Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Les boutons jaunes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
engelsk nationalekonom, f. förmodligen 1827 i
grefskapet Wexford, Irland, d. 1882 i Belfast,
var en kort tid advokat och blef 1853 professor i
rättsvetenskap och nationalekonomi vid Queen’s college
i Belfast, men bodde större delen af året i London,
där han var medarbetare i de stora tidskrifterna och
sedan 1869 examinator i nationalekonomi vid Londons
universitet. L. blef i England grundläggaren af den
historiska skolan inom nationalekonomien, hvilken
skola där fick sin ännu mer verksamme representant
i Ingram (se d. o.). Med själfständighet anslutande
sig till den tyska historiska skolan, yrkade han, att
den ekonomiska vetenskapen måtte behandlas i ständigt
sammanhang med öfriga grenar af samhällsläran samt
efter realistisk-induktiv metod, med historien som
belysningsmedel för de ekonomiska företeelserna,
i st. f. den abstrakt-deduktiva metod, hvilken,
särskildt genom Ricardo, blifvit den klassiska
skolans. L., som klart insåg jordfrågans växande
betydelse för såväl Irland som England, sträfvade
att ådagalägga, hurusom det där härskande
jordfördelningssystemet vore alltför tyngdt af
feodala element för att kunna tjäna det moderna
industriidkande samhällets ändamål. Hans viktigaste
arbeten äro
Essays on wages (1808),
Land systems and industrial economy of Ireland,
England and continental countries (1870),
Financial reform (1871) och
Essays in political and moral philosophy (1879; 2:a uppl. 1888). –
Manuskriptet till ett af L. länge förberedt arbete om
Englands ekonomiska och rättsliga historia förlorades
1872 under en resa i Frankrike (art.
History and future of profit,
i "Fortnightly review" 1881, är troligen ett extrakt däraf).
(E. H. T.)
Leslie’s choir [kωai’ə]. Se Leslie, H. D.
Leslies kub l. L:s tärning [le’ṡlis], fys., ett
kubiskt kärl af järnbleck, fylldt med kokande vatten,
som af fysikern J. Leslie nyttjades som värmekälla
vid hans försök öfver det strålande värmet. För
att visa och uppmäta den olika strålnings- eller
emissionsförmågan hos olika ämnen vid en och samma
temperatur eller hos ett och samma ämne under olika
fysikaliska förhållanden öfverdrog han kubens olika
sidor med olika ämnen, såsom kimrök, blyhvitt,
tusch, eller ersatte han en eller flera af dess
ytor med råa eller polerade ytor af glas, tenn,
silfver, bly eller andra lämpliga ämnen. Se Värme.
R. R.*
Les marquises [lä markis], fr. Se Marquesasöarna.
Les monts Faucilles [lä må fåsi’j]. Se Faucilles.
Lesna [lje’sna], po. Se Ljesna.
Lespès [läspä’s], Antoine Joseph Napoléon Léo,
fransk tidningsman, känd under pseudonymen Timothée
Trimm, f. 1815, d. 1875, tjänstgjorde 1832–40
som soldat och korpral vid ett zuavregemente, men
egnade sig sedermera med ifver åt pressens tjänst
och romanskrifveri. Jämte bankiren Millaud uppsatte
L. 1802 "Le petit journal", som inom få år till
följd af hans bidrag vann en spridning af 300,000
exemplar. Han skref där ett kåseri om dagen, afsedt
för den "stora publiken", och utöfvade ett vidsträckt
inflytande. 1869 öfvergick L. till "Le petit moniteur"
och skref där mot ett ofantligt honorar (man uppger
ända till 100,000 frcs årligen) två krönikor om
dagen. L. utgaf i bokform bl. a.
Histoires roses et noires (1842),
Paris dans un fauteuil (1854) och
Promenades dans Paris (1867).
Lespinasse [läspina’s] l. l’Espinasse, Claire Françoise
(eller enligt vanlig uppgift Julie Jeanne Éléonore),
snillrik fransk salongsdam, f. 1732, d. 1776,
var oäkta dotter till grefvinnan d’Albon,
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
