- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
171-172

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lenôtre ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

171

Lenötre-Lénström

172

arkitekt, f. 1613 i Paris, där fadern var föreståndare
för de kungliga trädgårdarna, d. 1700 i Paris, egnade
sig åt konstnärsstudier och lär ha visat en icke
obetydlig talang som målare. Han öfvergick emellertid
snart till trädgårdsanläggningskonsten, och för att
studera denna begaf han sig till Italien, där han fick
tillfälle att utföra en trädgårdsanläggning vid Villa
Ludovisi i Rom, en anläggning, som förskaffade honom
ett er-kändt namn som trädgårdsarkitekt. Återkommen
till Frankrike, utförde han 1650-53 i Vaux en
stor anläggning åt Ludvig XlV:s finansminister
Fouquct. Sodan Ludvig XIV:s uppmärksamhet blifvit
fäst vid L:s verk, uppdrog han åt denne anordnandet
af trädgård och park vid Versailles, en af världens
största och mest berömda anläggningar, hvarmcd
arbetet påbörjades 1650. Andra anläggningar utfördes
af L. vid Tria-non, Fontaincbleau, Chantilly, Marly,
Saint-Cloud, Sceaux m. fl. slott. Äfven i Tyskland,
England och Spanien ha större trädgårdar anlagts
af honom. L. har nått en vida större ryktbarhet än
någon annan trädgårdsanläggare. Han har grundlagt den
franska trädgårdsanläggningskonsten, hufvudsakligen på
grundval af den italienska, men med bortrensande af de
barockstilens öfvcrdriftcr, som utmärkte de af hans
föregångare anlagda trädgårdarna. L:s verk utmärkas
för storslagenhct i anläggandet och ett konstnärligt
utförande ?f hvarje detalj. C. G. D.

Len?tre [lenåtr], Georges, författarnamn för den
franske historikern och skådespels.forfattaren
Théodore Gosselin (se d. o. SuppL).

Lenax [le’noks], kommun (townsh:p) i county Berkshire
i västligaste delen af nordamerikanska staten
Massachusetts. 49,? kvkm. 3,058 inv. (1905). På
grund af sin vackra natur - kullar, sjöar, skogar -
har L. sedan 1835 varit en af förmöget folk mycket
besökt hvilo- och rekreationsort under sommaren och
hösten, och många af Amerikas litterära ryktbarheter,
Cath. Sedgwick, Nath. Haw-thorne, Fanny Kcmble,
Henry Ward Beecher m. fl., ha bott där längre
eller kortare tid. Där finnas flera läroanstalter
och ett stort bibliotek. Wbg. Lenroot [Ic/nröt],
Irvine Luther, svensk-amerikansk politiker, f. 31
jan. 1869 i Superior i nordamerikanska staten
Wisconsin af dit från Skåne inflyttade föräldrar. Han
blef 1897 praktiserande advokat. 1900-02 och 1904
valdes han till medlem af statens lagstiftande
församling Under tre terminer var han talman
i representanthuset och gjorde sig bemärkt för
sitt energiska arbete för genomdrifvandet af ett
antal särdeles viktiga lagförslag i reformvänlig
anda. Han var 1906 uppställd som kandidat för
nomination till guvernör, men drog sig tillbaka till
firman för en meningsfrände. 1908 och 1910 valdes
han till led. af kongressen, där han intagit en
framskiutcn ställning och tillhört "insurgenterna",
den progressiva flygeln af republikanska partiet.
O- A. L-r.

Lens Gr. et Godr., bot., växtsläkte af fam.
Leguminosæ, afd. Papilionatæ, skildt från Vicia genom
1-2-fröig balja; blommorna äro små, hvitaktiga.
Af de 5-6 arterna, som förekomma i
Medelhafsområdet, odlas allmänt (hos oss endast något i södra
Sverige) Lens esculenta (Ervum Lens), lins, för
samma ändamål som ärter och bönor. Af linser
finnas flera sorter af olika färg (gul, röd, svart).
Lins är en mycket gammal kulturväxt. Den odlades
i det gamla Egypten och exporterades i stor mängd
därifrån till Rom. I pålbyggnaderna från
bronsåldern ha linser anträffats.

G. L-m.

Lens [la’s], stad i franska dep. Pas-de-Calais,
vid Deûle och vid Nordbanan, 31 km. s. v. om
Lille. 27,692 inv. (1906). Järn- och stålverk,
maskinverkstäder, tillverkning af stålkablar, socker
m. m. Vid L. blef 20 aug. 1648 en österrikisk
armé under ärkehertig Leopold Vilhelm besegrad af
en fransk under prinsen af Condé.

(J. F. N.)

illustration placeholder

Lénström, Karl Julius, författare, f. 7
maj 1811 i Gäfle, d. 6 april 1893 i Väster-Löfsta,
blef student i Uppsala 1828, filos. magister 1833,
teol. kandidat 1834 och docent i litteraturhistoria
1836. Han prästvigdes
1842, utnämndes 1843
till lektor i filosofi vid
Gäfle gymnasium samt
blef 1845 kyrkoherde
i Väster-Löfsta och
Enåker af ärkestiftet. 1860
utnämndes han till teol.
doktor. L. framträdde
vid 1830-talets midt
som en ytterst
produktiv författare och
strödde under de närmaste
åren omkring sig en
mängd dels
skönlitterära, dels
litterär-vetenskapliga arbeten. Hans poetiska arbeten, som
behandla stora ämnen (Sigurd och Brynhilda, Nero
o. s. v.), äro utan betydelse; närmast torde han vara
att räkna till nyromantikernas och Almquists
epigoner. Viktigare var hans verksamhet som
författare af icke få arbeten i litteraturhistoria,
konsthistoria och estetik, äfven om han på detta område
icke ådagalade någon själfständighet. Bland dessa
arbeten må framhållas Konsttheoriernas historia
(1839), Svenska poesiens historia (2 dlr, 1839-40),
närmast en kompilation af uttalanden från skilda
håll utan någon enhetlig prägel, Sveriges litteratur-
och konsthistoria i utdrag
(1841), ett mycket
sakrikt bibliografiskt arbete, som ännu är till nytta som
uppslagsbok, Handbok i sköna konsternas historia
(1848) samt åtskilliga monografier, en svensk
antologi i 3 bd m. m. Vid sidan häraf utvecklade L.
flitig verksamhet som recensent i olika organ,
särskildt "Svenska litteraturföreningens tidning" (då
närmast som Atterboms famulus) och i den af honom
utgifna "Eos" (1839-40), i hvilken han bl. a.
var K. J. L. Almquists språkrör vid omtalandet af
dennes skrifter, och med anledning häraf rönte han
oblid medfart och mycken smälek i Palmblads
satiriska kritik "Törnrosens bok, den äkta och
veritabla" (kolskrifvaren Flabbe åsyftar L.); sedan
medverkade han bl. a. i "Freja" och "Svenska
biet". Dessutom öfversatte han en mängd vittra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:53:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbp/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free