Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua / 129-130 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lek ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och kring den ur denna flytande Öster-Dalälfven,
är en af de tidigaste bebyggda i öfre Dalarna och
hade förr en vida större utsträckning än nu, då dit
räknades hela Bjursås, Ål, Gagnef och Siljansnäs samt
några byar af Mora, Rättvik och Järna socknar. De

Leksands kyrka med klockstapel.

tre förstnämnda socknarna voro frånskilda redan på
1500-talet; Siljansnäs blef egen socken 1876. Byarna
ligga nästan alla vid och i närheten af sjön
eller älfven; flera af dem äro mycket stora;
i socknens inre äro fäbodarna vanligen de enda
människoboningarna. Allmogen bevarar ännu flera af
forntidens seder och bruk samt sin från gamla tider
ärfda dräkt (se Folkdräkt, färgpl. II), hvilken
skiljes från daldräkten i kringliggande socknar. En
stor del af befolkningen utvandrar årligen till
Stockholm och andra orter och tager där arbete. Inom
socknen ligger den stora kyrkbyn Leksandsnoret
(se d. o.). – 3. Tingslag i Kopparbergs län, ingår
i Nedan-Siljans domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Leksand (med Djura kapell), Siljansnäs,
Ål, Bjursås. 1,543 kvkm. 19,198 inv. (1910).

Leksandsnoret, kyrkby och (genom k. br. 11 nov. 1904)
municipalsamhälle i Leksands socken, Kopparbergs
län, där Öster-Dalälfven lämnar Siljan. 972
inv. (1910). 1911 tillstyrkte Kammarkollegium den
af samhället hos K. M:t gjorda framställningen om
fastställelse å uppgjorda förslag till stadsplan
för samhället. Taxeringsvärde å jordbruksfastighet
14,000 kr., å annan fastighet 150,100 kr. Platsen,
som i egenskap af kyrkby länge varit socknens
medelpunkt, har liflig rörelse; där finnas
tingshus, gästgifvargård, flera hotell, postkontor,
provinsialläkare och veterinär, apotek (sedan
1863), sparbankskontor och afdelningskontor af
Kopparbergs ensk. bank samt rikstelefonstation, och
platsen står genom Österdalarnas telefonaktiebolag i
telefonförbindelse med hela Dalarna samt med Gäfle
och har ångbåtsförbindelse med Insjöns station å
Siljans järnväg och orter vid Siljan. I L. har bonden
Jones Matts Persson sammanfört ett allmogemuseum: tre
stugor och en skvaltkvarn ditflyttade från olika håll
inom socknen och försedda med inredning och husgeråd
af skilda slag, belysande allmogens lif i Leksand i
äldre tider. Wbg.

Leksberg, socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad. 2,887
har. 1,014 inv. (1910). L. utgör ett regalt pastorat
i Skara stift, Mariestads kontrakt.

Lekskolor. Se Barnkrubba och Barnträdgårdar.

Tryckt den 27/9 11

Lekstuga. 1. Gille med dans, hållet af allmoge-ungdom
(vanligen nattetid); stora och samfällda dansgillen
för folkdansidkande och i folkdräkter klädd ungdom
(se Dans, sp. 1326). I kyrkolagens kap. 14 § 2 stadgas
förbud för bl. a. hållande af lekstuga på kyrkoårets
stora helgdagar. - 2. Mycket litet hus, särskildt
uppfördt för någon familjs barn att leka uti.

Leksviken, härad i Nordre Trondhjems amt. Areal
431,19 kvkm., omfattande 2 socknar, L:s huf-vudsocken
och Hindrems annex. 3,124 inv. (1910). Terrängen
är fylld af höjder med afrundade, mestadels
400-550 m. höga skogsåsar, som stupa brant ned mot
Trondhjemsfjordens västsida. Vid kyrkplat-scrna L. och
Stranden finnas större grupper af gårdar i välodlade
backpartier, längre ut från fjorden många större
och mindre insjöar och tjärnar, hvaraf den största
är det 10,5 km. långa och 3,5 km. breda S tor van
d. Huvudnäringarna äro jordbruk, boskapsskötsel och
fjordfiske (bl. a. godt sillfiske). Goda hamnar och
förträffliga fjällbeten finnas. Häradet har ett större
mejeri, flera såg- och kvarnverk samt ett färgeri.
K. V. H.

Lektid, zool. Se Fiska r, sp. 415-416.

Lektion (lat. lcfclio, läsning), föreläsning,
undervisningstimme. Vid universiteten och skolorna var
denna förr tre kvart; numera är den vid skor lorna
50 minuter. I stadgan för rikets allrn. läroverk
18 febr. 1905 föreskrifves äfven, att ej flera
än sex sådana timmar må förekomma på samma dag,
att tio minuters rast skall åtnjutas mellan två
undervisningstimmar i följd och att frukostlofvet ej
må föregås af mera en tre, ej heller efterföljas af
mera än fyra undervisningstimmar. - Lektio-n a’n t,
person, som tar enskilda lektioner.

Le’ktor (lat. le’ctor), föreläsare eller lärare
vid högre allmänt läroverK (högre aflönad än
"adjunkt"), Sjökrigsskolan, Högre lärarinneseminariet,
universiteten i Uppsala och Lund (i främmande lefvande
språk), landtbruksinstituten, Tekniska högskolan,
Chalmers’ tekniska läroanstalt i Göteborg, tekniska
elementarskolorna i Malmö, Borås, Norrköping, Örebro,
Härnösand, Skogsinstitutet, Veterinärinstitutet samt
Handelshögskolan i Stockholm (i språk). Urspr, var
lektor en lägre kyrklig funktionär, som förrättade
den s. k. leclio (se d. o.). Under medeltiden blef
lektor titeln för lärare vid klosterskolorna. Äfven i
protestantiska länder kallades lärare så; numera tordr
det vara endast i Sverige och Finland, som titeln
förekommer vid läroverken. Vid universitet både i
Tyskland, Sverige och Finland kallas de praktiske
språklärarna så. I Tyskland är lektor dock benämning
äfven på lärare i andra praktiska discipliner, t. ex.,
hvad Berlin beträffar, i stenografi, fotografi,
kartritning. J- C.

Lektorat, (förr äfven, ehuru mera sällan) l e k-t ii
r, en lektors ämbete.

Lektris. Se Lektor.

Lektyr (fr. leclnre), läsning af en skrift (bok);
själfva skriften (boken). Skolv. Man talar i skolorna
om kursörink lektyr, raskt genomgående, som ofta
eger rum med författare på främmande språk, och om
statärisk lektyr, en långsammare, som är regel i
fråffa_om undervisningen.

Lektor (fr. lecteur), föreläsare, hos någon person
anställd uppläsare. - Fem. Lektris (fr. lectrice).

16 b. 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>