Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lavettage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.1427
Lavettage
1428
vettens rekyl motverkas, dels dess f ramrullning
efter rekylen åstadkommes. För sistnämnda ändamål
är lavetten undertill försedd med två par små hjul
eller rullar, bröst- och svansrullar, som vid rekylens
slut tvingas ned, så att lavetten kommer att hvila på
desamma. Å en del äldre fartygskanoner hämmas rekylen
äfven medelst ett tåg, s. k. brok, som är spändt från
lavetten till kursören eller fartygssidan. Vid en del
nyare pjäser befinner sig mellan lavetten och släpan
en vätskebroms (se Hydraulisk broms). Slä-
Fig. 4. Med pivålavettage försedd svensk 12
cm. kanon för flottan.
pan är för sidriktningens tagande rörlig i sidled,
vanligen så, att den är vridbar kring en i bädd-ningen
fäst lodrät pivå. Vridningen åstadkommes därigenom,
att släpan är försedd med hjul, som löpa å en i
bäddningen nedlagd cirkelböjd skena. Släplavettagen
användes förr i stor utsträckning till fästnings-,
kust- och fartygspjäser, men ha numera där
undanträngts af modernare konstruktioner, förnämligast
af torniavettagen. De användas numera
dyna gled på däcket. - Om släpan alldeles ute-slutes,
öfvergår lavettaget till s. k. blocklavetta g e,
som förr användes i stor utsträckning, särskildt till
belägringsartilleriets grofva mörsare, för hvilka de
ännu på en del ställen äro i bruk, ehuru de allmänt
anses föråldrade. Eldröret hvilar här i en blocklavett
af samma slag som vid släplavettaget, men lavettens
underkant hvilar direkt på bäddningen. Rekylen hämmas
vanligen genom rekylkilar (se K a-non, sp. 778),
å hvilka ett par vid lavettens fram-ända fästa små
hjul vid rekylen rulla upp. Yid en med blocklavettage
försedd 21 cm. belägrings-mörsaxe bildar vid transport
eldröret en, lavetten en och bäddningen en ä två
fordonslaster. Blocklavetterna utgjorde fordom den
enklaste formen för lavetter till gröfre pjäser. De
voro då antingen massiva, af ett enda trästycke,
eller ock af två trästycken förenade medelst bultar
och kalfvar, medelst två par låga hjul eller trärullar
kunde de förflyttas å ett golf eller fartygsdäck. De
kallades i Sverige till en början sjörappertar, lådor
1. styckelådor, sedermera kanonlådor, fyrarullalådor
(se d. o. med fig.) m. m. - Pivålavettagen (fig. 4)
utgöra en modern form af fasta lavettage och användas
företrädesvis till fartygspjäser. Eldröret hvilar
vid dessa vanligen i en cylindrisk rekylmantel,
i hvilken det rekylerar och framföres med hjälp af
en vätskebroms, kombinerad med stålfjädrar eller
komprimerad luft efter samma system som vid moderna
hjullavetter. Rekylmanteln hvilar medelst horisontala
tappar i en pivågaffel och kan sålunda jämte eldröret
eleveras i denna. Pivågaffeln är medelst en undertill
anbragt pivå vridbar i sidled
Fig. 5. Svensk 24 cm. kusthaubits m/94 med
ramlavettage,
mest till belägringsartilleriets grofva (21 ä 27
cm.) mörsare och sönderdelas då vid transport så, att
eldröret, lavetten, släpan och bäddningen bilda hvar
sin fordonslast på omkr. 4,000 kg. En förenklad form
af släplavettage utgjorde de fordom vid sjöartilleriet
använda s. k. halfkursörlavettagen, vid hvilka släpan
var så kort, att endast lavettens fram-del vid rekylen
hvilade på densamma, under det att bakdelen medelst
stytsor och mellanliggande släp-
i ett fast pivålsger, så att sidriktningen kan
uttagas. - Med pivålavettagen kunna ramlavettagen
(fig. 5) anses besläktade. De användas vid grofva
kastpjäser, som ej behof va apteras för transport,
t. ex. kustartilleriets. De skilja sig från
pivålavettagen därigenom, att rekylmantoln hvilar å
två vertikala ramar, mellan hvilka eldrörets bakre del
har plats att svängas ned, så att den för en kastpjäs
erforderliga höga elevationen kan uttagas. Genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
