Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laboratorium för landtekonomiska försök - Laborcza - Labor day - Laborde, 1. Jean Joseph de L. - Laborde, 2. Alexandre Louis Joseph de L. - Laborde, 3. Léon Emmanuel Simon Joseph de L. - Laboremus - Laborera - Labori, Fernand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Laborcza-Labori
730
hvilka vunno mycket erkännande. Då dessa försök
fortsattes och omfattade ämnen af den största
betydelse för mejerihushållningen, upprättades för
deras utförande ett särskildt laboratorium, hvars
officiella namn är K. veterinär- og landbohöiskolens
laboratorium for landökonomiske forsög, vanligen
förkortadt till Forsögslaboratoriet. Detta har
blifvit centralstationen för en storartad och högst
betydelsefull försöksverksamhet rörande utfodrings-
och mejerifrågor. Försöksverksamheten är delad på 4
af-delningar: 1. den ambulerande landtbruksafdelningen
omfattar företrädesvis mejeri och fodringsförsök,
.särskildt med mjölkkor och svin, utförda på olika
privata försöksgårdar. Vid dessa har försökstekniken
vid fodringsförsök med grupper af djur till jämförelse
utarbetats och den nu använda foderenhets-beräkningen
(se Fodermedel) grundlagts; 2. den kemiska afdelningen
utför de till försöken hörande kemiska analyserna
och handhar den kemiska kontrollen öfver den i lag
påbjudna pastöriseringen af mjölk och grädde i och
för kampen mot tuberkulos;
3. den bakteriologiska afdelningen utför
djurpatologiska försök samt bereder och utdelar
tuberkulin;
4. den djurfysiologiska afdelningen utför
djurfysiologiska försök. Sedan 1889 utföras vid
laboratoriet fortlöpande smörprofningar (se d. o.).
Eesultaten af laboratoriets verksamhet utgjs i
en serie "Beret-ninger fra den K. Veterinaer- og
landbohöiskolens laboratorium for landökonomiske
forsög". Om motsvarande svenska institution
se Försöksväsendet på jordbruksområde t.
H. J. Dft.
La’borcza [-bårtsa], L a b o r c, namn på öfre loppet
af flodea B o d r o g (se d. o.).
Labor day [léVbe-déi], eng., "Arbetets dag", en i
flertalet af nordamerikanska unionens stater firad
helgdag, som är lagstadgad genom beslut af de olika
staternas lagstiftande församlingar. Organisationen
Arbetets riddare (se d. o.) beslöt 1884 att
för framtiden hålla sina demonstrationer på l:a
måndagen i sept. hvarje år, hvilken dag skulle
kallas "Labor day". 1887 gjordes denna dag till
lagenlig helgdag i staten Colorado, och sedan
ha omkr. 40 af unionens stater följt exemplet.
O. A. L-r.
Laborde [-bå’rd]. 1. Jean Joseph de L., markis,
fransk bankir och filantrop, f. 1724 i Jaca
(Spanien), d. 18 april 1794 i Paris, förvärfvade i
Bayonne stor förmögenhet genom handel på Spanien och
Västindien och försträckte regeringen flera gånger
penningar samt erhöll på grund däraf genom Choiseul
markistitel. Under amerikanska frihetskriget (1775-83)
lämnade han regeringen 12 mill. frcs i klingande mynt,
hvarigenom Eochambeaus undsättningsexpedition (1780)
möjliggjordes. Dels i Paris, dels på de ofantliga
egendomar han inköpt i huf-vudstadens närhet lät han
uppföra en mängd slott och präktiga byggnader. Han
utöfvade därjämte storartad välgörenhet. Under
skräckregeringen blef han för sin rikedoms skuli
kallad inför revolutions-tribunalet och anklagades för
att ha stått i förbindelse med ockrare och sändt en
stor del af sin förmögenhet ur Frankrike samt dömdes
till döden och afrättades.
2. Alexandre Louis Joseph de L., grefve, den
föregåendes son, fransk arkeolog, f. 17 sept. 1773
i Paris, d. där 20 okt. 1842, erhöll af Napoleon
1808 plats i statsrådet jämte åtskilliga andra
förtroendeuppdrag och var 1814 som officer i
nationalgardet en af underhandlarna vid Paris’
kapitulation. Efter 1822 var han i många år
led. af deputeradekammaren (för Paris), där han
försvarade de liberala idéerna. L. medverkade till
utbrottet af julirevolutionen och var 1830 en kort tid
Seine-prefekt. Han är bekant hufvudsakligen genom sina
konsthistoriska arbeten, såsom Voyage pittoresque et
historique en Espagne (4 bd, 1807-18), ett synnerligen
dyrbart verk med en mängd kopparstick, Itinéraire
descriptif de i Espagne (5 bd, 1809), Monuments de la
France (1816-26) samt Voyage pittoresque en Antriche
(2 bd, 1821) m. fl.
3. Leon Emmanuel Simon Joseph de L., markis, den
föregåendes son, fransk arkeolog och konsthistoriker,
f. 13 juni 1807 i Paris, d. 26 mars 1869 i Fontenay
(dep. Eure), var 1828-36 anställd vid diplomatiska
beskickningar, men egnade sig sedan uteslutande åt
vetenskapliga sysselsättningar, hufvudsakligen
åt forskningar i konstens, bibliotekens och
boktryckarkonstens historia. 1847 blef han konservator
vid fornsamlingarna i Louvre och 1857 generaldirektör
för rikets arkiv. Han utgaf ett stort antal dyrbart
utstyrda arbeten, af hvilka dock flera blefvo
ofullbordade. De förnämsta äro Voyage dans 1’Arabie
Pétrée (1830-33), Voyage en Orient, Asie Mineure et
Syrie (2 bd, 1837-62), Les andens monuments de Paris
(1846), Les ducs de Bourgogne (3 bd, 1849 -51), La
renaissance des arts ä la cour de France (1851-55)
och Athénes aux XV:e, XVI:e et XVILe siécles (2
bd, 1855) och Les archives de la France (1867).
1. A. B. B.* 2-3/(E-A-t.)
Laborémus (lat.: "låtom oss arbeta!"), en 7 nov. 1902
i Uppsala bildad sammanslutning af studenter och
kroppsarbetare i syfte att genom samarbete på
socialdemokratisk grundval tillvarataga gemensamma
politiska och sociala intressen. Föreningen, som
räknar ett 70-tal medlemmar, anordnar föredrag
och diskussioner, utger småskrifter och redigerar
tidningsartikelserier m. m.
Laborera (lat. laboräre, arbeta), utföra praktiskt
naturvetenskapligt arbete. - Laborera med (en sjukdom,
dåliga affärer o. s. v.), lida under trycket af. - L a
b o r a’n t 1. laborator, person, som utför arbete på
ett kemiskt eller annat laboratorium. Laborator är i
Sverige särskildt benämning på den lärare, som leder
den praktiska undervisningen på ett kemiskt eller
annat naturvetenskapligt laboratorium. Lärjungarna
kallas i detta fall laboranter. Laboranter benämnas
f. ö. de farmaceuter, som tjänstgöra å apotekens
laboratorier för beredande af kemiska preparat eller
andra läkemedel för apotekens behof. - Laboration,
utförande af praktiskt naturvetenskapligt arbete.
H. E.
Labori’, F e rnan d, fransk advokat, politiker,
f. 1860 i Reims, blef 1883 advokat vid Cour
d’appel och väckte snart uppseende för sin häftiga
vältalighet. Sedan han glänsande försvarat några
ryktbara brottslingar, blef han världsbekant som
advokat för Zola, då denne 1898 ställdes inför
rätta i sammanhang med Dreyfusprocessen. 1899 var
L. en af Dreyfus’ försvarsadvokater i processen
i Rennes. Där blef han 14 aug. 1899 - strax före
det stora korsförhör han skulle anställa med
do i Dreyfusprocessen inblandade generalerna -
skjuten i ryggen af en person, som förblifvit
okänd. L. plundrades då på en del bref och
papper. På familjen Dreyfus’ begäran inställde han
det försvarstal, som han, då han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
