Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Larv - Larvæ - Larvborstsvansar - Larverad - Larvgångar - Larvik - Larvikit - Larviks grefskap - Larvmördare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den mexikanska axolotlen bland groddjuren och lär
stundom inträffa äfven med europeiska vattenödlor. Så
är äfven fallet med larverna af vissa gallmyggor,
ett fortplantningssätt, som man kallat pedogenes. -
Hos olika insektgrupper återfinnes ofta en larvform,
som i sitt utseende ganska mycket erinrar om en
larvborstsvans (Campodea) och därför blifvit kallad
campodeid, d. v. s. campodea-liknande. Den utmärkes af
ställningen på hufvudet, hvars längdaxel är ställd i
kroppsaxelns förlängning, samt af lifligare rörlighet
hos den smärtare och vanligen med tydligt ledade
benpar utrustade kroppen. Denna larvform är att
betrakta som ursprungligare än de s. k. eru-ciforma,
på hvilka fjärillarverna kunna tjäna som exempel och
som utmärkas af det i vinkel mot kroppsaxeln ställda
hufvudet samt den klumpiga och mera likformigt ledade
kroppen, hvars korta, otydligt ledade eller alldeles
oledade fötter blott tillåta jämförelsevis otympliga
rörelser. – I vissa fall är den ny kläckta larven
först campodeid, då den på detta första stadium
behöfver större rörlighet, för att efter första
hudömsningen bli eruciform i samband med någon
förändring i lefnadssättet, ett förhållande, som
t. ex. är kändt hos skalbagglarver af meloidernas
familj och blifvit kalladt hypermetamorfos.
G. A–z.
Larvæ, lat. (sing. larva), voro i den fornromerska
folktron onda andar, mest tänkta som hädangångna,
hvilka icke kunnat finna ro efter döden (till följd
af egna försyndelser eller lidna oförrätter), utan som
spöken i natten hemsökte och störde de efter-lefvande
samt stundom bragte dem till vansinne. Ungefär på
samma sätt uppfattades lemures. Till att blidka
dylika demoniska väsen firades 9, 11 och 13 maj i tre
nätter festen Lemu’ria, vid hvilken hvarje husfader
vid midnattstiden, barfota, med iakttagande af vissa
heliga bruk, gick genom huset. – Med larva förstodo
romarna äfven en fult grimaserande ansiktsmask, till
skillnad från persona, den egentliga skådespelarmasken.
R. Tdh.
Larvborstsvansar, Campodeidæ, zool., en af de
familjer, i hvilka man indelat underordningen
Thysanura eller borstsvansarna (jfr äfven
Insekter). Hit höra små smala, blekt färgade, nästan
hvita borstsvansar, utan fjäll- eller hårbeklädnad,
med mundelarna insänkta och dolda i munhålan
och med bakkroppens sista led utrustad med två
långa, ledade, trådlika bihang af samma form som
pannsproten. Bakkroppslederna 2-7 äro försedda med
korta extremitetrudimcnt, och såväl af denna anledning
som af djurens i öfrigt enkla orga-
Larvborstsvansen Campodea staphylinus. (10 ggr
nät. etorl.).
nisation anses denna grupp af de fleste
forskare utgöra de ursprungligaste nu lefvande
insekterna. I detta afseende betecknande är, att en
campodea-liknande larvf orm. återfinnes hos en stor
del öfriga
insekter (jfr Larv). De blinda, ljusskygga och
ytterst ömtåliga djuren vistas i jorden under stenar;
mycket ofta träffas de i myrornas gångar, där de
lifligt springa omkring, med rörelser påminnande
om enkelfotingarnas (se d o.). Hittills har man
inom denna föga studerade grupp uppställt blott
två släkten, Campodea och Lepidocampa, af hvilka
det förra inom vårt land företrädes af åtminstone
en art, den 5-6 mm. långa C. staphylinus (se fig.),
som torde kunna betraktas som en af våra allmännaste,
ehuru minst uppmärksammade insektarter.
G. A–z.
Larverad (af lat. larva, ansiktsmask),
med., maskerad, dold, säges om en sjukdom,
som döljer sig under ovanliga symtom, såsom
larverad frossa, larverad malaria (se Frossa,
sp. 1490), larverad fallandesot o. s. v.
F. B.*
Larvgångar, zool. Se Barkborrar.
Larvik, stad i Jarlsberg og Larviks amt, Norge,
i en vacker trakt vid den innersta delen af
Lar-viksfjorden, omkring utlcppet af Farrisälfven
och Numedalslaagen. 10,151 inv. (1910). Västra
delen af det centrala stadsområdet lades till stor
del i aska genom en eldsvåda 1902, men har sedan
återuppbyggts. V. om Farrisälfvea ligger stadsdelen
Langestrand, mest bebodd af arbetare vid de vid
älf ven belägna Fritsöverken (träsliperi, sågverk,
hyfleri, kvarn, mek. verkstad, elektricitetsverk
m. m.). I östra stadsdelen låg Colin Archers nu
nedlagda skeppsvarf och längre österut stadsdelen
Torstrand med flera fabriker. I stadens norra
utkant ligger sedan 1880 L:s bad, en af Norges mest
besökta kuranstalter. Förnämsta exportartiklarna
äro trävaror samt andra alster af stadens industri,
granit och fisk. Handelsflottan uppgafs 1907 till
15 ångfartyg och 48 segelfartyg om tills. 38,740
ton. Genom Grefskapsbanan står L. i förbindelse med
öfriga städer vid södra kusten. – L. fick sina första
privilegier 1671. - 1807 byggdes vid L. 3 batterivärn
för tills. 16 kanoner. 1815 kvarstodo ännu 2 af dessa
med kanoner.
Wbg.
L. W:son M.
Larvikit (Laurvikit), petrogr., en
efter förekomstorten Larvik uppkallad, för södra
Norge karakteristisk eruptivbergart, bestående
väsentligen af natronortoklas, åtskilliga
pyroxenarter, biotit, hornblände och olivin,
hvartill äfven komma nefelin och sodalit.
A. G–n.
Larviks grefskap (Laurvigens grefskap),
ett af Norges största jordagods, upprättadt
1671 af dåv. ståthållaren U. F. Gyldenlöve,
som 1670 inköpte hufvudgårdarna Brunla, Fritsö
och Halsen jämte Fritsö järnverk och tillhörande
bondehemman. L. var i rang det främsta grefskapet
i Danmark och Norge. Efter Gyldenlöves död
(1704) tillföll det hans efterkommande, grefvarna
Danneskjold-Laurvigen. Sedan denna ätt utslocknat
(1783), öfvergick grefskapet till grefvarna Ahlefeld,
hvilka 1805 mot ett fideikommisskapital sålde det
till den danske konungen. Vid Kielfreden (1814)
förbehöll denne länet åt sig, men 1817 sålde han det
till tre enskilda personer, och dess länsrättigheter
upphörde. Det har numera i administrativt hänseende
gått upp i Jarlsberg og Larviks amt. Den nuvarande
egaren af det forna grefskapets stora egendomar är
godsegaren Fritz Treschow. Jfr Fritsö.
Wbg.
Larvmördare l. Larvödare, Calosoma, zool., ett
till jordlöparfamiljen bland skalbaggarna hörande
släkte. Från jordlöparsläktet skiljer det sig genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
