Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefverskrumpning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Lefverskrumpning-Legala annonser
32
lefverabsccssens symtom äro därför varierande,
ofta ganska dunkla. Vanligen förlöper den med
s. k. hektisk feber (starka frosskakningar),
stark allmän-nedsättning, men lokalsymtomen kunna
stundom vara föga framträdande. Diagnosen kaa dock
underlättas genom smärta och ömhet i lefvertrakten och
i synnerhet känsla af en fluktuerande svulst. Stundom
klarnar plötsligt diagnosen genom uppträdandet af
en varblandad kräkning eller öppning, en bukböld
c. d. Lefvcrabscessen kan aflägsnas och läkas,
om den är tillgänglig för en effektiv kirurgisk
behandling. - En helt annan bild företer den kroniska
inflammationen i lefverns interlobulära bindväf, den
intersliliella liepatiten (cirrhosis hepatis), som
kan medföra antingen en allmän förstoring af lefvern
eller ock efter en kortvarig relativ förstoring af
densamma en sekundär granularalrofi och skrumpning
af lefvern. Den senare formen är den vanliga,
s. k. Laennecska lefvercirrhosen, hvilken hittills
allmänt ansetts framkallad af alkoholmissbruk och vara
drinkarens sjukdom par préférence. Den kallas ock af
engelsmännen gin-drinkers’ liver. Ehuru man funnit den
äfven efter omåttligt förtärande af öl och vin, synes
brännvinet vara den vanligaste orsaken. F. ö. kan den
framkallas äfven af andra orsaker, såsom i Italien af
malaria och i Indien af starka kryddor. På grund af
den vanligaste orsaken träffas lef-vercirrhosen vida
oftare hos män än hos kvinnor, men äfven kvinnor och
barn få den efter ymnigt förtärande af alkohol. De
första symtomen af sjukdomen sammanfalla vanligen med
den hos suparen så vanliga magkatarrens. Först då
cirrhosen framskridit, märker man vid undersökning
en minskning af lefvern, hvilken sedan fortgår
genom bindväf vens skrumpning samt lefvercellernas
förträngning och atrofi, så ’att slutligen lefvern kan
intaga blott en tredjedel af sin rätta volym och den
vänstra lefverfliken nästan alldeles försvinner. Genom
hinder för blodets cirkulation genom lefvern uppstår
äfven bukvattusot (ascites], och mjälten förstoras,
ofta betydligt. Den sjukes hy blir vanligen blek
och grådaskig, men vanligen uppträder ej någon
gulsot. Den sjuke förlorar matlusten och magrar. På
buken visa sig ofta slingriga blåa ådror (caput
medusce). Förstoppning och minskad urinsekretion äro
äfven vanliga. Mot slutet svullna äfven benen, andnöd
inträder genom bukvattnets .tryck på bröstorganen,
och - under tilltagande, marasm inträder döden efter
några års sjukdom. Liknande symtom kunna småningom
inträda i den först af Banti beskrifna och med namnet
Bantiska sjukdomen betecknade samtidiga lefver-
och mjältförstoringen. - Sy-filitisk lefversjukdom
förekommer både hos äldre, i det tertiära stadiet,
och hos späda barn med medfödd syfilis, än i form
af perihepatit, än liknande lefver-cinhosen, än som
en gummatös nybildning. - Om jettlefver se d. o. -
Amyloidlefver, en betydligt an-svälld lefver, som vid
genomsnitt visar sig innehålla s. k. amyloid och är
fast, visande en späckigt glänsande yta (därför äfven
kallad späcklefver) och af en tunn jodlösning färgas
mahognyröd, förekommer sekundärt till följd af andra
svåra kakektiska lidanden, i synnerhet i sammanhang
med långvariga suppurationer, såsom vid osteomyeliter,
var-bildningar i lungsäck och njurbäcken, bensår,
vid lungsot och tuberkulösa benlidanden samt, ehuru
mrra sällan, vid syfilis (kakektisk), frossa, leu-
kemi, m. m. Lefvern kännes hård, svullen, starkt
förstorad, med af rundad kant. Ofta är äfven mjälten
samtidigt amyloidvandlad, stundom äfven njurarna. -
Lefverkräfta är sällan diffust infiltrerad, merendels
cirkumskript, d. v. s. begränsad, knöl-formig,
varierande i storlek från ett knappnålshuf-vuds
till ett barnhufvuds. Den uppstår sällan primärt
i lefvern och från gallvägarna; oftast är den
sekundär och multipel, d. v. s. består af många
skilda knölar, och är då uppkommen genom metastas,
d. v. s. öfverföring från mer eller mindre aflägsna,
primära kräfthärdar, såsom i magsäck, tarmar, uterus,
bröst-körtlar m. m. De större knölarna medföra
oftast en betydlig förstoring af lefvern och kunna
framkalla vattsot och gulsot. Döden inträder under
hastig afty-ning ofta efter sjukdomsbilden af en
höggradig anemi (blodbrist). Förloppet är vanligen
ganska hastigt (vecko-r, månader). Lefverkräftan
angriper oftare kvinnor än män, mera äldre än
yngre. - Andra nybildningar i lefvern förekomma
äfven, såsom sarkom. adenom, tuberkler m. fl. Någon
gång har det varit möjligt att genom operation
aflägsna, en begränsad och primär lefverkräfta,
men oftast bcfinnes åkomman vara så belägen och så
utbredd, att den icke låter sig exstirperas. - Bland
parasitiska djur i lefvern förekommer intet så ofta
som Echinococcus, som framkallar hydatidsjukdom
(se Echinococcus och Hydatidsjukdom). - Om
gallvägarnas sjukdomar se Distomum, Gallsten
och G u l s o t. - Lefverns blodkärl kunna
särskildt vara säte för viktiga sjukdomar. Trombos,
proppbildning i rena porta, hvarigenom detta kärl
förtränges eller tilltäp-pes (pylethrombosis),
beror stundom på marasm, oftare på kompression
af kärlet genom lefvercirrhos eller tumörer
inuti eller i närheten af lefvern, såsom kräfta
o. d. Genom blodets stagnation i portåder-systemet
uppstå bukvattusot, mjälrtförstoring samt mag-
och tarmkatarr, men sällan gulsot. - Portåderns
insida kan äfven inflammeras med varbildning
(pylephlebitis suppurativa], vanligen sekundärt efter
inflammation, sårbildning eller tumörer i magsäck
eller tarmar m. m. Sjukdomen är mycket häftig? med
feber, gulsot, smärta i lefvertrakten, och döden
följer oftast efter några dagar, högst veckor.
F. B. (I. II.)
Lefverskrumpning, med. Se Bukvattusot och
Lefversjukdomar.
Lefversten, miner. SeHepatit2.
Lefverstärkelse,*kem. Se Glykogen.
Lefvertran, farm. med. Se F i s k l e f v e r o l
j a.
Lefverven, fysiol. Se Blodomlopp, sp. 728.
Leg., mus., förkortning af le ga to.
Lega, jur. Se L ego a f tal.
Legacy duty [le’gosi djö’ti], eng. Se Arfs-skatt,
sp. 1425.
Legal (fr. legal, af lat. lex, lag), laglig, enligt
lag tillåten, i lag stadgad. (Motsats: illegal.) -
Legalisera, göra laglig, ge laglig giltighet. -
Legäliter, lat., på lagligt sätt, enligt lag.
Legala annonser, kungörelser, hvilka enligt föreskrift
i lag tryckas och införas (se Annons) i tidning,
dels "Post- och inrikes tidningar" ("allmänna
tidningarna"), dels någon lokaltidning. Med dessa
kungörelser afses än att bringa ett visst förhållande
till så allmän kännedom som möjligt, än åter att
rikta ett meddelande eller en anmaning till en enskild
person, hvars vistelseort ä-r okänd. Till förra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
