Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Le Chatelier, Henry Louis - Leche, svensk släkt - Leche. 1. Johan L. - Leche. 2. Jakob Vilhelm Ebbe Gustaf L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1477
Leche
1478
lighct vittnande undersökningar. Bland hans arbeten
må nämnas undersökningar öfver hydrauliskt murbruk
och cement, konstruktionen af en mycket använd
termo-elektrisk pyromctcr, studier öfver kemisk
jämvikt och dissociation, öfver gasblandningars
cxplo-sionsförhållandcn och grufgas, öfver eldfasta
material, öfver legeringar samt deras konstitution och
egenskaper; särskildt järnets metallurgi har L. riktat
genom banbrytande forskningar, bl. a. öfver ståls
härdning, och han är en af föregångsmännen för de
mctallografiska undersökningsmetoderna. L. har uppsatt
och utger den betydande metallurgiska tidskriften
"Tvcvuo de métallurgie". G. n-r.
Leche [lä’kke], svensk, enligt uppgift från
Brandenburg härstammande släkt, som inflyttade
från Själland med Frans L., d. 1685 som kyrkoherde
i Barkåkra.
1. Johan L., naturforskare, f. 22 sept. 1704 på
Barkåkra prästgård i Skåne, d. 17 juni 1764 i Åbo,
blef student i Lund, erhöll 1735 tillsynen öfver
byggandet af anatomiska teatern, blef s. å. anatomie
proscktor och docent i med. fakulteten samt
erhöll uppsikten öfver den rika samling, som
K. Stobceus skänkt åt akademien. 1740 utnämndes
han till provinsialläkare i Skaraborgs län och blef
s. å. med. doktor. Under en längre tids vistelse i
Stockholm 1744 blef han bekant med Linné, med hvilken
han sedermera stod i nära förbindelse, antog 1745
Ostindiska kompaniets anbud att bli dess läkare i
Göteborg, blef s. å. led. af Vet. akad. samt utnämndes
1748 till med. professor i Åbo. I denna ställning
var han mångsidigt verksam, gjorde meteorologiska
observationer, ordnade Kalmska och Spöringska
mincraliesamlingarna, uppbyggde och fullbordade en
anatomisal och ett därmed förenadt
kemiskt laboratorium samt bidrog till inrättandet
af ett lasarett i Åbo. Utom en på själfständiga
forskningar stödd afh., Dissertatio sistens
primilias Florce Scania, skref han uppsatser
af naturvetenskapligt och ekonomiskt innehåll,
hvilka till större delen äro införda i Vet. akad:s
handl. Viktigast voro hans meteorologiska
observationer, som oförtrutet fullföljdes
fr. o. m. 1744. Till Linnés flora och fauna succica
meddelade han bidrag.
2. Jakob Vilhelm Ebbe Gustaf L., sonsons sonson till
den föregåendes broder, zoolog, akademisk lärare,
f. 4 sept 1850 i Hälsingborg, blef 1870 student i
Lund, 1875 filos, kandidat och 1877 filos. doktor,
tjänstgjorde 1873–77 som e. o. amanuens vid
geologiska institutionen, var 1876–80 docent i
zoologi i Lund, blef 1880 t. f. lärare och 1884
professor i zoologi vid Stockholms högskola, hvars
första vetenskapliga institution, den zootomiska,
han grundlade. L. har studerat anatomi i Heidelberg
(under Gegenbaur), München och Berlin (1877) samt
embryologi i Messina och Neapel (vintern 1883–84). Som
lärare och författare har L. speciellt sökt att
med den jämförande anatomiens, paleontologiens och
embryologiens hjälp utreda det genetiska sammanhanget
mellan olika däggdjursgrupper; hit höra hans arbeten
Die entwicklung des
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
