Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauriston, Jacques Alexandre Bernard Law - Laurit - Lauritsala - Laurocerasus - Lauroideæ - Laurus - Laurus Carmphora - Laurvigens grefskap. Se Larviks grefskap - Laurvikit - Laus - Lausanne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1401
Laurit-Lausanne
1402
artilleriet. Efter att ha deltagit i republikens krig
intill 1796 tog L. af sked, men blef 1800 adjutant
hos förste konsuln och användes i diplomatiska värf
tbl. a. 1801 till Köpenhamn, då han tog del i denna
stads försvar mot engelska flottan). Utnämnd till
divisionsgeneral 1805, deltog han s. å. i slaget
vid Austerlitz, besatte 1806 Venezia och Eagusa,
följde 1808 Napoleon till Spanien, utmärkte sig
1809 vid Wagram och afgick 1811 som ambassadör till
Petersburg. 1812 tjänstgjorde L. åter vid armén,
förde eftertruppen vid återtåget från Ryssland,
kommenderade. 5:e armékåren i Tyskland 1813 och
blef fången vid Leipzig (19 nov.). Efter Napoleons
fall slöt L. sig till restaurationen, blef 1815
pär, 1817 markis, 1820 minister för det kungliga
huset och 1823 marskalk af Frankrike samt förde
s. å. befälet öfver ockupationsarmén i Spanien.
C. O. N.
Laurit, miner., en svafvelrutenium,
Ku S2, från Borneo.
A. Hng.
Lau’ritsala, sluss nära Saima kanals mynning vid
Saima, Finland. - Därinvid L. ångsåg (se fig.),
Lauritsala ångsåg.
grundlagd 1891 och ombyggd efter eldsvåda 1905 af
järnbctong med kalktegelväggar. Nordens enda sågverk
af sten. Produktionen är 14,000 standards med dag-
samt 24,000 med dag- och nattskifte. Arbetarnas antal
är 200 ä 300. T. C.
Läuroce’rasus, bot. Se P r u n u s.
Lauroideae, bot. Se L a u r a c e se.
Laurus L., Lager, bot., farm., växtsläkte
af fam. Lauraceæ med 2 arter: L. nobilis i
Medelhafsområdet och L. canariensis på Kanarieöarna
och Madeira. Den förra (se fig.) är ofta ett träd af
4–8 m. höjd, men förekommer äfven som en buske med
uppåt riktade grenar. Bladen äro spiralställda,
tättsittande, kortskaftade, lansettlika eller
aflånga, glatta, läderartade, med hela och
oftast vågiga kanter. De grönaktiga blommorna äro
skildkönade. Frukten är vid mognaden en blåsvart,
rundad eller något äggformig stenfrukt, som torkad
utgör drogen Fructus l. bacca Lauri, lagerbär, som
på ytan äro oftast brunsvarta, stundom med grågrön
anstrykning, och skrynkliga genom det sammantorkade,
tunna fruktköttet, som bekläder det föga tjocka,
spröda stenskalet, vid hvars insida det fina inre
fröskalet är fastvuxet. Växtämnet fyller skalet
och består hufvudsakligen af de tjocka, köttiga,
plattkullriga hjärtbladen. I dessa finnas en
flyktig och en fet olja, hvilka tillsammans utgöra
den förr officinella lageroljan, Oleum lauri,
som fabriksmässigt beredes i norra Italien genom
lagerbärens krossning, kokning med vatten och
pressning. Lageroljan är en salfvelik, kornig, af klorofyll grönfärgad
massa, som har bärens lukt och aromatiska, något
kärfva smak. Lagerbladen, vanligen kallade
lagerbärsblad, voro förr officinella i Sverige och
 |
| Vanliga lagern, Laurus nobilis. 1 stycke af en blommande gren, 2 hanblomma i längdsnitt, 3 med glandier besatt ståndare, 4 honblomma i längdsnitt, 5 diagram af hanblomma, 6 diagram af honblomma, 7 frukt. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
