Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska / 861-862 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagerstråle. 2. Henrik Gerhard L. - Lagerström, Magnus - Lagerström, Reinhold - Lagersula - Lagersvärd, Johan Klas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

examina, inskrifven i Svea hofrätt, befordrades
där 1844 till vice häradshöfding och ord. fiskal,
utnämndes 1845 till assessor i Hofrätten öfver Skåne
och Blekinge, förflyttades 1846 till landssekreterare
i Kronobergs län samt förordnades 1850 till
revisionssekreterare. 1851 erhöll han Luggude domsaga
i Skåne, deltog 1855–56 i en svensk-norsk kommitté
rörande ömsesidig verkställighet af domar, utsågs
1857 till rikets ständers justitieombudsman och
kallades 4 maj 1858 att som konsultativt statsråd
inträda i den ministär, i hvilken L:s blott fyra
år yngre systerson Louis De Geer en månad förut
mottagit justitiestatsministerportföljen. 1860
öfvertog L. chefskapet för Civildepartementet. Han
utträdde 1868 ur statsrådet och utnämndes då till
justitieråd (han hade dittills fortfarande innehaft
fullmakt som häradshöfding i Luggude domsaga). 1875
inträdde L. för andra gången i konungens råd, som
konsultativt statsråd i De Geers andra ministär,
men begärde efter uppnådd pensionsålder 1879
sitt afsked. De märkligaste författningar L. som
departementschef kontrasignerat äro kung. af 8
mars 1861 ang. frivilliga skarpskytteföreningar,
kommunalförordningarna af 1862, förordningarna
af 18 juni 1864 ang. utvidgad näringsfrihet och
af 6 aug. s. å. ang. grunderna och villkoren för
hemmansklyfning och jordafsöndring, 1866 års stadga om
skiftesverket samt 1868 års ordningsstadga för rikets
städer. Sedan 1850 bevistade L. som riddarhusledamot
alla ståndsriksdagarna, utom riksdagen 1853–54, och
var därefter ett af Värmlands läns ombud i Första
kammaren 1866–84. 1869–74 fungerade han som led. i
talmanskonferensen och 1875 som Första kammarens
vice talman. 1850–81 var han ordf. i lagutskottet och
uttalade sig som sådan för jämkningar i den kommunala
röstskalan. L. var som ämbetsman och riksdagsledamot
högt aktad för sin fasta och redbara karaktär,
praktiska blick och stora arbetsförmåga. Hans
politiska läggning var liksom systersonen De Geers
utprägladt moderat. Kommunalförfattningarnas
utarbetande var hans personliga verk och utgör
väl den betydelsefullaste af hans många värderika
insatser i vårt stats- och förvaltningslif. – 1862
blef L. hedersledamot af Landtbruksakad. och 1877,
vid jubelfesten i Uppsala, jur. hedersdoktor.

1. (^{H. W–l.}) 2. (^{V. S–g.})

Lagerström, Magnus, direktör vid Ostindiska
kompaniet, öfversättare, f. 16 dec. 1691 i Stettin,
d. 5 juli 1759, tillhörde släkten Laurin (se d. o.).
Hans fader, M. J. Laurin (1691 adlad
Lagerström), beklädde flera höga ämbeten i svenska
Pommern. L. fick sin uppfostran i Stettin, gjorde
universitetsstudier i Rostock, Greifswald, Wittenberg
och Jena samt skaffade sig på resor i Tyskland inblick
i staternas förhållanden och näringars idkande. Han
blef 1712 generalguvernementssekreterare i Stettin
och förflyttades året därefter med provinsregeringen
till Stralsund. Efter denna stads uppgifvande (1715)
stannade L., hvars familj därvid mist sin
förmögenhet, kvar med en knapp aflöning och begaf sig
efter fredsslutet till Stockholm, där han 1721
erhöll afsked med hofråds titel och en ringa
exspektanslön. Han ingick då som auskultant vid
Kommerskollegiet och skötte sekreterartjänsten hos
detta verks president. 1725 gaf han sig i stället
till korrekturläsare på rikshistoriografen Wildes
tryckeri och kallades 1731, till följd af sina
vidsträckta språkkunskaper, till sekreterare vid det
s. å. stiftade Ostindiska kompaniet (i Göteborg),
vid hvilket han äfven i början skötte kassörs-,
bokförar- och korrespondenttjänsterna. Han vann
där förmögenhet, inköpte några landtegendomar
och vinnlade sig om jordbrukets höjande, blef
1746 direktör vid kompaniet, 1747 titulärt
kommerseråd, 1748 medlem af Vet. soc. i Uppsala
och s. å. led. af Vet. akad. – Genom L:s försorg
valdes till befälhafvare, superkarger och präster
på kompaniets skepp vetenskapligt bildade män, som
förständigades att föra anteckningar och dagböcker,
anställa naturvetenskapliga iakttagelser samt
göra naturhistoriska och etnografiska samlingar. De
hemförda förvärfven af naturalster, dräkter, redskap,
kartor, kinesiska böcker o. s. v. öfverlämnades af
L. till kungaparets, Linnés, Uppsala universitets
och Vet. akad:s samlingar. Så lades bl. a. grunden
till den sistnämndas museum. Linné hedrade
L. genom att efter honom uppkalla örtsläktet
Lagerstrœmia. Utom öfversättningar af Bunyans
"En kristens resa" (1727–44; 2:a uppl. 1766) och
"Thet heliga kriget" (1728) m. fl. teologiska
verk bearbetade eller sammanskref L. skrifter
i lagfarenhet, veterinärmedicin, aritmetik och
språkkunskap samt inlade stor förtjänst som den förste
Holberg-öfversättaren i Sverige. Han tolkade 1729–44
på ett ganska förträffligt sätt fem af Holbergs
komedier (af hvilka "Jeppe Nilsson på berget" i
L:s öfv. upplefvat 51 uppl. och blifvit en svensk
folkbok). Dessutom öfversatte han 1731 Molières
"Le Tartuffe" och "L’avare".

Lagerström, Reinhold, svensk-amerikansk
kompositör, f. 12 juni 1861 i Spring Garden,
Minnesota, af från Småland inflyttade föräldrar,
studerade musik i Chicago och Stockholm,
där han 1888 aflade organistexamen vid
K. musikkonservatoriet. 1888–1907 var han lärare
i musik vid Gustavus Adolphus college i S:t Peter,
Minnesota. 1892 erhöll han graden mus. doktor. L. har
gjort sig känd som kompositör af ett stort antal
stycken för piano och orkester samt satt musik till
flera kantater, bl. a. en festkantat vid firandet
af minnet af Uppsala mötes beslut 1893 samt en
festkantat vid Augustana-synodens 50-års jubileum
1910. Han har sedan flera år utgifvit musiktidningen
"Kyrkosången".

^{O. A. L–r.}

Lagersula, maskinb. Se Axellager, sp. 535.

Lagersvärd, Johan Klas, diplomat, son af
löjtnant Fredrik Lampa (se d. o.), som 1751
adlades med namnet L., f. 1756, d. 1837 i
Florens, ingick 1774 i krigsexpeditionen och
befordrades efter hand till kanslist där, till
protokollsekreterare i inrikes-civilexpeditionen och
andre sekreterare i kabinettet. 1789 utnämndes L. till
kommissionssekreterare vid svenska beskickningen
i Italien. Af Reuterholm fick L. 1793 i uppdrag
att spionera på och till regeringen inberätta
alla misstänkta åtgärder af sin chef, ministern
friherre G. M. Armfelt, och bidrog genom sina
rapporter till dennes 1794 följande anklagelse för
högmålsbrott. L. fick äfven den kinkiga uppgiften
efter sin andre chef, envoyén frih.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>