Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lasch, Karl Johann - Laschetschnikoff - Lasciate ogni speranza, voi ch'entrate - Lasciv - Lasco Johannes a. Se Laski - Lascy, oriktig namform för Lacy (se d. o.) - Las Desertas - Las Encartaciones - Laser - Lasera - La Serrena - Laserpitium - Lashkar - Lasiagrostis splendens - Lasinsky. 1. Johann Adolf L. - Lasinsky. 2. August Gustaf L. - Lasiocampa - Lasiocampidæ - Lasiopogon - Lasistan - Lasithibergen - Lasius - Lask, skpsb. - Lask, stad - Laska - Láska, Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1279
Laschetschnikoff-Låska
1280
Düsseldorf. L. målade till en början romantiska
ämnen: Enzio i fängelset, Eberhard (i Victoria
and Albertmuseet i London), Sångarkriget på
Wartburg m. fl. Han målade äfven förtjänstfulla
porträtt, men mest omtyckt blef han genom
sina genremålningar af allvarligt eller muntert
innehåll, såsom Barnglädje (1862, Dresdengalleriet)
och Den gamla lärarens födelsedag (1866, Berlin,
Nationalgalleriet). G-gN. Laschetschnikoff, mindre
god transkribering för Laz j et j n iko v (se d. o.).
Lasciate ogni speranza, voi ch’enträte [lajate å’nji
spera’ntsa våj ken-], "O lämnen hvarje hopp, I,
som här ingån", sista versraden i inskriften öfver
ingångsporten till helvetet i Dantes "La commedia
divina", Inferno III: 9.
Lasciv [-jiv; lat. lascivus], själfsyåldig,
lättfärdig, slipprig. - Subst. Lascivitet. Lasco,
Johannes a. Se Läsk i. Lascy, oriktig namnform för
Lacy (se d. o.). Las Desertas, öar. Se Desertas. Las
Encartaciones [enkartathiå’nes], sp.
Se Encartaciones.
Laser (L a z e r) kallas invånarna i L a s i s t
a n, ett längs sydöstra kusten af Svarta hafvet
beläget område, fördeladt mellan turkiska vilajetet
Trabe-zon och ryska distriktet Kutais. Nordöstra
delen af Lasistan afstods af Turkiet till Ryssland
genom freden i S. Stefano (1878). Laserna, i Turkiet
omkr. 139,000, afkomlingar af forntidens kolchier,
förråda sin släktskap med de omkring Kaukasus boende
folken, i synnerhet genom sitt språk, lasiskan,
närmast besläktadt med de karthwelska folkens,
georgiernas, mingreliernas och suancrnas. Det talas
i flera dialekter längs kusten från floden Tsjaruk
till Kjemer-burun. Romarna kallade den strategiskt
viktiga kuststräckan Lazica och lågo i strid därom
med perserna. Sedan kristendomens införande (i början
af 500-talet) anslöto sig laserna till öst-romerska
riket; senare sammanfaller Lasistans historia med
Georgiens. (K-
F- J-) Lasera, öfverdraga med en genomskinlig färg
(lasurfärg), som låter den förut befintliga färgen,
vare sig denna i sig själf tillhör föremålet eller
blifvit särskildt anbragt, skimra igenom. Jfr
L a sur. La Sere’na, hufvudstad i chilenska
prov. Co-quimbo,vid utloppet af Rio de Elqui,
helt nära staden Coquimbo (se d. o.). 15,596
inv. (1907). J. F. N. Laserpi’tium L., bot., farm.,
ett släkte af i allmänhet högväxta örter, fördelade på
30 arter, hörande till fam. Umbelliferce. Blomflocken
är dubbel, med både allmänt och enskildt
svepe. Delfrukterna ha 4 vingade åsar. I Sverige
finnes å skogsängar här och där från Skåne upp till
Gästrikland den ståtliga L. latifolium L., sp en
or t, som är blåaktigt grön och har stora, dubbelt
parbladigt delade blad med omkr. 3 cm. breda, snedt
hjärtlika ändflikar. Blommorna äro hvita och sitta
i stora mångstråliga flockar. Roten och frukterna
voro förr officinella. °- T- s- (G. L-m.) Lashkar
[lä J ka’], Gwalior-ka-Lasjkar. Se Gwalior 2.
Lasiagro’stis sple’ndens (Dyrisun), bot. Se Asien,
sp. 170, och G r a m i n e se.
LasFnsky. 1. JohannAdolfL., tysk målare, f. 1808,
d. 1871, studerade i Dusseldorf och blef berömd
för sina poetiska höst- och aftonlandskap. Han är
representerad på Dusseldorf s museum.
- 2. August Gustaf L., den broder, tysk målare,
f. 1811, d. 1870, målade historiska scener, bland
hvilka Gustaf II Adolfs af sked af ständerna i
Stockholm samt bl. a. fresker i domen i Mainz.
l o. 2. (G-g N.)
Lasioca^pa, zool. Se Tallspinnar e.
Lasioca’mpidae, zool., familj af spinnarfjärilar,
omfattande stora eller medelstora arter med
tämligen grof och klumpig kroppsbyggnad och med
ofta på öfversidan ragghåriga vingar, hvilka
under hvilan hållas takformigt hoplagda Poå
dé*fc sätt, att bakvingarnas framkant skjuter
något ned under fram-vingarnas. Antennerna äro
hos båda könen kam-formiga, hos hannen med långa
kamtänder. Sug-tungan är förkrympt. Larverna ha
5 par bukfötter och äro vanligen tätt beklädda
med korta och mjuka hår. De spinna en tät kokong,
ofta med inblandning af larvens hår. Stundom är
kokongen perga-mentartad och liknar till storlek,
form och färg ett ormägg. Af denna stora och vidt
utbredda familj finnas 8 skandinaviska släkten med
tills. omkr. 17 arter. Af de svenska släktena må
nämnas: Clisio-campa (se R i n g s p i n n a r e),
Lachnocampa (se Gräsulfven), Gastropacha (se E k s p i
n n a r e) och Lasiocampa (se Tallspinnar e). G. A-z.
Lasiopögon, zool. Se Ro f flugor.
Lasistan. Se Laser.
Lasithibergen. Se Kreta, sp. 1256.
La’sius, zool. Se Myror.
Läsk, skpsb., kallas en sådan sammanfogning af två
timmer, att dessa efter hopsättningen komma att utgöra
en längd. - De vanligast förekommande laskarna äro:
långlask, då laskläpparnas längd är
Fig.1
Fig.2
F/g.S
större än tre gånger läskens höjd (fig. l visar
en långlask utan häk och fig. 2 en sådan med häk),
plattlask (fig. 3), då laskläpparnas längd är högst
tre gånger laskhöjden, pålask (fig. 4), då läskens
läppar äro jämntjocka utefter hela sin längd, samt
sluflask (fig. 5), då timrens ändar helt enkelt stöta
stumt mot hvarandra. Jfr Damm 2. J. G. B.*
Läsk, kretssfcad i rysk-polska guv. Piotrköw,
vid en biflod till Warta och järnvägen
Warschau- Kalisz. 4,439 inv. (1897). I
kretsen förekommer stor textilindustri.
J- F- N«
Laska, i handskmakeriet begagnad tenn, som betyder att
sömmen stickas, ej kastas ("laskade handskar"); fordom
äfven term i skomakeriet, där det betydde sy med
becktråd ’(= spänna). - Laskade hattar kallades för
30-40 år sedan ett slags tunna stråhattar för kvinnor.
Låska [lä-], Gustav, bömisk kontrabasist och
tonsättare, f. 1847 i Prag, sedan 1878 kammarvirtuos
i Schwerin och dirigent för katolska kyrkokören där,
är stor virtuos på kontrabas och har skrifvit en
skola för det svårhandterliga instrumen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
