Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leviter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Habbachur (Den utvalda; 1515), en hebreisk grammatik,
Massoret hammassoret (Traditionens tradition; 1538,
äfven utg. af Ginsburg, 1867), en kritik öfver den
heliga texten och dess afskrifvare, Meturgeman
(Uttolkare; 1541), ett arameiskt,targumiskt,
talmudiskt lexikon, och Tischbi (Tisbiten; 1541),
en ordbok öfver 712 hos rabbinerna förekommande
nyhebreiska ord. Flera af hans verk äro öfversatta
på latin af Seb. Munster. L. berömmes äfven
som skald (både på hebreiska och tyska) och som
bibeltolkare. Litt.: Winter och Wünsche, "Die
jüdische litteratur" (bd 2, 1894). L. L.*
Leviter. Se Levi
Leviticus (näml. liber, lat., d. v. s. levitboken
eller gudstjänstboken), Moses 3:e bok, innehåller
hufvudsakligen ceremoniallag, nämligen föreskrifter
ang. offren, prästernas invigning, rena och orena
djur, reningarna, högtiderna och de heliga löftena,
således företrädesvis ämnen, som syfta på offer
och försoning. Största delen af boken tillhör den
afdelning af Pentateuken, som af bibelforskarna
kallas Prästkodex. Jfr Pentateuken.
E. J. Ö.*
Levitov, Aleksandr Ivanovitj, rysk författare,
f. 1835, d. 1877. Efter fruktlösa studier vid
teol. seminariet i Tambov och praktiserande verksamhet
som fältskär i en småstad förföll han alltmer i
dryckenskap och dog efter ett kringstrykande lif
af lungsot på universitetskliniken i Moskva. Men
hans konstnärliga talang var betydande. Hans
första berättelser utkommo 1865 under titeln
Stepnye otjerki (Skisser från stäppen), fulla af
fin naturstämning och vemod. Bland hans andra,
mindre lyckade samlingar märkas Moskovskija nory
i trustjoby (Hålor och kyffen i Moskva, 1868),
Ulitjnyja kartiny (Gatubilder, s. å.) och Gore sel,
dorog i gorodov (Byarnas, landsvägarnas och städernas
elände, 1874). Hans samlade skrifter utkommo 1884 i
2 dlr med utförlig lefnadsteckning af Nefemov. Jfr
kapitlet om "Narodnikerna" i bd III af A. Jensens
"Rysk kulturhistoria". A-d J.
Levitskij, Dmitrij Grigorjevitj, rysk målare, f. 1735,
d. 1822, fick sin första undervisning i ritning af
sin far, en lillrysk präst, studerade sedan vid den
nyanlagda konstakademien i Petersburg under ledning
af Valeriani och Lagrenée och blef medlem däraf
1769. Han anses som en af de bäste porträttmålarna
under Katarina II:s tid; särskildt hans porträtt af
den lagstiftande kejsarinnan i kroppsstorlek samt
ett barnporträtt af Alexander I äro mycket bemärkta.
A-d J.
Levitstäder. Se Levi.
Levkada [lefWda]. Se Leukas.
Levkas [lef-]. Se Leukas.
Levkoja, bot. Se Leucojum och Matthiola.
Levkosia [lef-] l., som den nu vanligen kallas,
Nikosia, hufvudstad på ön Cypern, i det inre af ön,
vid floden Pedia. 16,079 inv. (1908). Staden har
på afstånd ett imponerande utseende, väsentligen
till följd af de höga murarna från venezianernas
tid, men det inre af staden är blott en labyrint af
trånga gator. Engelsmännen ha vidtagit några nyttiga
åtgärder, bl. a. anlagt en landsväg till hamnstaden
Larnaka, men stadens ofördelaktiga läge skall
sannolikt hindra den från att någonsin bli någon
betydande stad. L. är säte för den engelske high
commissioner och en grekisk ärkebiskop, har många
moskéer och kristna kyrkor samt basarer.
Tillverkning af siden, läder och
bomullsvaror. Omkr. 1,5 km. s. v. om staden ligger en
mycket stor bronsåldersgrafplats, kallad Hagia Paraskevi, som
flera gånger blifvit undersökt. (J.- F.- N.)
Lévl., vid växtnamn förkortning för franske botanisten
Augustin Abel Hector Léveillé, f. 1863, stiftare af
Académic internationale de géographie botanique och
(jämte Gillot) af Association francaise de botanique.
Levnjokka, lapp. Se Lakselv
Levocza, stad. Se Leutschau.
Levogyr (af lat. laevus, vänster, och gyrare, vrida),
"vänstervridande". Se Isomeri, sp. 993, och
Polarisation.
Levret [lovrä], André, fransk ackuschör, f. 1703
i Paris, d. där 1780 som medlem af kirurgiska
akademien, inlade betydande förtjänster såväl
om förlossningstången, dess användning och
indikationer som om kejsarsnittet och om andra inom
barnförlossningskonsten använda operationer. Hans
viktigaste arbeten äro Sur les causes et les accidents
de plusieurs accouchements laborieux (4:e uppl.,
1747-70), L’art des accouchements (1753; flera
uppl.) och Traité des accouchements laborieux (1770).
B. T-dt.
Levroux [lovrö], stad i franska dep. Indre
(Berry). 3,159 inv. (1901; som kommun
4,093 inv.). Beredning af fårskinn samt
tillverkning af pergament och pergamentpapper.
J. F. N.
Levsina (Lefsina). Se Eleusis.
Levski, Vasil Isanov, bulgarisk upprorsman, f. 1837,
d. 1872, uppfostrades till munk (däraf hans binamn
Djakon), men sällade sig 1866 till den revolutionära
rörelsen, organiserade den bulgariska legionen i
Belgrad 1867 och deltog i kongressen i Bukarest
1869. I förklädnad genomreste han hela Bulgarien
för att sprida agitationsskrifter och förbereda den
nationella resningen. Genom oförsiktighet af hans vän
Dimitri, som öfverfallit en turkisk postvagn, blef
L. röjd, fångad och dömd till döden, men krossade
själf sitt hufvud i Sofias fängelse, så att han
nästan liflös fördes till galgen. 1895 aftäcktes en
minnesvård öfver "Apostol Levski" på det ställe,
där galgen stått. - Biogr. af Z. Stojanov (1884)
och St. Zaimov (1895). A-d J.
Levuka [-vo’ka], förr hufvudstad och viktigaste
handelsplats på Fidji-öarna (se d. o., fig. 1), på
östra kusten af ön Ovalau, med god hamn. Det har under
senare tider öfverflyglats af den nya hufvurl-staden
Suva på Viti Levu. J. F- Ji.
Levulinsyra, kem., en s. k. y-ketonsyra, bildas
vid inverkan af utspädda, kokande syror på många
kolhydrat, såsom rörsocker, stärkelse, cellulosa,
gummi o. s. v. Levulinsyrebildningen är inom
sockergruppen karakteristisk för hexoser. Denna
syra uppstår äfven vid spjälkningen af en ozonid af
kautschuk. Den kemiska formeln är
CH3,. CO . CH2,. CH2. C02H.
Syrans smältpunkt ligger vid 330. H. E.
Levulos, detsamma som fruktos (se
d. o.) 1. fruktsocker, kem. Se äfven Sockerarter.
Levy, Jakob, judisk filolog, f. 1819 i Posen,
d. 1892 som professor i Breslau, utgaf de värdefulla
ordböckerna Chaldäisches wörterbuch über die largumim
(2 bd, 1867-68) och Neuhebräisches und chaldäisches
wörterbuch über die talmudim und midraschim (4 bd,
1876 ff.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
