle ske
i tribuskoinitierna.
29. L. regia ("kungslagen"), a) Jur.
Se Kongeloven. - b) Med. Se Kejsarsnitt.
30. L. reisitae ("lagen [på orten för] sakens
befintlighet"). Se Internationell privaträtt,
sp. 793.
31. L. rhodia de jactu, lat. ("rhodiska
lagen rörande sjökast"), ön Rhodos var under de tre
sista århundradena f. Kr. den största sjömakten vid
Medelhafvet. Till följd däraf gällde dess sjörätt,
som i åtskilligt blott torde återgifvit fenicisk och
babylonisk rätt, öfver hela Medelhafvet och antogs
äfven af romarna. Pandekterna (se d. o.) innehålla
en titel (XIV, 2) De lege rhodia de jactu. Den
grundsats, som där uppställes, är att, om ett fartyg
på hafvet hotas med undergång och därvid en del
af lasten, för att fartyget och den öfriga delen
af lasten må räddas, kastas öfver bord och går
förlorad eller skadas, egarna till de öfver bord
kastade varorna kunna af det räddade fartygets och
de räddade varornas egare fordra en proportionell
ersättning för den förlust, som de lidit.
32. L. ripuaria 1. ripuariorum ("ripuarernas
lag"). Se Franker och Germansk rätt.
33. L. salica, de saliske frankernas lag.
Se Franker och Germansk rätt.
34. L. saxonum ("sachsarnas lag"). Se Germansk
rätt och Sachsare.
35. L. wisigothorum ("västgoternas lag"). Se
Breviarium Alarici, Germansk rätt och
Västgöter.
Jfr Leges. 13. V. S-g. 14-15. N. S-g.
7, 17 o. 18. C. G. Bj. 20. Eld. 31. (Rid.)
Lexberg, socken. Se Leksberg.
Lexell, Anders Johan, vetenskapsman, f. 24 dec. 1740
i Åbo, d. 11 dec. 1784 i Petersburg, blef docent i
matematik vid universitetet i Åbo 1763. Under de af
vet. akad. i Petersburg igångsatta förberedelserna för
iakttagandet af Venuspassagen 1769 vände sig L. till
akademien med anhållan om att få deltaga i dessa
vetenskapliga arbeten. För att understödja denna
sin begäran sände han en afh. med titeln Methodus
integrandi nonnullis aequalionum differentialium
exemplis illustrata om hvilken akademiens berömde
led. Euler utlät sig på det fördelaktigaste. L:s
anhållan bifölls; och sedan svenska regeringen
ofördröjligen gett sitt tillstånd, begaf han sig till
Petersburg, där han tillsammans med tyske astronomen
Mayer iakttog Venuspassagen. Resultatet meddelade
han 1772 i uppsatsen Disquisitio de investiganda
vera quantitate parallaxeos solis ex transitu Veneris
ante discum solis anno 1769. Enligt hans beräkningar
skulle solens parallax vara 8,/768, hvilket obetydligt
af viker från senare resultat. L. fortsatte sina
astronomiska arbeten i Petersburg, egnande sig
särskildt åt studiet af kometbanorna, och publicerade
1770 afh. Recherches sur la vraie orbite de la
cométe de l’an 1769. S. å. upptäckte han den sedan
efter honom benämnda kometen, hvars omloppstid han
på grund af om sommaren och hösten det nämnda året
gjorda iakttagelser beräknade till 5,6 år. Vid närmare
undersökning visade det sig dock, att denna bana icke
var äldre än från 1767, då kometen hade kommit nära
Juppiter och genom denna planets
inverkan fått ett ändradt lopp. 1779 ändrades banan
åter genom Juppiters inverkan på sådant sätt, att
den för framtiden är osynlig från jorden. Denna
komet plägar anföras som exempel på kometbanornas
föränderlighet. (Se Kometer.) L:s undersökningar
finnas i Reflexions sur le temps périodique des
cométes en general et principalement sur celui de
la cométe observée en 1770 (1772). Samtidigt med
Laplace visade L. (i Recherches sur la nouvelle
planéte découverte par Herschel, 1783), att den
1781 af W. Herschel upptäckta och för komet hållna
Uranus var en planet. L. deltog vidare i arbeten
för utveckling af teorien för månens rörelse och
visade sig däri som en värdig elev af Euler. - L:s
arbeten och verksamhet väckte välförtjänt uppseende
och förskaffade honom många yttre utmärkelser:
han blef ord. medlem af vet. akad. i Petersburg och
professor i astronomi (1771), led. af Vet. akad. i
Stockholm (1773) och Vet. soc. i Uppsala (1774)
samt korresponderande led. af vet. akad. i Paris
(1776). 1775 utnämndes han till professor i matematik
i Åbo, men fick genast tjänstledighet och afgick
redan 1780, utan att någonsin ha tjänstgjort på denna
plats. Senare delen af sitt lif lefde han i Petersburg
som akademiker. A. R-y. (B-d.)
Lexells komet. Se Lexell, A. J., och Kometer.
Lexer, Matthias, tysk språkforskare,
f. 1830 i Kärnten, d. 1892 som professor i
tysk filologi vid Munchens universitet, utgaf
förträffliga lexika: Kärntisches wörterbuch (1862),
Mittelhochdeutsches handwörterbuch (3 bd, 1872-78)
och Mittelhochdeutsches taschenwörterbuch (1879;
9:e uppl. 1908). L. utarbetade bokstäfverna N-Q
och början af T (till Todestag) i bröderna Grimms
"Deutsches wörterbuch".
Lexiark (grek. <i>lexiarchos) var i Aten namn på
hvar och en af de sex ämbetsmän, som ombesörjde
inskrifningen af fullvuxna och röstberättigade unga
medborgare i röstlängden (lexiarchikon 1. pinax
ekklesiastikos) för hvarje demos (se d. o.) under
uppsikt af demarken. Lexiarkerna hade att tillse,
att ej obehöriga fingo deltaga i folkförsamlingen
och att de röstberättigade verkligen infunno
sig och fullgjorde sin medborgerliga plikt.
J. C.
Lexikalisk. Se Lexikon.
Lexikograf, Lexikografi. Se Lexikon.
Lexikon, plur. lexika eller lexikon (grek. lexikon,
af lexis, talesätt, ord), ordbok (se d. o.). -
Lexikalisk, ordboks-, som har afseende på
ordbok, behandlad så som i en ordbok, i form af
ordbok. - Lexikograf (af grek. grafein, skrifva),
ordboksförfattare. - Lexikografi, författande af
ordböcker.
Lexington [le’ksiQton]. 1. Township (kommun)
i nordamerikanska staten Massachusetts, 15
km. n. v. om Boston. Där egde den första verkliga
striden rum mellan engelsmännen och amerikanerna i
nordamerikanska frihetskriget (19 april 1775). -
2. Stad i nordamerikanska staten Kentucky,
vid ett litet tillflöde till Kentucky och flera
järnvägslinjer. 26,369 inv. 1900 (hvaraf 10,130
negrer), 35,099 inv. 1910. Staden ligger midt i det
fruktbara platåland, som är bekant under namnet Blue
grass region, och är säte för Transylvania university,
förr Kentucky university (öppnadt 1859 i Harrodsburg
och 1865 flyttadt till L.), som består af flera colleges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
