Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lemuridæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2,675 inv. (1905). Kalk- och cementindustri, maskin
verkstäder m. m.
Lengjum, socken. Se Längjum.
Lengyel [lä’ndjäl], by i komitatet Tolna, Ungern,
där lämningar förekomma af en liten befäst stad från
senare delen af den yngre stenåldern. Befästningarna
bestå af jordvallar, som omge en hög platå och äro
försedda med särskildt väl skyddade ingångar. De
sedan 1882 företagna utgräfningarna ha bragt i dagen
en mängd lämningar af runda eller elliptiska hyddor
samt grafvar. I en del byggnader voro eldstäderna
anlagda på jordytan eller något nedgräfda i marken;
andra voro anbragta nere i lössgrunden och hade
bikupform. Grafvar ha anträffats på ett par ställen
innanför vallarna, i v. omkr. 50, i ö. öfver 80
skelett, mestadels med uppdragna knän. Tillsammans med
skeletten hittades stenyxor med och utan skafthål,
knifvar af flinta och obsidian, lerkärl, knappar af
musslor med ∧-borrning, pärlor af olika slags musslor
(Dentalium m. fl.) samt kopparpärlor i några fall. I
nästan hvarje graf hittades ett "svampformigt"
lerkärl med en flat skål på en hög fot. Dessa kärl
voro stundom rödmålade, i åtminstone ett fall var
kärlet prydt med målade spiraler. Äfven många lerkärl
med fördjupade geometriska ornament, fyllda med en
hvit massa, ha anträffats.
Litt.: Wosinsky, "Das prähistorische schanzwerk
von Lengyel, seine erbauer und bewohner"
(1888–91), och Much, "Die kupferzeit in Europa" (1893).
T. J. A.
Lenhofda, socken i Kronobergs län, Uppvidinge
härad. 28,353 har. 2,236 inv. (1910). L. bildar
med Ekeberga ett konsist. pastorat i Växjö stift,
Uppvidinge kontrakt.
Lenient [loniä’], Charles Felix, fransk
litteraturhistoriker, f. 1826, d. 1906 som professor i
fransk poesi vid Sorbonne, skref arbeten öfver Bayle
(1855), satirdiktningen i Frankrike 1859 och 1866,
m. m.
Lenientia. Se Lenitiva.
Lenis, lat., mjuk, svag. Se Konsonant.
Lenitiva, Reme’dia lenitiva, Lenie’ntia (af
lat. lenire, lindra), med., betecknar eg. "lindrande
medel", men nyttjas äfven som en benämning på
lindrigt lösande eller afförande medel. Honung
t. ex. kallas sålunda ibland ett "lenitivum".
O. T. S.*
Lenkoran (pers., "ankarplats"), kretshufvudstad i
ryska guvern. Baku, vid floden Lenkorankas utflöde i
Kaspiska hafvet. 8,768 inv. (1897). Hamnen, som ligger
3 km. från staden, är utsatt för alla vindar, men
dock tämligen betydande för sjöfarten. L. eröfrades
af ryssarna 1813. J. F. N.
Lennander, Karl Gustaf, kirurg, akademisk lärare,
f. 20 maj 1857 i Kristianstad, d. 15 mars 1908 i
Uppsala, blef student i Uppsala 1875, med. kandidat
1881, med. licentiat vid Karolinska institutet 1886,
disputerade 1887 i Uppsala för doktorsgrad (Om
tracheotomi för croup) samt promoverades där 1888
till med. doktor. Han utnämndes s. å. till docent
och 1891 till professor i kirurgi och obstetrik vid
Uppsala universitet. L. offentliggjorde ett stort
antal afh. inom olika områden af kirurgiens och
gynekologiens vida fält. Särskildt i afseende på den
operativa behandlingen har hans penna belyst nästan
hvarje kapitel, som i väsentligare mån berörts af de
sista tjugu årens forskning. Främst
och oftast (1889-1907) drogs han in på appendicitens
och peritonitens patologi och terapi, och därvid gick
han i främsta ledet. Under sina senare lefnadsår
egnade han särskild uppmärksamhet åt frågan om
känseln i inre organ och väfnader, särskildt inom
bukhålan; hans uttalanden riktade uppmärksamheten
på detta dittills föga beaktade spörsmål och gåfvo
upphof till många nya undersökningar. L:s arbeten äro
till större delen tryckta i Uppsala läkarförenings
förhandlingar samt ha i öfv. publicerats i
flera utländska tidskrifter. Af sin efterlämnade
förmögenhet testamenterade L. största delen till
Uppsala universitet, af hvilket den skall förvaltas
som en särskild fond under namn af "Elisabet
(L:s moders namn) och K. G. Lennanders fond för
naturvetenskaplig och medicinsk forskning". Fondens
afkastning (15,000 kr.) skall utdelas i form
af stipendier om 500 till 3,500 kr. Därjämte
donerades till Svenska läkarsällskapet 20,000
kr. till "Fonden för Lennanders föreläsningar i
kirurgi och hygien". Läkarsällskapet skall ena året
utse en kirurg, det andra året en hygieniker,
som skola hålla föredrag öfver ett aktuellt ämne
i en fråga, som är under debatt eller som håller
på att arbeta sig fram. L. var led. af Vet. soc. i
Uppsala (1893) och Vet. o. vitt. samh. i Göteborg
(1902). Jfr nekrologer af J. Berg ("Hygiea", 1908),
F. Zachrisson (i Uppsala läkarförenings förhandlingar,
1908) och K. Fürst (i Vet. akad:s årsbok för 1909).
R. T-dt.
Lennartsfors, förr järnbruk i Värmlands län, Trankils
socken, vid det vattendrag, som förenar sjön Foxen
med Lelången, nu trämassefabrik samt kvarn, såg med
snickar- och reparationsverkstad samt smedja med ett
sammanlagdt taxeringsvärde af 292,300 kr. (1910),
eges till 3/4 af J. N. Biesèrt och till återstående
1/4 af f. d. statsrådet, ingenjör E. Biesèrt och fröken
E. Biesèrt.
Lennartsnäs, herresäte i Stockholms-Näs socken,
Uppsala län, vid Mälarens fjärd Görväln, omfattar
 |
| Lennartsnäs’ manbyggnad. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
